Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning i femton självständiga stater 1991 markerar en världshistorisk brytpunkt. Det kalla kriget är slut och öst- västkonflikten bilagd. Sovjetunionens efterföljarstater och länderna i Centraleuropa är i stort behov av utökade västkontakter, bl.a. för kunskaps- och kapitalöverföring.
Trots en relativt gynnsam utveckling på de politiska och samhällsekonomiska områdena finns fortfarande flera stora hinder på vägen. Processen för att bygga upp och konsolidera ett demokratiskt styrelsesätt inte bara på statsnivå utan även regionalt och lokalt förutsätter bl.a. ekonomisk tillväxt för befolkningsgrupper.
Breddat utbyte
För Sydsveriges del utgör de baltiska staterna och Polen de naturliga kontaktytorna i det förutvarande Östeuropa. I Karlskrona finns i dag dels ett östhandelskontor som drivs i Sydsvenska Handelskammarens regi, dels ett Östersjöinstitut för främjande av Östersjökontakter med bl.a. företagare och Karlskrona kommun som intressenter.
Flertalet kommuner i Sydsverige har i dag upprättat vänortsförbindelser av större eller mindre omfattning med länderna kring Östersjön.
Trots detta relativt breda kontaktnät saknas fortfarande mer heltäckande program för utbyte med tonvikt på utbildning och näringslivsfrågor. För att möta behovet av sådana kontakter i de baltiska staterna bör förutsättningarna för ett handels- och utbildningscenter med inriktning mot de baltiska staterna och Polen utredas. Insatserna bör initialt inriktas mot Litauen.
Nordostskånes läge
Nordöstra Skåne har genom sitt geografiska läge naturliga förutsättningar att bli en svensk stödjepunkt i ett utökat långsiktigt samhällsekonomiskt utbyte med framför allt Litauen. Redan i dag finns reguljär godstrafik mellan Åhus hamn och Klaipeda en gång per vecka och en utökning av turtätheten planeras under våren. Från Kristianstads flygplats avgår reguljärt flyg till Vilnius fyra gånger per vecka och även här är en utökning av turtätheten planerad under våren.
Det pågår också en diskussion om att förlägga den s.k. Riksbangård Syd till ett område mellan Kristianstad och Hässleholm.
Dessutom diskuteras att upprätta ett litauiskt generalkonsulat i Kristianstad.
Mot bakgrund av vad som ovan sagts kan konstateras att nordöstra Skåne har goda förutsättningar att i framtiden bli en region med stor betydelse för ett ekonomiskt utbyte med de baltiska staterna, i första hand Litauen. På sikt kan ett sådant utbyte även komma att omfatta andra delar av det förutvarande Sovjetunionen, t.ex. Ukraina och Vitryssland.
Lämplig placering
I samband med ett utredningsarbete kring ett handels- och utbildningscenter bör särskilt undersökas förutsättningarna för en profilering mot ett eller flera nyckelområden. Dessa kan för Kristianstadsregionens del sammanfattas enligt följande:
1) Kristianstad -- jordbruksregionen
Kristianstadsslätten tillhör ett av landets mest jordbruksintensiva områden med bl.a. spannmåls- och potatisodling samt mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur och slaktsvin. Storleken på regionens jordbruk varierar från några tiotal hektar till storgårdar som Råbelöv, Trolle-Ljungby och Wanås.
2) Kristianstad -- livsmedelsförädlingsregion
Kristianstadsregionen har en lång tradition när det gäller förädling av livsmedel. I regionen finns flera större förädlingsföretag, bl.a. inom slakterinäringen.
3) Kristianstad -- utbildningsregionen
Vid Högskolan i Kristianstad utbildas förskollärare, lågoch mellanstadielärare, högstadielärare samt fritidspedagoger. Här finns även en ekonomutbildning med inriktning mot sakrevision eller internationell ekonomi. Vid en högskolefilial i Hässleholm utbildas tekniker och ingenjörer.
Regionen är också väl försörjd när det gäller gymnasiala utbildningar. De gymnasiala programmen i kommunal och landstingskommunal regi omfattar såväl teoretiska som praktiska program. När det gäller praktiska program är inriktningar såväl mot jordbruk som mot livsmedelsförädling företrädda.
I regionen finns också gymnasiala utbildningar med inriktning mot miljövård företrädda.
Till vad som ovan sagts bör också fogas att Kristianstadsregionen har en av landets största grundvattendepåer samt att Helgeåns vattensystem med bl.a. Hammarsjön och Araslövssjön ingår i ett internationellt uppmärksammat våtmarksområde. I anslutning till Helgeåns vattensystem har i Kristianstads kommuns regi byggts upp ett antal mindre utemuseer, men projektet arbetar även med metodutveckling för att hindra kväve och andra jordbrukskemikalier från att rinna ut i vattendrag och sjöar.
Slutsatsen blir att ett sådant handels- och utbildningscenter bör lokaliseras till Kristianstad.
Baltic Business and Education Centre
För att genomföra utbildningsinsatser enligt ovan bör en stiftelse bildas. Stiftelsen -- nedan kallad Baltic Business and Education Centre (BBEC) -- kan ha t.ex. följande intressenter:Högskolan i Kristianstad Länsstyrelsen i Kristianstads län Kristianstads läns landsting Kristianstads kommun (och andra intresserade kommuner) Regionens företagare
Stiftelsens syfte är dels att bereda studenter från de baltiska staterna, företrädesvis Litauen, möjlighet att studera inom någon av de studievägar som stiftelsen administrerar, dels att -- långsiktigt -- bygga upp förutsättningarna för ett ökat ekonomiskt utbyte mellan länder i Baltikum och södra Sverige.
De utbildningar som BBEC skall erbjuda är i första hand följande:20--30 elevplatser/år vid de teoretiska och praktiska gymnasieprogrammen vid gymnasieskolorna i Kristianstads kommun, företrädesvis inom program med anknytning till mijövård, jordbruk, livsmedelsförädling och administrationutbildningsprogram inom fem huvudområden vid Högskolan i Kristianstad. Dessa huvudområden bör vara: Miljövård, företrädesvis med inriktning mot vattenvård Jordbruk med inriktning mot ekologiskt jordbruk Livsmedelsförädling Samhällsadministration på lokal och regional nivå Småföretagarutbildning
I regionen finns kompetens inom samtliga ovan angivna områden.
En viktig del av BBEC:s arbete är att utveckla ett näringslivsutbyte mellan Litauen och Kristianstadsregionen. Ett sådant utbyte kan utformas till ömsesidig nytta. Det kan handla om export till Litauen av produkter eller tjänster med ursprung i Kristianstadsregionen. Ett område som bör ha goda möjligheter till export är t.ex. företag inom mekanisk och teknisk industri, t.ex. inom området vattenrening. Men det kan även handla om att kunna förmedla kontakter när det gäller företagare inom och utom Kristianstadsregionen, vilka önskar starta företag i Litauen eller i någon annan av de baltiska staterna/Polen.
BBEC bör även verka för utbyte mellan demokratiska partier på lokal och regional nivå i de baltiska staterna, företrädesvis Litauen, och deras motsvarigheter i Kristianstadsregionen. Ett sådant utbyte koncentreras -- helt naturligt -- på respektive vänorter. Utbytet är av stor betydelse när det gäller att konsolidera de demokratiska partierna i de baltiska staterna.
Ansvarsfull finansiering
Finansieringen av BBEC måste ske på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt, förslagsvis enligt följande:
Kostnader för gymnasiala studieplatser inklusive undervisningsmateriel och skolmåltider bekostas av respektive kommun, medan övriga kostnader bekostas genom särskilt statligt anslag, t.ex. biståndsmedel.
Vid eftergymnasiala studier bör studieplatskostnaderna för Högskolan i Kristianstad och för gäststudenterna finansieras över biståndsbudgeten.
För kontakter mellan näringslivsföreträdare och politiker i Litauen respektive Kristianstadsregionen inrättas två till tre tjänster, vilka i huvudsak finansieras av de kommuner och företag som ingår i BBEC. En tjänst bör ha huvudsaklig inriktning mot politisk, samhällsekonomisk och social analys av utveckling i de baltiska staterna, medan den /de andra tjänsten/-erna behöver en rent kommersiell inriktning, t.ex. exportsäljare (motsv). Exportrådet kan tillhandahålla en tjänst -- ''Exportsäljare att hyra'' -- som väl skulle motsvara dessa behov. Kunden -- i det här fallet BBEC -- betalar cirka 150 000 kronor/år i lön under ett till två år, medan övriga kostnader betalas via ALU-pengar. Efter ett till två år övertar kunden det fulla ansvaret för exportsäljaren.
Sammanfattande slutsats
Kristianstadsregionen har stora möjligheter att bidra till en stabil politisk och samhällsekonomisk utveckling i de baltiska staterna, företrädesvis Litauen. Redan i dag har regionen ett omfattande utbyte organiserat främst på ideell basis.
Genom utbildningsinsatser och genom utökat ekonomiskt utbyte med framför allt Litauen kan den gynnsamma position som Kristianstadsregionen redan har ytterligare förstärkas och utvecklas. I ett längre perspektiv kan en sådan utveckling bidra till att bryta regionens negativa samhällsekonomiska trend och relativt höga arbetslöshet.
Genom att i Kristianstad grunda ett utbildnings- och näringslivscenter med inriktning mot de baltiska staterna, förstärks de redan goda möjligheterna till högklassiga utbildningar i regionen, vilket i sin tur även kan komma det nordostskånska näringslivet tillgodo.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundandet av stiftelsen Baltic Business and Education Centre i Kristianstad.
Stockholm den 24 januari 1994 Bengt Harding Olson (fp)