FN:s generalförsamling antog i december 1993 sin hittills starkaste resolution angående övergreppen mot mänskliga rättigheter i Burma/Myanmar. Resolutionen fördömer de övergrepp som The State and Order Restoration Council (SLORC) begår mot landets medborgare, och resolutionen ifrågasätter legitimiteten i den process som pågår att samla en nationalkongress. Resolutionen fastslår att SLORC inte är en legitim regering. Resolutionen inte bara fördömer situationen i Burma/Myanmar, utan den innehåller också en uppmaning till generalsekreteraren att implementera innehållet i resolutionen, dvs. att aktivt agera för att återföra demokrati i landet. Detta agerande måste leda till att den legitima regering som valdes 1990 återinsättes och att Aaung San Suu Kyi frigives. Resolutionen går dock inte så långt som att föreslå ett vapenembargo.
Amnestys rapport från oktober 1993 bekräftar de omänskliga förhållanden som råder i Burma/Myanmar. Den har rubriken ''Burma/Myanmar -- ett skräckvälde bakom stängda gränser'' och avslöjar politiska fängslanden, inkorrekta rättegångar, tortyr och misshandel, tvångsarbete m.m. Under de fem år av terror som rått i Burma/Myanmar har tusentals civila skjutits, demonstrerande studenter mejats ner, buddistmunkar tvingats till underkastelse och och en kvarts miljon muslimer drivits från sina hem och utsatts för våldtäkter och övergrepp. Det är inte försvarbart att sälja vapen till en regering som använder vapen mot sitt eget folk.
Bistånd från Sverige ges i dag via Diakonia och Olof Palmes Internationella Centrum till burmesiska flyktingar i Thailand, till radiostationen Democratic Voice of Burma och till fackliga organisationer i Burma/Myanmar. Det är emellertid för närvarande viktigt att humanitärt bistånd utökas att omfatta de s.k. befriade områdena inne i Burma, som nu kontrolleras av de etniska minoriteterna. I dag finns möjligheter att genomföra sådant stöd och detta efterfrågas av de etniska minoritetsgrupperna. Som ett stöd i befrielse- och demokratiseringsprocessen behövs utbildningsinsatser. För att minska det ekonomiska beroendet av opiumodling behövs stöd till att utveckla alternativa odlingar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i internationella fora verka för att Burma/Myanmars demokratiska regering vald i demokratiska val 1990 återfår makten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att verka för att politiska fångar i Burma/Myanmar friges och att mänskliga fri- och rättigheter återinförs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige utökar sitt humanitära stöd till Burma/Myanmar att även omfatta de befriade områdena som kontrolleras av etniska minoriteter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att verka för att vapen och avancerad teknologi inte exporteras till Burma/ Myanmar.
Stockholm den 25 januari 1994 Kristina Svensson (s)