Vår strävan att bryta barriärer mellan länder och
människor går han i hand med visionen om en fri
världshandel. Nya idéer från andra länder och kulturer har
i alla tider berikat människors vardag och haft en gynnsam
påverkan på samhällsutvecklingen. Handeln har varit en
drivkraft för det internationella utbytet. Den
världsomfattande GATT-överenskommelsen i december
1993 är en stor framgång och ett viktigt framsteg i kampen
mot protektionism.
Frihandel i Europa -- öppenhet mot öst
Sambandet mellan ekonomisk tillväxt, exportökning,
teknologisk utveckling med utländska direktinvesteringar
och öppna marknader är välkänt. I ett historiskt perspektiv
har just Sveriges exportledda tillväxt möjliggjort den
fantastiska välståndsökning landet genomgått under 1900-
talet.
Europa är just inne i en av tidernas mest omvälvande
epok. Hoten mot en gynnsam utveckling är många, men
möjligheterna att förändra och ta vara på de nya chanserna
är än fler. Västeuropas politik som grundats på samarbete,
integration och frihandel har framgångsrikt resulterat i den
Europeiska unionen. Den fortsatta diskussionen om
Europasamarbetets framtid måste göras utifrån de nya
förutsättningarna för att undvika att nya murar byggs i form
av handelshinder och begränsningar som utestänger
Europas östliga länder från samverkan med väst. De s.k.
Europaavtalen som EU inrättat med en rad stater är en god
början. De innehåller dock stora brister då viktiga områden
som jordbruk och tekovaror omfattas av negativa
regleringar.
Insatser i öst bidrar onekligen till drägligare livsvillkor,
stabilare demokratisk utveckling och avspänning. De kan
också ses som en viktig investering i framtiden för vår egen
del, som många gånger om kommer att ge utdelning. På lite
längre sikt är en integration i världsekonomin det som kan
hjälpa de forna kommunistländerna ur
systemskiftesproblem och med kraven på omstrukturering
av den egna industrin. Intresset av ömsesidiga liberaliserade
handelsförbindelser bekräftas bl.a. av dagens outnyttjade
potentialer. Under 1991 var EG:s totala export till
Östeuropa 2 procent av EG:s totala medan ungefär hälften
av Östeuropas export gick till EG och EFTA.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU bör
verka för en allmän handelsliberalisering i förhållande till
Öst- och Centraleuropa samt f.d. Sovjetunionen.
Stockholm den 25 januari 1994
Lotta Edholm (fp)
Håkan Holmberg (fp)