Det råder bred uppslutning bakom viljan att vi i Sverige skall bistå Baltikum och våra grannar runt Östersjön. Som grannland har Sverige ett särskilt ansvar för att reformprocessen blir framgångsrik och till fördel för våra grannfolk. De biståndsinsatser som avsätts i detta sammanhang bör få en inriktning som gör att de får maximal effekt.
Under föregående riksmöte motionerade vi om att ett ökat bundet bistånd skulle ges till våra östra grannländer i form av prefabricerade småhus, byggnadsteknik och jordbruksredskap. I första hand skulle bostäderna avse att underlätta hemtagningen av ryska soldater från Baltikum.
Det som inträffat sedan riksdagen avslagit vår motion är att statsministern på den svenska regeringens vägnar vid officiellt besök i Ryssland ställt i utsikt ett biståndsprojekt från svensk sida innehållande ett angivet antal svenska prefabricerade trähus som skall uppföras för det ändamål vi föreslog i vår motion. Det är en föredömligt väl riktad biståndsinsats till gagn för såväl mottagarna som för den svårt pressade småhustillverkningen i Sverige i rådande lågkonjunktur. Problemen just nu är att utfästelsen ännu inte har expedierats så att husen kommit iväg. Vi utgår ifrån att det snabbt kan få en lösning.
Eftersom detta är en mycket effektiv biståndsinsats som också är till fördel för Sverige som givarland bör särskilda biståndsmedel i årets budgetproposition avsättas så att detta kan få en fortsättning också för nästa budgetår. Fortfarande väntar de svenska hustillverkarna på en uppgång i byggandet. En förlängning av motsvarande biståndsprojekt ytterligare ett år är därför fortfarande lika aktuell sett också ur svensk synpunkt. Detta bör ges regeringen till känna.
Insatser för tillverkning av jordbruksredskap
Däremot kvarstår problemen med biståndsinsatserna på jordbrukssidan olösta. Det är otillfredsställande. En modernisering och effektivisering av jordbruket i öst är en förutsättning för att lindra nöden och öka välfärden i de aktuella länderna i öst. Framförallt är det bristen på kapital som motverkar en nödvändig mekanisering av jordbruken.
Samtidigt har vi i Sverige betydande problem inom industrin som tillverkar jordbruksmaskiner på grund av omställningen och neddragningen av det svenska jordbruket. Tillsammans med den djupa allmänna lågkonjunkturen skapar detta samma typ av svåra problem inom denna industrigren som för husfabrikerna. Ett exempel kan tas från Överums bruk som minskat sina anställda från ca 350 till 50 på de senaste tre åren.
En viss verksamhet i Baltikum har kommit igång med Överum inblandad. Vissa plogdetaljer tillverkas i Sverige där sedan en färdigtillverkning sker i Estland. Ytterligare angelägna projekt finns men det redan pågående och de som inte kan starta hindras av för snäva kreditgarantier och en för snäv tolkning av biståndsmålen.
Riksdag och regering har gemensamt fastslagit att kunskapsöverföring skall prioriteras som biståndsform i det bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa. Detta mål får inte tolkas för snävt. I det fall vi här förordar är det fråga om att lära biståndsmottagarna både att tillverka sina jordbruksredskap och att lära dem sköta redskap och maskiner. Detta bör inrymmas i det kunskapsöverföringsmål som sätts upp för att kunna ge stöd även om det finns ett tillverkningsmoment och en tekniköverföring med svenska företag inblandade.
Av samma skäl bör också möjligheterna att ge exportkrediter för detta ändamål vidgas.
Förslag
Regeringen bör därför vidtaga sådana åtgärder att biståndet till Öst- och Centraleuropa får en sådan inriktning att småländska hus kan byggas och levereras till Östeuropa även nästa budgetår. Biståndsmålen och reglerna för exportkreditgivning bör också vidgas så att en ökad marknad skapas för svenska insatser för att tillgodose behovet av kunskaper och maskiner inom jordbruket i Baltikum.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade biståndsinsatser för en fortsättning av biståndsleveranser av svenska småhus till Östeuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vidgning av biståndsmål och regler för exportkreditgivning så att en ökad marknad skapas för svenska insatser för att tillgodose behovet av kunskaper och maskiner i jordbruket.
Stockholm den 21 januari 1994 Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c)