Industrins utsläpp från olika industrianläggningar har varit och är i alltför många fall fortfarande ett hot mot människors liv och hälsa och vår gemensamma miljö. Under senare år har vi blivit alltmer uppmärksammade på den besvärliga miljösituationen på Kolahalvön i nordvästra Ryssland. Den stora mängden utsläpp där har också påverkat naturen i norra Finland. Varje dygn släpps ut tonvis av gift i luften. Delar av dessa föroreningar sprids även till den svenska fjällvärlden. Kolahalvön är i dag inte mindre än en miljöbomb.
Situationen i Montjegorsk är synnerligen besvärande. När det gäller utsläppen från smältverken i Montjegorsk är särskilt Nordfinland utsatt. De skadliga utsläppen är långt över naturens egen toleransgräns. Man måste ta med i bilden att naturen så långt norrut är ytterst sårbar. Hela skogsområden har slagits ut och på dessa platser finns numera endast enstaka kvarvarande träd, som är sjuka och döende. En av ''miljöbovarna'' är fabriken Severonikel som dagligen vräker ut stora mängder svaveldioxid, fluorväte och klor. Tillsammans med gaserna hamnar också olika metallföreningar i atmosfären. Men Severonikel är tyvärr inte det enda företaget i Montjegorsk som smutsar ned. Där finns ytterligare ett 30-tal enheter som bidrar till miljöförstöringen.
Det allra största problemet på Nordkalotten är förmodligen ändå svavelutsläppen från nickelframställningen. Företag som är belägna nära norska gränsen på ryska sidan släpper ut stora mängder svaveldioxid. I Finland och Sverige kommer utsläppen huvudsakligen från kol och olja från ett stort antal små källor och i betydligt mindre mängder.
Eftersom den mycket stora mängden utsläpp svaveldioxid på den ryska sidan kommer från en och samma plats borde det vara förhållandevis lätt att åtgärda detta tekniskt.
De delar av Sverige som främst påverkas av utsläppen är Tornedalen och området norr om linjen Pajala--Kiruna upp till Treriksröset. Detta är ett kargt område och utsläppen kan medföra att trädgränsen förflyttas nedåt.
Det är därför ytterst angeläget att Sverige driver på förhandlingarna med Ryssland för att få till stånd en minskning av de föroreningar som släpps ut och då i första hand en minskning av svaveldioxidutsläppen. Ett samfällt agerande från de nordiska länderna inom ramen för Nordiska rådet är angeläget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att Sverige driver på förhandlingarna med Ryssland för att få till stånd en minskning av utsläppen från den starkt förorenande industrin på Kolahalvön.
Stockholm den 18 januari 1994 Hugo Bergdahl (fp) Britta Bjelle (fp)