Barn i alla länder är vår världs viktigaste tillgång. Barnen
är allas vår framtid. Därför är alla barn berättigade till vårt
skydd i alla upptänkliga former.
Detta är också utgångspunkten för Förenta Nationernas
initiativ till skapandet av barnkonventionen. Där fastlägges
barnets rättigheter och skydd i de flesta aktuella situationer.
Här ska behandlas en särskild aspekt, nämligen
sexturismen.
Sexturismen, alltså företeelsen att personer reser
utomlands främst för illegal sexualitet av alla de slag, ofta
med barn, är ett växande problem över hela världen. Denna
sexhandel är avskyvärd och oacceptabel. Alla tänkbara
åtgärder måste vidtas för att försöka sätta stopp för
verksamheten.
Lagföringen av de brottsliga sexturisterna varierar
mellan länderna. Ett gemensamt problem är att lagföringen
i hög grad är ineffektiv. För Sveriges del ställdes saken i
blixtbelysning då en svensk sexturist lyckades undgå
rättvisan i Bangkok.
Främst är sexturismen tveklöst en internationell
brottslighet som särskilt hårt drabbar de utsatta barnen.
Därför ligger det nära till hands att -- med utgångspunkt
från FN:s barnkonvention -- skapa ett tilläggsprotokoll om
sexhandel med barn. Ett sådant dokument borde få samma
breda anslutning som grunddokumentet.
Härigenom skulle ett utomordentligt starkt tryck på
varje land skapas att vidtaga även nationella åtgärder. I
sexturistens hemland borde man underlätta lagföringen av
sexuella övergrepp och i turistlandet måste man samtidigt
effektivisera sin egen lagföring. För Sveriges del vore
uppenbarligen det mest avskräckande om svenska
sexturister fick dömas i turistlandet, exempelvis Thailand,
och där avtjäna sitt straff.
Ett svenskt initiativ i FN om ett sådant tilläggsprotokoll
måste ses som en naturlig uppföljning av den
barnkonvention, till vilken Sverige var en av de främsta
tillskyndarna.
Avslutningsvis kan inte nog betonas att alla vägar måste
prövas för att minimera sexhandeln -- för barnens bästa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sexturism.
Stockholm den 25 januari 1994
Bengt Harding Olson (fp)