Behörighet för hemspråkslärare att undervisa i sitt modersmål som främmande språk
Regeringen nämner i proposition 1992/93:220 ''En ny läroplan'' den stora språktillgång, som utgörs av alla de språk som talas i Sverige. Bara i Stockholms län bor människor från 161 olika nationer. Det är därför viktigt att konkretisera hur denna stora språktillgång skall kunna användas i skolans undervisning i främmande språk.
I de svenska skolorna finns redan nu ett 80-tal olika språk representerade av de s.k. hemspråkslärarna. Självfallet måste hemspråkslärarnas huvuduppgift även i framtiden vara att undervisa i hemspråket som modersmål. Vi anser emellertid att alla barn i Sverige skall kunna erbjudas de stora ''hemspråken'' i Sverige som ett vidgat B- språksval.
Då vissa hemspråk är stora världsspråk är det viktigt att samhället tar tillvara den kapacitet som hemspråkslärarna utgör. Vana och välutbildade hemspråkslärare, som också har goda kunskaper i svenska, bör därför ges möjlighet att vidga sin behörighet och kompetens via fortbildning och praktik så att de blir behöriga att undervisa i sitt modersmål som främmande språk.
Redan nu skulle hemspråkslärare i sådana språk som engelska, franska och tyska kunna komma in i undervisningen av dessa språk som lärare i konversation på alla stadier. Det finns också ett stort intresse bland eleverna att kunna läsa t ex spanska som B-språk. En flaskhals är dock bristen på behöriga lärare. Här skulle en vidareutbildning av spanska hemspråkslärare kunna vara ett billigt och effektivt sätt att öka lärartillgången.
Även arabiska, som är ett stort och kulturellt betydelsfullt språk, skulle kunna erbjudas som B-språk i vissa skolor efter lokala förutsättningar. Enbart i Stockholms län talas arabiska av ca 17.000 personer!
Ett annat språk, som förvisso inte är något stort världsspråk men som ändå av historiska och kulturella skäl borde vara viktigt i Sverige, är finskan. Även finska skulle kunna vara ett B-språksalternativ. Dessutom är förutsättningarna för detta goda då antalet hemspråkslärare i finska är betydande och antalet talare är mycket stort.
Självfallet är sådana språk som ryska, portugisiska, kinesiska, japanska och italienska av värde för Sverige, men här är dock inte antalet hemspråkslärare särskilt stort.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa en speciell utbildning för hemspråkslärare som leder till att de blir behöriga att undervisa i sina modersmål som främmande språk.
Stockholm den 5 oktober 1993 Charlotte Branting (fp)