Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning i
femton självständiga stater 1991 markerar en
världshistorisk brytpunkt. Det kalla kriget är slut och öst-
västkonflikten bilagd. Sovjetunionens efterföljarstater och
länderna i Centraleuropa är i stort behov av utökade
västkontakter, bl.a. för kunskaps- och kapitalöverföring.
Trots en relativt gynnsam utveckling på de politiska och
samhällsekonomiska områdena finns fortfarande flera stora
hinder på vägen. Processen för att bygga upp och
konsolidera ett demokratiskt styrelsesätt inte bara på
statsnivå utan även regionalt och lokalt förutsätter bl.a.
ekonomisk tillväxt för befolkningsgrupper.
Breddat utbyte
För Sydsveriges del utgör de baltiska staterna och Polen
de naturliga kontaktytorna i det förutvarande Östeuropa. I
Karlskrona finns i dag dels ett östhandelskontor som drivs i
Sydsvenska Handelskammarens regi, dels ett
Östersjöinstitut för främjande av Östersjökontakter med
bl.a. företagare och Karlskrona kommun som intressenter.
Flertalet kommuner i Sydsverige har i dag upprättat
vänortsförbindelser av större eller mindre omfattning med
länderna kring Östersjön.
Trots detta relativt breda kontaktnät saknas fortfarande
mer heltäckande program för utbyte med tonvikt på
utbildning och näringslivsfrågor. För att möta behovet av
sådana kontakter i de baltiska staterna bör
förutsättningarna för ett handels- och utbildningscenter
med inriktning mot de baltiska staterna och Polen utredas.
Insatserna bör initialt inriktas mot Litauen.
Nordostskånes läge
Nordöstra Skåne har genom sitt geografiska läge
naturliga förutsättningar att bli en svensk stödjepunkt i ett
utökat långsiktigt samhällsekonomiskt utbyte med framför
allt Litauen. Redan i dag finns reguljär godstrafik mellan
Åhus hamn och Klaipeda en gång per vecka och en
utökning av turtätheten planeras under våren. Från
Kristianstads flygplats avgår reguljärt flyg till Vilnius fyra
gånger per vecka och även här är en utökning av turtätheten
planerad under våren.
Det pågår också en diskussion om att förlägga den s.k.
Riksbangård Syd till ett område mellan Kristianstad och
Hässleholm.
Dessutom diskuteras att upprätta ett litauiskt
generalkonsulat i Kristianstad.
Mot bakgrund av vad som ovan sagts kan konstateras att
nordöstra Skåne har goda förutsättningar att i framtiden bli
en region med stor betydelse för ett ekonomiskt utbyte med
de baltiska staterna, i första hand Litauen. På sikt kan ett
sådant utbyte även komma att omfatta andra delar av det
förutvarande Sovjetunionen, t.ex. Ukraina och
Vitryssland.
Lämplig placering
I samband med ett utredningsarbete kring ett handels-
och utbildningscenter bör särskilt undersökas
förutsättningarna för en profilering mot ett eller flera
nyckelområden. Dessa kan för Kristianstadsregionens del
sammanfattas enligt följande:
1) Kristianstad -- jordbruksregionen
Kristianstadsslätten tillhör ett av landets mest
jordbruksintensiva områden med bl.a. spannmåls- och
potatisodling samt mjölkproduktion och uppfödning av
nötkreatur och slaktsvin. Storleken på regionens jordbruk
varierar från några tiotal hektar till storgårdar som Råbelöv,
Trolle-Ljungby och Wanås.
2) Kristianstad -- livsmedelsförädlingsregion
Kristianstadsregionen har en lång tradition när det gäller
förädling av livsmedel. I regionen finns flera större
förädlingsföretag, bl.a. inom slakterinäringen.
3) Kristianstad -- utbildningsregionen
Vid Högskolan i Kristianstad utbildas förskollärare,
lågoch mellanstadielärare, högstadielärare samt
fritidspedagoger. Här finns även en ekonomutbildning med
inriktning mot sakrevision eller internationell ekonomi. Vid
en högskolefilial i Hässleholm utbildas tekniker och
ingenjörer.
Regionen är också väl försörjd när det gäller gymnasiala
utbildningar. De gymnasiala programmen i kommunal och
landstingskommunal regi omfattar såväl teoretiska som
praktiska program. När det gäller praktiska program är
inriktningar såväl mot jordbruk som mot
livsmedelsförädling företrädda.
I regionen finns också gymnasiala utbildningar med
inriktning mot miljövård företrädda.
Till vad som ovan sagts bör också fogas att
Kristianstadsregionen har en av landets största
grundvattendepåer samt att Helgeåns vattensystem med
bl.a. Hammarsjön och Araslövssjön ingår i ett
internationellt uppmärksammat våtmarksområde. I
anslutning till Helgeåns vattensystem har i Kristianstads
kommuns regi byggts upp ett antal mindre utemuseer, men
projektet arbetar även med metodutveckling för att hindra
kväve och andra jordbrukskemikalier från att rinna ut i
vattendrag och sjöar.
Slutsatsen blir att ett sådant handels- och
utbildningscenter bör lokaliseras till Kristianstad.
Baltic Business and Education Centre
För att genomföra utbildningsinsatser enligt ovan bör en
stiftelse bildas. Stiftelsen -- nedan kallad Baltic Business
and Education Centre (BBEC) -- kan ha t.ex. följande
intressenter:Högskolan i Kristianstad Länsstyrelsen i
Kristianstads län Kristianstads läns landsting
Kristianstads kommun (och andra intresserade kommuner)
Regionens företagare
Stiftelsens syfte är dels att bereda studenter från de
baltiska staterna, företrädesvis Litauen, möjlighet att
studera inom någon av de studievägar som stiftelsen
administrerar, dels att -- långsiktigt -- bygga upp
förutsättningarna för ett ökat ekonomiskt utbyte mellan
länder i Baltikum och södra Sverige.
De utbildningar som BBEC skall erbjuda är i första hand
följande:20--30 elevplatser/år vid de teoretiska och
praktiska gymnasieprogrammen vid gymnasieskolorna i
Kristianstads kommun, företrädesvis inom program med
anknytning till mijövård, jordbruk, livsmedelsförädling och
administrationutbildningsprogram inom fem
huvudområden vid Högskolan i Kristianstad. Dessa
huvudområden bör vara:
Miljövård, företrädesvis med inriktning mot
vattenvård
Jordbruk med inriktning mot ekologiskt jordbruk
Livsmedelsförädling
Samhällsadministration på lokal och regional nivå
Småföretagarutbildning
I regionen finns kompetens inom samtliga ovan angivna
områden.
En viktig del av BBEC:s arbete är att utveckla ett
näringslivsutbyte mellan Litauen och
Kristianstadsregionen. Ett sådant utbyte kan utformas till
ömsesidig nytta. Det kan handla om export till Litauen av
produkter eller tjänster med ursprung i
Kristianstadsregionen. Ett område som bör ha goda
möjligheter till export är t.ex. företag inom mekanisk och
teknisk industri, t.ex. inom området vattenrening. Men det
kan även handla om att kunna förmedla kontakter när det
gäller företagare inom och utom Kristianstadsregionen,
vilka önskar starta företag i Litauen eller i någon annan av
de baltiska staterna/Polen.
BBEC bör även verka för utbyte mellan demokratiska
partier på lokal och regional nivå i de baltiska staterna,
företrädesvis Litauen, och deras motsvarigheter i
Kristianstadsregionen. Ett sådant utbyte koncentreras --
helt naturligt -- på respektive vänorter. Utbytet är av stor
betydelse när det gäller att konsolidera de demokratiska
partierna i de baltiska staterna.
Ansvarsfull finansiering
Finansieringen av BBEC måste ske på ett ansvarsfullt
och långsiktigt sätt, förslagsvis enligt följande:
Kostnader för gymnasiala studieplatser inklusive
undervisningsmateriel och skolmåltider bekostas av
respektive kommun, medan övriga kostnader bekostas
genom särskilt statligt anslag, t.ex. biståndsmedel.
Vid eftergymnasiala studier bör studieplatskostnaderna
för Högskolan i Kristianstad och för gäststudenterna
finansieras över biståndsbudgeten.
För kontakter mellan näringslivsföreträdare och
politiker i Litauen respektive Kristianstadsregionen inrättas
två till tre tjänster, vilka i huvudsak finansieras av de
kommuner och företag som ingår i BBEC. En tjänst bör ha
huvudsaklig inriktning mot politisk, samhällsekonomisk
och social analys av utveckling i de baltiska staterna, medan
den /de andra tjänsten/-erna behöver en rent kommersiell
inriktning, t.ex. exportsäljare (motsv). Exportrådet kan
tillhandahålla en tjänst -- ''Exportsäljare att hyra'' -- som väl
skulle motsvara dessa behov. Kunden -- i det här fallet
BBEC -- betalar cirka 150 000 kronor/år i lön under ett till
två år, medan övriga kostnader betalas via ALU-pengar.
Efter ett till två år övertar kunden det fulla ansvaret för
exportsäljaren.
Sammanfattande slutsats
Kristianstadsregionen har stora möjligheter att bidra till
en stabil politisk och samhällsekonomisk utveckling i de
baltiska staterna, företrädesvis Litauen. Redan i dag har
regionen ett omfattande utbyte organiserat främst på ideell
basis.
Genom utbildningsinsatser och genom utökat
ekonomiskt utbyte med framför allt Litauen kan den
gynnsamma position som Kristianstadsregionen redan har
ytterligare förstärkas och utvecklas. I ett längre perspektiv
kan en sådan utveckling bidra till att bryta regionens
negativa samhällsekonomiska trend och relativt höga
arbetslöshet.
Genom att i Kristianstad grunda ett utbildnings- och
näringslivscenter med inriktning mot de baltiska staterna,
förstärks de redan goda möjligheterna till högklassiga
utbildningar i regionen, vilket i sin tur även kan komma det
nordostskånska näringslivet tillgodo.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundandet av stiftelsen Baltic
Business and Education Centre i Kristianstad.
Stockholm den 24 januari 1994
Bengt Harding Olson (fp)