Frågan om medborgarskap har i invandrarpolitiskt
avseende betydelse i fråga om de rättigheter och
skyldigheter en i landet bosatt person av utländsk härkomst
skall ha. I många länder i Europa är detta knutet till
medborgarskap i det land vederbörande är bosatt i. I
Sverige har utvecklingen gått dithän, att rättigheter och
skyldigheter alltmer knutits till permanent
uppehållstillstånd. I detta avseende har således frågan om
medborgarskap minskat i betydelse. Idag innebär svenskt
medborgarskap skyldighet att göra värnplikt, rätt att delta
i riksdagsval, garanti mot att kunna utvisas ur Sverige samt
möjlighet till diplomatiskt skydd vid vistelse i andra länder.
Den som haft permanent uppehållstillstånd i Sverige i
minst fem år får beviljas svenskt medborgarskap. För
nordiska medborgare krävs två års bosättning. En
förutsättning är emellertid att vederbörande blir av med sitt
tidigare medborgarskap. På samma sätt förlorar en svensk
medborgare som efter ansökan eller uttryckligt samtycke
förvärvar utländskt medborgarskap sitt svenska
medborgarskap. Avsikten är att undvika s k ''dubbelt
medborgarskap''. Principen att undvika dubbelt
medborgarskap finns föreskriven i 1963 års
Europarådskonvention om begränsning av flerfaldiga
medborgarskap.
Flera undantag från kravet på att undvika dubbelt
medborgarskap har med tiden införts. Flyktingar som på
grund av de politiska förhållandena i hemlandet inte kan bli
av med sitt tidigare medborgarskap kan trots det beviljas
svenskt medborgarskap. Det gäller vidare t ex den som efter
giftermål automatiskt får ett utlänskt medborgarskap.
Undantag förekommer också för barn födda i äktenskap
mellan en svensk kvinna och utländsk medborgare. Sedan
1992 erhåller vidare ett barn som adopteras av svensk
medborgare automatiskt svenskt medborgarskap när
adoptionen godkänts i Sverige. Genom dessa undantag har
en rad för den enskilde väsentliga praktiska olägenheter
undanröjts.
Många invandrare önskar emellertid frivilligt behålla sitt
tidigare medborgarskap. Oftast är det fråga om en känsla
av identitet med sitt ursprung. Det kan också ha praktiska
olägenheter, som t.ex. att man i många länder endast kan
äga fast egendom om man är medborgare i landet i fråga.
Samtidigt har det framförts önskemål om rätt till dubbelt
medborgarskap för att t ex säkra rätten att delta också i
riksdagsval.
1991 beräknades antalet i Sverige bosatta med dubbelt
medborgarskap inte överstiga 150 000. Totalt beräknades
mer än 200 000 personer ha varit bosatta i Sverige så länge
att de kvalificerat sig för svenskt medborgarskap men ändå
behållit sitt tidigare medborgarskap.
Frågan om medborgarskapets betydelse bör
avdramatiseras. Medborgarskap bör knytas till den stat man
är varaktigt bosatt i. Det är fullständiga medborgerliga
rättigheter som t ex rösträtt i nationella val och fullt skydd
från landets myndigheter som bör knytas till
medborgarskapet. Det finns ingen anledning att bejaka
tanken på att medborgarskap skall vara knutet till etnisk
eller kulturell tillhörighet. Tvärtom skall allmänna
rättigheter och skyldigheter fullt ut vara knutna endast till
det faktum att vederbörande är permanent bosatt och
verksam i ett land, oavsett medborgarskap.
Av dessa skäl bör det vara enklare att på begäran bli av
med sitt tidigare medborgarskap. Men av samma skäl borde
det också vara enklare än i dag att återvinna sitt tidigare
medborgarskap när vederbörande väljer att återvända och
åter bosätta sig i sitt gamla hemland.
Sverige bör, i första hand inom ramen för Europarådet,
ta initiativ till en konvention som gör det enklare att bli av
med resp att återvinna medborgarskap i en persons
ursprungliga hemland. Därigenom avdramatiseras
betydelsen av att söka och erhålla medborgarskap i det land
man är bosatt i. Vidare knyts också frågan om
medborgarskap till fullständiga medborgerliga rättigheter
och skyldigheter i det land man är bosatt i.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenskt initiativ i Europarådet
angående möjligheterna att bli fri från respektive återvinna
medborgarskap i sitt tidigare hemland.