Det nordiska regionalpolitiska samarbetet har stor
betydelse som hjälpmedel att bevaka de nordiska ländernas
särintressen i ett integrerat Europa med en allt mer betonad
regionalpolitik. Genom ett närmare nordiskt
regionalpolitiskt samarbete har de nordiska länderna större
möjligheter att diskutera och påverka den regionala
utvecklingen både i EES-området och i ett kommande EU.
Särskilt gäller detta Nordens nordområden,
Nordkalottområdet och Barentsområdet.
Då den pågående europeiska integrationen har sin kärna
i Centraleuropa riskerar Nordkalottens och
Barentsregionens perifera och utsatta läge att bli ett
problem. Det har påpekats, t.ex. i den svenska
långtidsutredningen, att glesbygderna i norr endast
undantagsvis kan dra fördel av den ökade konkurrensen
som den inre marknaden ger upphov till, eftersom de
regionala marknaderna är begränsade. Man måste därför
beakta möjligheterna till ökat ekonomiskt samarbete ''på
tvären'' mellan de nordliga områdena. Genom att förstärka
integrationen i norr kan en nödvändig motvikt skapas mot
en alltför ensidig centralisering i Europas mitt. Härigenom
kan det också ges en ökad möjlighet att dra nytta av EG:s
regionalpolitik.
Av detta skäl bör man snarast analysera vilka
förutsättningar som finns och vilka institutionella former
som krävs för en effektiv utveckling i nordområdena.
Barentsområdet är tveklöst av speciellt intresse för
Norden. De omfattande miljöproblem som har sitt upphov i
Nordvästryssland och som i hög grad påverkar det nordiska
samarbetsområdet, måste avservärt reduceras. Bl.a. måste
läckage från dumpat och lagrat radioaktivt avfall hindras.
Norden bör vidare bidra med stöd för igångsättande av
aktiviteter med målet att främja den ekonomiska
utvecklingen. Omfattande biståndsinsatser i de ryska
närområdena med sikte på en bärkraftig ekonomisk
utveckling i regionen kan utgöra grund för social välfärd och
politisk stabilitet. Det handlar bl.a. om samarbete mellan
nordiskt näringsliv och ryska företag. Det är viktigt att
småföretag i Ryssland ges möjlighet att utvidga
verksamheten till närområdena. I en övergångsperiod är
det också viktigt att utveckla en förståelse för
marknadsekonomins funktioner.
I Barentsregionen kunde t.ex. ett samarbete baserat på
utvecklingen av de marina resurserna utgöra ett nyttigt
komplement till det nuvarande Nordkalottsamarbetet. För
detta krävs utbyggnad av tvärgående infrastrukturer t.ex.
hamnar, vägar och järnvägar liksom stöd till
nätverksbyggande och stimulans till utveckling av nya
projektidéer på Nordkalotten.
Nordiska rådet har rekomenderat Nordiska
ministerrådet (nr 28/1993) att möta de ökade
koordineringskraven till följd av Europaintegrationen och
förstärka de nordiska regionalpolitiska samarbetet.
Ministerrådet har också rekommenderats att beakta
möjligheterna till strukturpolitiskt samarbete med EU.
Vidare har ministerrådet rekommenderats att analysera
förutsättningar och former för ett effektivt regionalpolitiskt
samarbete bl.a. i Barentsregionen och etablera ett
samarbete med utvecklingsorganen i Nordkalottens
län/fylken för att utveckla projekt.
Behoven i de nordliga områdena i vår del av världen --
med sin i många avseenden särpräglade karaktär -- måste i
dessa tider av omvälvning särskilt beaktas. När gränser
raserats och nya verksamhetsformer utvecklas är det
naturligt att göra detta i internationell samverkan.
I de nordiska ländernas nordområden finns sedan länge
ett etablerat nordiskt regionalsamarbete. Mot bakgrund av
ovanstående är det angeläget att länderna förmerar sina
ansträngningar att utvidga och fördjupa detta samarbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medverkan till ett utvidgat
Nordkalottsamarbete i ett europeiskt perspektiv.