Under senare tid har nya rapporter kommit om kraftigt
försämrade levnadsförhållandena på Kuba. Orsakerna till
detta är främst att stödet från de förmånliga
handelsförbindelserna från Östeuropa har upphört samt
USA:s sanktioner.
Den ekonomiska krisen har krävt drastiska
nedskärningar och lett till massavskedanden, där anställda
hänvisats till arbete på landsbygden.
Kuba har stort behov av katastrofbistånd.
De alliansfria staterna har vädjat om hjälp till det
krisdrabbade Kuba och mot USA:s ekonomiska blockad.
För att motverka den ekonomiska krisen har den
kubanska regeringen genomfört en liberalisering av det
ekonomiska livet med ökat privat ägande samt förbättrade
förhållanden för utländska investeringar.
Mänskliga rättigheter
Amnesty International påpekar att ett stort antal olika
brott mot staten leder till dödsstraff på Kuba.
Yttrande- och föreningsfriheten har begränsats. Därtill
finns uppgifter om olaga ''psykiatrisk'' behandling av
förmodade brottslingar.
Trots dessa och andra kränkningar av mänskliga
rättigheter förespråkar dissidenter en demokratisering med
fredliga medel och krav på att USA:s handelsembargo mot
Kuba hävs, då det leder till ökad spänning och
våldshandlingar.
EG-kommissionen har riktat stark kritik mot USA:s
handelssanktioner. Man sade bl.a. att en utvidgning av
handelssanktionerna mot Kuba allvarligt kan skada de
transatlantiska relationerna.
Organisationen Inter-American Dialogue, som leds av
den förre amerikanske försvars- och justitieministern Elliot
Richardson, hävdar att USA:s sanktionspolitik är
''otidsenlig, onödig, skadlig och kanske farlig'' och att man
i stället borde ''aktivt främja det fria flödet av informationer
och idéer till det kubanska folket''.
Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba inleddes år
1969. År 1976 beslutade riksdagen att successivt avveckla
biståndet och 1979/80 upphörde Kuba att vara programland
inom SIDA:s ram. Sedan dess har biståndsprojekt och
samarbete kanaliserats genom BITS och SAREC.
Den 14 november 1991 beslutade regeringen att
''utvecklingsarbetet med Kuba skall upphöra i takt med att
ingångna åtaganden avslutas''. Detta gäller BITS och
SAREC. Dessutom skall ''inga ytterligare kursinbjudningar
tillställas Kuba avseende BITS internationella kurser eller
stipendieprogrammet som ... organiseras av Svenska
institutet''.
Beslutet togs mot bakgrund av riksdagsbeslutet den 3
maj 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 5, UU15) angående nya
riktlinjer för utvecklingssamarbetet med Latinamerika.
I årets budgetproposition finns inga förslag som gäller
Kuba, inte ens beträffande samarbete i fråga om kultur och
vetenskap.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen aktivt bör verka
för att USA:s sanktioner mot Kuba upphör,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige icke i något avseende
för egen del medverkar i USA:s sanktioner mot Kuba,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige aktivt verkar för att
Kuba respekterar de mänskliga rättigheterna samt snarast
avskaffar dödsstraffet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att samarbete inom kultur och
vetenskap snarast återupptas med Kuba,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att behov föreligger av
katastrofbistånd till Kuba.
Stockholm den 25 januari 1994
Hans Göran Franck (s)