Regeringen skriver i en bilaga till propositionen att bl.a. konventionen om barnets rättigheter skall utgöra en grund för skrivningar i läroplaner och kursplaner. Därför är det ytterst förvånande att man finner så lite uttryck för detta i propositionens allmänna utgångspunkter.
Skolan bör naturligtvis ge barnen möjlighet att utveckla kunskap och förståelse för innebörden av egna och andras rättigheter. På så sätt skulle vi leva upp till våra skyldigheter enligt konventionen, och det skulle samtidigt vara ett led i internationaliseringen av skolan.
Vi anser dock, liksom flera remissinstanser, att regeringen i sitt läroplansförslag snävat in begreppet internationalisering. Europas gränser verkar ha blivit världens. Det krävs istället mer av internationell och kulturell förståelse. Det är märkligt att internationellt utbyte begränsar sig till tågluffning och att ordet bistånd inte nämns i sammanhanget.
Vi ser det som oerhört viktigt att dagens barn och ungdomar lär sig innebörden av begreppet ''solidaritet med de fattiga och förtryckta''. Skolan bör se som sin uppgift att lära eleverna hur begreppen kan omsättas i konkreta handlingar.
Med hänvisning till det anförda
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de internationella frågorna i läroplanen.
Stockholm den 6 oktober 1993 Margareta Israelsson (s) Karin Pilsäter (fp) Birgitta Carlsson (c) Margareta Viklund (kds) Eva Zetterberg (v) Annika Åhnberg (-)