Alla de nordiska länderna har viktiga intressen att
tillvarata i europeiska sammanhang. Oavsett resultatet av
medlemskapsprocessen kommer det fortsatta nordiska
samarbetet att påverkas av den europeiska integrationen.
Ett av de viktigaste elementen är EES-avtalet. Det kommer
att ha en central roll under de närmaste åren.
Genom den västeuropeiska integrationen kommer
gemensamma regler att utformas på ett stort antal områden
som sedan gammalt har en viktig plats i det nordiska
samarbetet.
Arbetet med att harmonisera lagstiftningen i Norden är
den äldsta formen för nordiskt samarbete. Det inleddes
redan år 1872 vid det första nordiska juristmötet. År 1993
antog Nordiska rådet ett särskilt program för det nordiska
lagstiftningssamarbetet. I programmet, som omfattar
femårsperioden 1993--1998, konstateras att den europeiska
integrationsutvecklingen medför att lagstiftningssamarbetet
kommer att ändra karaktär.
För att upprätthålla den nordiska rättslikheten, är det
viktigt att de nordiska länderna gemensamt förbereder de
ändringar i nationell lagstiftning som följer av EES-avtalet.
Vi bör också eftersträva att nå fram till enhetliga lösningar,
där EES-avtalet ger möjligheter. Ett sådant samarbete
medför resursbesparingar genom att länderna kan göra en
arbetsfördelning och härigenom utnyttja varandras
erfarenheter.
På områden som faller utanför EES-avtalet, t.ex.
process- och straffrätten, familjerätten och sjörätten, är det
viktigt att fortsatt eftersträva en likartad nordisk
lagstiftning.
Den kanske viktigaste uppgiften i det nordiska
samarbetet är att få till stånd ett löpande samråd mellan
länderna. Den nordiska klausulen i EES-avtalet ger
förutsättningar för att det nordiska samarbetet kan fortsätta
och utvecklas i den utsträckning, som ett sådant samarbete
inte hindrar att EES-avtalet fungerar tillfredsställande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett fortsatt nordiskt
lagstiftningssamarbete i syfte att upprätthålla den nordiska
rättslikheten.
Stockholm den 24 januari 1994
Hans Nyhage (m)
Lars Björkman (m)