I Nordiska rådet har ett antal socialdemokratiska
ledamöter väckt flera medlemsförslag angående
kärnsäkerheten i nordområdena.
Ett förslag (A 1007/m) tog upp riskerna för atomvapen,
kärnkraftsanläggningar och atomdrivna fartyg i
nordområdena samt framhöll behovet av förpliktande avtal
i internationella fora, bl.a. IAEA och ESK, om hantering
av atomavfallet från såväl civil som militär verksamhet.
Förslaget anförde bl.a. att en av världens största
koncentrationer av kärnvapen, kärnkraftsanläggningar och
atomdrivna fartyg finns i Kolaområdet liksom en betydande
flotta av atomdrivna fartyg. Utöver fartyg i drift ligger ett
betydande antal äldre atomdrivna fartyg i området. Vidare
påpekades att de två äldsta av de fyra reaktorerna vid
kärnkraftsverket på Kolahalvön är av samma typ som
reaktorerna i kärnkraftverket i Greifswald, vilket stängts
1990 efter fastställandet att rimliga säkerhetskrav inte var
uppfyllda.
Förslaget erinrade även om att betydande mängder av
radioaktivt avfall har dumpats i Barents- och Karahaven
och att det utgör ett allvarligt säkerhets- och miljöhot. Det
framhöll att det tidigare Sovjetunionen har använt delar av
området till kärnfysiska provsprängningar. Spridda på olika
baser finns tusentals atomstridsspetsar.
Förslaget fick brett stöd i den nordiska
remissgenomgången och av nordiska sakkunniga. I
samband med behandlingen av förslaget fick Nordiska
rådets miljöutskott en ingående redovisning av arbetet med
att kartlägga dumpat radioaktivt material i Ishavet och
lagringen av sådant material i ankrade fartyg. Härvid
framhävdes bl.a. vikten av det norsk-ryska samarbetet
liksom den betydelsefulla roll Barentsrådet kunde spela.
Miljöutskottet betonade i sitt betänkande särskilt
betydelsen av att bindande internationella avtal ingås om
kärnsäkerhet och avfallshantering vid såväl civil som militär
verksamhet. Utskottet anförde också att de nordiska
länderna på svenskt initiativ vid tidigare tillfällen väckt
förslag härom bl.a. i IAEA. Bl.a. väckte Sverige, stött av
Finland och Norge, hösten 1991, förslag om utarbetande av
en global konvention om atomsäkerhet och
avfallshantering. Enligt utskottet var det av yttersta vikt att
de nordiska länderna fortsatte att driva frågan inte minst
mot bakgrund av oroande rapporter om riskerna för
spridning av kärntekniskt material från det gamla
Sovjetunionen.
På miljöutskottets förslag antog Nordiska rådet vid sin
session den 9--11 november 1992 i Århus en
rekommendation (nr 47/1992) till Nordiska ministerrådet
att följa upp och koordinera nordisk aktivitet och nya
initiativ vad gäller kärnsäkerhet inom ramen för
internationellt pågående samarbete,att med kraft
fullfölja arbetet med att minska riskerna från atomdrivna
fartyg, på fartyg lagrat material samt dumpat material i
Ishavet samt,att fullfölja ansträngningarna att få till
stånd bindande internationella avtal om kärnsäkerhet och
hantering av avfall från all civil och militär verksamhet.
I ett annat socialdemokratiskt medlemsförslag i
Nordiska rådet (A 1020/m) föreslogs en rekommendation
till de nordiska ländernas regeringar ''att snarest igangsætte
et fælles projekt for umiddelbar afhjælpning af de mest
presserende sikkerhedsproblemer ved kernekraftværkerna
i Sosnovy Bor og Ignalina inden for en samlet ramme på 600
MDKK''. I remissvaren, bl.a. från
säkerhetsmyndigheterna, framhölls nödvändigheten av
omedelbara insatser för att avvärja de allvarligaste
säkerhetsriskerna. Kostnaderna härför uppskattades till
omkring 200--250 miljoner kronor per reaktor.
I medlemsförslaget A1034/m av Birgitta Dahl m.fl. ''om
fortsatta ansträngningar för att förbättra kärnsäkerheten
samt åstadkomma effektiv och miljöriktig energiförsörjning
i Nordens närområde'' hemställdes att ''Nordiska rådet
rekommenderar Nordiska ministerrådet att
med kraft fortsätta ansträngningarna att förbättra
kärnsäkerheten i Nordområdena och Östersjön samt att få
till stånd bindande internationella avtal om strikt kontroll
av all kärnteknisk verksamhet, civil såväl som militär,
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att
överväga möjligheterna till stöd för en effektiv och
miljöriktig energiförsörjning m.m. i Östersjö- och
Nordkalottområdet i enlighet med vad som anges i
medlemsförslaget
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas
regeringar att
snarast ta initiativ till en offensiv i lämpliga former
i syfte att förbättra den energirelaterade miljösituationen i
Norden, Östersjö- och Nordkalottområdet samt att
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas
regeringar att
ta initiativ till framtagande av realistiska alternativ till
de miljöfarliga anläggningar i Baltikum, S:t Petersburg- och
Kolaområdet man eljest tvingas hålla i drift.''
Förslagsställarna framhöll att det i ett andra steg, inom
den närmaste tioårsperioden, skulle krävas omfattande
ombyggnader. Dessa kostnader skulle emellertid sannolikt
närma sig kostnaderna för byggande av nya anläggningar
med annan teknik, t.ex. gaskraftverk, utan att rimliga
säkerhetskrav ändå med säkerhet skulle kunna uppfyllas.
Vi påpekade bristen på alternativ till elförsörjning i de
berörda områdena, liksom att även andra anläggningar i
området, baserade på bl.a. oljeskiffer, olja och (brun)-kol
utgör allvarliga hälso- och miljöhot. Vi framhöll också att
de föråldrade, illa underhållna och ytterst ineffektiva eloch
energisystemen leder till omfattande energiförluster med
allvarliga negativa effekter för ekonomin, produktion,
transportsystem och sysselsättning.
För att beslut i avgörande säkerhetsfrågor inte skulle
behöva fattas under tvång borde förutsättningar snarast
skapas, enligt förslaget, för jämförelser och val mellan
omfattande ombyggnadsinvesteringar och investeringar i
nya anläggningar. Samtidigt måste omedelbara insatser
genomföras för att förbättra säkerheten i de kraftverk som
är i bruk fram till dess att nya anläggningar hunnit uppföras
och tas i bruk. Parallellt med insatserna att minska riskerna
i existerande anläggningar borde möjligheterna undersökas
att bygga upp såväl nya energisystem som även
ersättningsanläggningar samt att bygga upp ett samarbete
med Nordel. Basen i våra grannländers framtida
energiförsörjning kunde med fördel vara inhemska
bränslen, utnyttjade på ett ur miljö- och energisynpunkt
effektivt sätt.
I medlemsförslaget åberopades även tankegångar
framlagda inom ramen för den nordiska arbetarrörelsens
samarbetskommitté (SAMAK):
''På energiområdet kan en gemensam politik skapas ifall
kärnan -- de nordiska länderna -- kan finna en gemensam
energipolitik. Här börgasnäten knytas samman genom en
gasledning från Norge till södra Finland och vidare till
Baltikum de nordiska, de västeuropeiska och de östliga
eldistributionsnätet knytas samman efter modell av Nordel
resurser för stöd till energibesparande investeringar
skapas.''
Vidare åberopades rapporten ''Sätt Europa i arbete'' där
man påvisat möjligheterna och behovet av miljö- och
energiinvesteringar för att samtidigt förbättra miljön och
skapa arbete och tillväxt.
Slutsatsen, enligt förslaget, var att alternativa
energibärare liksom ett kraftfullt energisparprogram i
förening med förbättring av energianläggningarnas
miljöstatus måste övervägas. På grund av den
gränsöverskridande karaktären hos de miljöpåverkande
utsläppen fann vi det angeläget att pröva möjligheten, att
för Norden, Östersjö- och Nordkalottområdet etablera en
utsläppsregim av modell enligt Helsingforskommissionen;
en utsläppsregim som skulle gagna och styra insatserna för
bättre miljö till områden och sektorer där de från ett
samhällsekonomiskt perspektiv gör mest nytta.
De föreslagna insatserna skulle självfallet kräva
ekonomiskt och tekniskt stöd utifrån men samtidigt
innebära omfattande årliga besparingar för industri,
transportsystem, hushåll och offentliga lokaler. Ett
underlag borde sålunda tas fram utvisande tidsplaner och
kostnadsberäkningar för ett nytt el- och energisystem.
Utöver koordinerade insatser och samordnat stöd från de
nordiska länderna borde även undersökas eventuellt
deltagande av internationella finansinstitut t.ex. NIB,
EBRD och Världsbanken.
Samtliga nordiska remissinstanser ansåg
säkerhetshöjande åtgärder nödvändiga parallellt med och
oberoende av satsningar för att utveckla nya energikällor
och åstadkomma ett bättre energiutnyttjande.
Vid sin behandling av förslaget instämde miljöutskottet i
förslagsställarnas målsättning och på miljöutskottets förslag
antog Nordiska rådet vid sin session den 8--10 november
1993 i Mariehamn en rekommendation (nr 29/1993) till
Nordiska ministerrådet
''--
att med kraft fortsätta ansträngningarna att förbättra
kärnsäkerheten i nordområdena och Östersjön samt att få
till stånd bindande avtal om strikt kontroll av all
kärnteknisk verksamhet, civil såväl som militär,
att överväga möjligheterna till stöd för en effektiv och
miljöriktig energiförsörjning m.m. i Östersjö- och
Nordkalottområdet i enlighet med vad som anges i
medlemsförslaget ovan''.
De nordiska ländernas regeringar rekommenderades
också (nr 30/1993)
''--
att snarast ta initiativ till en offensiv i lämpliga former i syfte
att förbättra den energirelaterade miljösituationen i
Norden, Östersjö- och Nordkalottområdet, samt
att ta initiativ till framtagande av realistiska alternativ till
de miljöfarliga anläggningar i Baltikum-, S:t Petersburg-
och Kolaområdena man eljest tvingas hålla i drift,att, för
att förhindra att kunskap om kärnvapenproduktion sprids,
stödja pågående projekt med uppbyggande av
forskningscentra där forskare i Ryssland, vilka tidigare
sysslat med utveckling och produktion av kärnvapen, kan
ges alternativa arbetsuppgifter,att stödja
omställningsprojekt och ta initiativ för att underlätta
övergången från kärnvapenproduktion till civil produktion,
samtatt aktivt verka i nedrustningsprocessen och stödja
utvecklandet av säkra metoder för destruktion av
kärnvapen samt etablerandet av Norden som en
kärnvapenfri zon''.
Inom ramen för det nordiska samarbetet pågår således
en aktiv verksamhet för att komma till rätta med de enorma
kärnsäkerhets- och energiförsörjningsproblemen i våra
närområden. Detta nordiska samarbete grundar sig på och
utgör summan av de enskilda ländernas politiska vilja och
stöd. En fredlig och bärkraftig samhällsutveckling i Norden
med närområden förutsätter ländernas gemensamma,
kraftfulla insatser.
Det är av yttersta vikt att Sveriges regering aktivt bidrar
till genomförandet av här beskrivna
rådsrekommendationer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i nordiskt samarbete
medverka till genomförande av åtgärder för förbättrad
kärnsäkerhet samt effektiv och miljöriktig
energiförsörjning i Nordens närområden.