Levnadsförhållanden
Under senare tid har nya rapporter kommit om kraftigt försämrade levnadsförhållandena på Kuba. Orsakerna till detta är främst att stödet från de förmånliga handelsförbindelserna från Östeuropa har upphört samt USA:s sanktioner.
Den ekonomiska krisen har krävt drastiska nedskärningar och lett till massavskedanden, där anställda hänvisats till arbete på landsbygden.
Kuba har stort behov av katastrofbistånd.
De alliansfria staterna har vädjat om hjälp till det krisdrabbade Kuba och mot USA:s ekonomiska blockad.
För att motverka den ekonomiska krisen har den kubanska regeringen genomfört en liberalisering av det ekonomiska livet med ökat privat ägande samt förbättrade förhållanden för utländska investeringar.
Mänskliga rättigheter
Amnesty International påpekar att ett stort antal olika brott mot staten leder till dödsstraff på Kuba.
Yttrande- och föreningsfriheten har begränsats. Därtill finns uppgifter om olaga ''psykiatrisk'' behandling av förmodade brottslingar.
Trots dessa och andra kränkningar av mänskliga rättigheter förespråkar dissidenter en demokratisering med fredliga medel och krav på att USA:s handelsembargo mot Kuba hävs, då det leder till ökad spänning och våldshandlingar.
EG-kommissionen har riktat stark kritik mot USA:s handelssanktioner. Man sade bl.a. att en utvidgning av handelssanktionerna mot Kuba allvarligt kan skada de transatlantiska relationerna.
Organisationen Inter-American Dialogue, som leds av den förre amerikanske försvars- och justitieministern Elliot Richardson, hävdar att USA:s sanktionspolitik är ''otidsenlig, onödig, skadlig och kanske farlig'' och att man i stället borde ''aktivt främja det fria flödet av informationer och idéer till det kubanska folket''.
Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba inleddes år 1969. År 1976 beslutade riksdagen att successivt avveckla biståndet och 1979/80 upphörde Kuba att vara programland inom SIDA:s ram. Sedan dess har biståndsprojekt och samarbete kanaliserats genom BITS och SAREC.
Den 14 november 1991 beslutade regeringen att ''utvecklingsarbetet med Kuba skall upphöra i takt med att ingångna åtaganden avslutas''. Detta gäller BITS och SAREC. Dessutom skall ''inga ytterligare kursinbjudningar tillställas Kuba avseende BITS internationella kurser eller stipendieprogrammet som ... organiseras av Svenska institutet''.
Beslutet togs mot bakgrund av riksdagsbeslutet den 3 maj 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 5, UU15) angående nya riktlinjer för utvecklingssamarbetet med Latinamerika.
I årets budgetproposition finns inga förslag som gäller Kuba, inte ens beträffande samarbete i fråga om kultur och vetenskap.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen aktivt bör verka för att USA:s sanktioner mot Kuba upphör,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige icke i något avseende för egen del medverkar i USA:s sanktioner mot Kuba,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt verkar för att Kuba respekterar de mänskliga rättigheterna samt snarast avskaffar dödsstraffet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samarbete inom kultur och vetenskap snarast återupptas med Kuba,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behov föreligger av katastrofbistånd till Kuba.
Stockholm den 25 januari 1994 Hans Göran Franck (s)