Tibet, ett oberoende land med en historia som går
tillbaka till år 127 före vår tideräknings början, invaderades
1949--1950 av trupper från Folkrepubliken Kina.
Invasionen och ockupationen av Tibet var en klar
kränkning av internationell rätt. FN har i tre resolutioner
åren 1959, 1961 och 1965 fördömt ockupationen och
påpekat att tibetanernas mänskliga rättigheter kränkts.
Tibetanerna reste sig mot den kinesiska ockupationsmakten
år 1959. Deras kamp för frihet krossades av den kinesiska
övermakten och mer än 87000 tibetaner dödades. Närmare
800 000 tibetaner jämte deras ledare Dalai lama lämnade
landet och sökte politisk asyl främst i grannländerna Indien,
Nepal och Bhutan. Sverige har endast lämnat blygsam hjälp
till tibetanerna genom åren, ca 3 miljoner kronor. Under
samma tid erhöll Vietnam 10 miljarder kronor. Sverige har
alltså givit 3000 gånger mer till Vietnam än till Tibet, som
utsatts för kommunistisk aggression och ockupation!
I exil -- Dalai lama har sitt högkvarter i Indien -- har den
tibetanska regeringen reorganiserats efter moderna
demokratiska principer. Det tibetanska folket både i och
utanför Tibet erkänner idag exilregeringen i Dharamsala
som den legitima regeringen för Tibet. Den tibetanska
regeringen har -- främst med stöd från Indien samt olika
välgörenhetsorganisationer -- på olika sätt hjälpt de
tibetanska flyktingarna. Sveriges insats har varit blygsam.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett informationskontor för
Tibet bör inrättas i Stockholm och bekostas med anslag från
Svenska institutet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen bör ta initiativ till
att frågan om kränkningarna av de mänskliga rättigheterna
i Tibet tas upp i olika internationella organ.
Stockholm den 21 januari 1994
Leif Bergdahl (nyd)
Lars Moquist (nyd)