Redan i slutet av 1980-talet inledde Sverige
avregleringen av handeln med tekoprodukter. År 1991
avskaffades de sista regleringarna av tekohandeln. Det var
efter många års stävan från liberaler som denna avreglering
genomfördes. Idag finns en enighet kring de gynnsamma
effekter detta medförde, men då möttes beslutet av starka
protester. Vänsterpartiet kommunisterna reserverade sig i
riksdagen och menade ''-- -- -- att slå undan benen på den
svenska basproduktionen när det gäller mat och kläder
gynnar ingen utom möjligen importörerna''.
Resultatet av den avreglerade tekohandeln är mycket
positivt. Enligt en rapport från OECD låg svenska
konsumentpriset på kläder ca 10 procent lägre än i EG 1990
och sedan den slutgiltiga avregleringen har utvecklingen
fortsatt i positiv riktning. Sedan den 31 juli 1991 har
konsumentprisindex på kläder sjunkit med 5,3 procent till
juli 1993, medan totala konsumentprisindex stigit med 6,5
procent, vilket utgör en skillnad på hela 11,8
procentenheter.
EU:s tekopolitik
Medlemskap i EU är angeläget för Sverige då det ger oss
inflytande över den gemensamma politiken och möjlighet
att delta i det europeiska samarbetet inom samtliga
områden. Bara som medlem i EU kan vi påverka
gemenskapens politik mot omvärlden.
Medlemskap i EU skapar flera långsiktiga
samhällsekonomiska vinster för tekosektorn, genom
slopade gränskontroller, avskaffade ursprungsregler,
sänkningar av de generella tullnivåerna mm. Däremot
kommer en tillfällig kostnad att uppstå då Sverige anpassas
till EU:s tekopolitik och därmed återigen kommer att
omfattas av ett kvotsystem.
GATT-överenskommelsen som skrivits under av 117
länder innebär att alla tekokvoter kommer att tas bort år
2005. EU avser att successivt avskaffa kvotsystemet från
1998 eller 1999.
Konsekvensen av ett svenskt EU-medlemskap skulle
alltså bli att Sverige temporärt skulle återinföra kvoter, då
vi skulle omfattas av EU:s handelssystem. Om EU
tidigarelade sin avreglering, eller om Sverige tilläts behålla
den fria handeln under en övergångsperiod, skulle dessa
negativa konsekvenser kunna undvikas.
Frihandel med Baltikum
EU har beslutat inleda förhandlingar med de baltiska
länderna om frihandelsavtal, som skall vara slutförda den 1
januari 1995. Enligt det svenska förhandlingsresultatet sägs
att ''skulle EU-avtalen inte vara klara till dess behåller vi
våra avtal''. Det är en mycket viktig fråga. Att tvingas
upphäva frihandeln med Baltikum skulle få allvarliga
konsekvenser. De avtal som EU skall framförhandla
förutsätter vi är minst lika generösa som nuvarande
svenska. Sverige bör inte acceptera att ingå nya avtal där
förutsättningarna är sämre än vad nuvarande
frihandelsavtal garanterar oss.
Estlands export till Sverige bestod till 24 procent av
tekoprodukter under perioden januari till september 1993
(källa: Kommerskollegium). Det visar att
handelsrelationen till Sverige har stor betydelse för de
baltiska länderna och att en försämring av villkoren skulle
direkt ge negativa effekter på dessa länders ekonomiska
utveckling.
Handeln med u-länderna
Ett återinförande av tekokvoterna kommer också att få
stora konsekvenser för vår tekoimport med många u-länder.
Tekovaror är en av de främsta exportvarorna och utgör en
bas för ett växande näringsliv i ett antal länder framförallt i
Asien. Sedan den svenska avregleringen har Sverige blivit
en betydelsefull marknad som nu riskerer att försvinna för
dessa producenter. För u-ländernas del är därför det nyligen
slutförhandlade GATT-avtalet på lång sikt mycket
fördelaktigt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige bör få en
övergångsperiod beträffande tekokvoterna gentemot Öst-
och Centraleuropa vid ett framtida inträde i EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Sverige och handelsrelationerna
med de baltiska staterna.
Stockholm den 25 januari 1994
Karin Pilsäter (fp)
Lotta Edholm (fp)