Folkpartiet liberalerna är klart och otvetydigt för ett
svenskt medlemskap i den Europeiska unionen (EU).
Ställningstagandet är grundat på vår liberala övertygelse att
det mellan demokratier inte behövs gränser som skiljer
medborgarna åt och reser hinder mot samarbete, ömsesidig
förståelse och vänskap.
EES-avtalet är en viktig milstolpe med stor ekonomisk
betydelse för Sverige, men det är långt ifrån tillräckligt.
EES-samarbetet lämnar en rad viktiga områden åt sidan
och ger oss inte någon rätt att vara med att besluta. Därför
anser vi att Sverige bör bli medlem av EU och få möjlighet
att påverka Europas framtid genom att vara där besluten
förbereds och fattas. Det handlar om att också vi svenskar
skall ha rösträtt i Europa.
Den europeiska gemenskapen är ett unikt
samarbetsprojekt utan egentliga motsvarigheter. EU är en
organisation som i första hand skall koncentrera sig på att
hantera uppgifter på de områden där nationella beslut är
otillräckliga, där gemensamma lösningar krävs för att lösa
gemensamma frågor. Det gäller ekonomin, miljön,
arbetslösheten och på sikt den gemensamma säkerheten.
I ett liberalt EU tillämpas närhetsprincipen strikt. En
fråga som ställts är om folkpartiet liberalerna vill ge upp
nationalstaten. Svaret är nej. Vad vi vill motverka är
nationalismens mörka baksida i form av revirstrider,
konflikter, och oförmåga att lösa gränsöverskridande
problem. Den liberala Europavisionen präglas av både
närdemokrati och internationalism. Europasamarbetet
ersätter inte vårt aktiva deltagande i andra sammanhang,
tvärtom stärker det förutsättningarna för det nordiska
samarbetet och vårt engagemang inom FN.
Internationalismen rymmer ödmjukhet och nyfikenhet
inför det som är annorlunda, men också ett rikt mått av
stolthet över det vi själva har att komma med. Därför skall
vi gå in i det europeiska samarbetet med både öppenhet och
självförtroende. Vi har mycket att lära men också att
tillföra. Som vi liberaler ser det skall Sverige inte gå med i
EU för att passivt anpassa sig utan för att delta, påverka och
förändra.
Insyn och demokrati
Lika självklart som att EU ställer krav på
medlemsländerna att de vart och ett ska ska vara väl
fungerande demokratier, måste också EU:s beslut fattas i
god demokratisk ordning. EU:s former för beslutsfattande
är demokratiska, men på flera punkter ser vi -- och
folkpartiet liberalerna -- möjligheter till förbättringar. Den
kritik som vi för fram och de reformer vi önskar se, delar vi
i stort med liberaler inom EU.
Demokratin i EU skall fördjupas dels genom en strikt
tillämpning av närhetsprincipen, dels genom att
parlamentet ges en starkare ställning och tydligare roll. De
europeiska liberalernas vision är att ministerrådets
lagstiftande befogenheter efterhand överförs till ett
parlament med två kamrar, dels en första kammare som
ersätter dagens ministerråd och blir en kanal för
medlemsstaternas vilja, dels en andra kammare som svarar
mot dagens parlament, men med utvidgade funktioner.
Även nationella partier i opposition, och därmed alla
medborgare, blir på så sätt representerade då beslut fattas
på EU-nivå. Härigenom görs EU:s lagstiftningsarbete
öppet för insyn och den demokratiska kontrollen av
lagarnas tillämpning blir effektivare. En utveckling i denna
riktning är något vi välkomnar och ser som steg på vägen
mot en europeisk parlamentarisk demokrati.
Ministerrådet är i dag EU:s högst lagstiftande organ och
har, i likhet med EU-domstolen, vissa överstatliga
befogenheter. De förordningar som beslutas blir direkt
bindande för medlemsländerna medan direktiv anger
målsättningar som länderna skall leva upp till på det sätt de
själva beslutar. Det kan t.ex. innebära att ett EU-direktiv
uppfylls i ett medlemsland genom en nationellt beslutad lag
och i ett annat genom kollektivavtal. I ministerrådet samlas
företrädare för ländernas regeringar. Det är viktigt att
parlamenten får möjlighet att framföra synpunkter innan
ministrarna fattar beslut. För Sveriges del anser vi den
ordning som tillämpas i Danmark, där regeringen förankrar
i folketingets marknadsutskott, vara en god lösning.
Som medlem i EU skall Sverige inte bara behålla
offentlighetsprincipen. Vår strävan är att den skall spridas
till hela EU.
Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
Målet för svensk säkerhetspolitik är oförändrat att utan
underkastelse hålla Sverige utanför krig. Från liberal
synpunkt är det av central betydelse att en ny
säkerhetsordning kan byggas i Europa för att värna och
främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter.
Avgörande inför framtiden vid valet av säkerhetsordning är
utvecklingen i Östeuropa och i vilken grad den viktiga roll
USA spelar för Europas säkerhet kommer att bestå.
I Västeuropa har nationalismen tidvis vuxit sig stark,
men har i våra dagar försvagats. Den europeiska
integrationen har trängt ut farligt nationalistiska projekt,
vilket spelat stor roll för Europas stabilitet och säkerhet. Nu
gäller det att fylla ut de tomrum som den kommunistiska
kollapsen skapat i öst och avväpna den aggressiva
nationalism som på sina håll fått starkare fästen. Därför
måste EU öppna sig för de öst- och centraleuropeiska
länderna.
Det krävs en målmedveten internationell samverkan för
att konflikter skall kunna lösas innan de urartar i
förhärjande krig. I denna säkerhetsordning utgör EU en
framtida hörnsten. Det ligger i Sveriges eget intresse att
denna säkerhetsordning blir så stark som möjligt. Det ökar
vårt lands möjligheter att trygga freden. Vi ställer oss därför
bakom tanken på en gemensam utrikes- och
säkerhetspolitik inom EU, som vi själva är med och
utformar.
Jobb och välfärd
Ett medlemskap skapar positiva förutsättningar för
jobb, företagande och tillväxt i Sverige. Genom att delta på
den inre marknaden kan svenska företag vara med och tävla
med sina utländska konkurrenter på lika villkor.
Arbetslösheten inom EU är hög. Det viktigaste medlet
för att öka sysselsättningen är den ekonomiska politikens
utformning i de olika EU-länderna. Där man har drabbats
av arbetslöshet behövs stora insatser för att få människor i
arbete igen. Som medlemmar har vi på denna punkt viktiga
erfarenheter att tillföra. Ett viktigt exempel är vår kunskap
och erfarenhet av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Här kan
vi bidraga med mångåriga erfarenheter av åtgärder som
tillämpats i Sverige för att hålla människor kvar i arbete --
vidareutbildning, omskolning, beredskapsarbeten,
inskolning av unga människor på arbetsmarknaden, m.m.
Inom EU har arbetsmarknadsfrågorna fått betydligt högre
prioritet än tidigare, och nu utformas en gemensam strategi
för tillväxt och jobb.
En ambitiös socialpolitik förutsätter en stark ekonomisk
bas och främjas därför av den europeiska integrationen.
Folkpartiet liberalerna vill värna och utveckla de sociala
rättigheter och minimiregler som EU har fastställt.
Maastrichtavtalet ger det sociala samarbetet ökad tyngd och
bättre förutsättningar för beslut.
Den nationella välfärdspolitiken, pensioner,
sjukförsäkringar etc. beslutar varje enskilt land om i
enlighet med närhetsprincipen. För att den fria rörligheten
skall fungera i verkligheten får dock inte ländernas sociala
skyddsnät och välfärdspolitik vara utformad så att de
diskriminerar människor som vill arbeta, etablera sig och bo
i flera länder. Välfärdspolitiken bör vara generell och
utformad så att den underlättar en fri rörlighet. I många
EU-länder behöver den utvecklas.
Den mjukare attityd till narkotika som man kan finna på
sina håll utanför Sverige ska bekämpas. Det europeiska
samarbetet måste utnyttjas för att komma till rätta med
missbruk. Medlemskapet ökar också förutsättningarna för
samarbete för att stoppa knarket vid och innanför EU:s
gränser.
Folkpartiet liberalerna anser att nuvarande mål för
svensk alkoholpolitik ska gälla även när Sverige inträtt i
gemenskapen, t ex genom bibehållet alkoholmonopol.
Arbetet för jämställdhet i Europa vinner på att Sverige
och övriga nordiska länder deltar i EU-samarbetet. Då blir
rösterna för jämställdhet fler i de viktigaste beslutande
församlingarna. På detta område har Sverige mycket att
tillföra och vår strävan efter jämnare könsfördelning inom
beslutande församlingar måste prägla samarbetet.
Vi bör också föregå med gott exempel genom att ha en
jämn könsfördelning bland de företrädare vi utser att
representera Sverige i olika församlingar.
Miljön
Miljöförstöring känner inga gränser. Därför krävs
internationellt samarbete och gemensamma beslut både för
att identifiera och lösa problemen. Genom sin möjlighet att
fatta bindande och överstatliga beslut är EU särskilt lämpad
för miljösamarbete. Som medlem av EU får Sverige
inflytande över den gemensamma miljöpolitiken. Vi får
verka för att ekonomiska styrmedel används för
miljöanpassad konsumtion och produktion och hindra
miljöskadliga utsläpp.
Vi får också möjlighet påverka villkoren för handeln på
den inre marknaden, så att den bedrivs under miljömässigt
acceptabla former. EU-regler om skatt och utsläpp av
koldioxid skulle vara ett viktigt led i kampen mot
växthuseffekten. Inom EU finns inga gränshinder för varor.
Även om ett EU-land undantagsvis kan hindra import av
produkter av hänsyn till miljön måste vi sträva efter att få
en gemensam fri marknad på miljöns villkor, där enskilda
länders undantag blir onödiga. Det skulle gynna både
konsumenter och miljön. Men om ett land vill behålla eller
införa strängare lagstiftning för att skydda miljön,
människors hälsa eller säkerhet kan så ske.
Allemansrätten togs upp som en av de orubbliga svenska
principerna inför medlemskapsförhandlingarna med EU.
Det finns ingenting som talar för att medlemskap skulle
hota allemansrätten. För Tysklands del har medlemskapet i
EU inte inneburit några problem för allemansrätten. Enligt
EU:s grundlag, Rom-fördragets artikel 222, ska EU inte
lägga sig i de enskilda medlemsländernas
egendomsordning, vilket EU-domstolen med stor
sannolikhet skulle ta fasta på vid en eventuell prövning.
Jordbruket
Genom medlemskap i EU öppnas nya marknader och
möjligheter för det svenska jordbruket och för export av
svenska livsmedel. Ett medlemskap ger svenska
livsmedelsproducenter rätt att producera och exportera på
lika villkor som andra inom gemenskapen. Men
jordbrukspolitiken är samtidigt en av EU:s svagaste sidor.
Drygt 60 procent av den gemensamma budgeten går till
jordbruksstöd. EU:s jordbrukspolitik har bidragit till stark
belastning på miljön. Både växtodling och djurhållning
utmärks av en högre kemikalieanvändning. Sverige bör som
medlem i EU verka för en avreglering av den gemensamma
jordbrukspolitiken och en ökad frihandel av
jordbruksprodukter.
Omsorgen om djuren har starka traditioner i Sverige.
Det finns inga hinder för att Sverige kan fortsätta att ha
strängare regler för t.ex. djurhållning. Den svenska maten
har mycket hög kvalitet och är sedan länge fri från t.ex.
salmonella. Salmonellakontroll på kött som importeras till
Sverige skall inte upphöra. Men nya föreskrifter gör att
proverna inte måste tas just vid gränsen utan även kan göras
i ursprungslandet. Dessa skall då utföras av en officiell
veterinär som intygar att köttet är fritt från salmonella.
Reglerna gäller främst inom Norden och skall ses som ett
komplement till provtagning vid gränsen.
Regional balans
För flera regioner både i Norrland och i södra Sverige
är det helt avgörande att hela Sveriges ekonomi präglas av
dynamik och tillväxtkraft. Förutsättningarna för detta är
väsentligt bättre om Sverige är med i EU än om vi står
utanför.
Folkpartiet liberalerna anser att Sverige som medlem i
EU skall fortsätta driva en egen nationell regionalpolitik i
syfte att utjämna de nackdelar som gles befolkningstäthet,
långa avstånd och ett kallt klimat ger. Medlemskap i EU gör
det möjligt att få del av EU:s regionalpolitiska stöd, vilket
kan ses som ett viktigt komplement.
Slut
Vår förhoppning är att Sverige blir fullvärdig medlem av
EU så snart det är möjligt. Vi ser medlemskapet som ett
redskap för att påverka utvecklingen i vårt eget land, i
Europa och världen. Vårt liberala engagemang för det
internationella samarbetet stannar inte vid EU:s gränser.
En viktig uppgift i EU blir därför att verka för att unionen
blir betydligt öppnare och mer solidarisk mot omvärlden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU bör
verka för en strikt tillämpning av närhetsprincipen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU bör
verka för att den lagstiftande makten på sikt överförs till ett
parlament med två kamrar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att riksdagen vid en
svensk EU-anslutning inrättar utskott där regeringen
förankrar sina ställningstaganden innan beslut fattas i
ministerrådet,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall bibehålla
och sprida offentlighetsprincipen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU bör
verka för ökat stöd till och samarbete med Öst- och
Centraleuropa,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige bör delta i en
gemensam utrikes- och säkerhetspolitik inom ramen för
EU,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som
medlem i EU driver en aktiv politik i kampen mot
arbetslösheten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som
medlem i EU verkar för en effektiv narkotikabekämpning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för
ett bibehållet monopol för Systembolaget AB,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som
medlem i EU verkar för jämställdhet mellan män och
kvinnor i hela EU,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU
skall verka för en kraftfull politik beträffande
gränsöverskridande miljöproblem,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU
skall verka för ökad användning av ekonomiska styrmedel
i miljöpolitiken,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU
skall verka för en avreglering av den gemensamma
jordbrukspolitiken,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU
skall verka för en aktiv regionalpolitik,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU
skall verka för en öppnare och mer solidarisk politik mot
omvärlden.
Stockholm den 25 januari 1994
Hadar Cars (fp)
Ylva Annerstedt (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Håkan Holmberg (fp)