Inledning
Folkpartiet liberalerna är klart och otvetydigt för ett svenskt medlemskap i den Europeiska unionen (EU). Ställningstagandet är grundat på vår liberala övertygelse att det mellan demokratier inte behövs gränser som skiljer medborgarna åt och reser hinder mot samarbete, ömsesidig förståelse och vänskap.
EES-avtalet är en viktig milstolpe med stor ekonomisk betydelse för Sverige, men det är långt ifrån tillräckligt. EES-samarbetet lämnar en rad viktiga områden åt sidan och ger oss inte någon rätt att vara med att besluta. Därför anser vi att Sverige bör bli medlem av EU och få möjlighet att påverka Europas framtid genom att vara där besluten förbereds och fattas. Det handlar om att också vi svenskar skall ha rösträtt i Europa.
Den europeiska gemenskapen är ett unikt samarbetsprojekt utan egentliga motsvarigheter. EU är en organisation som i första hand skall koncentrera sig på att hantera uppgifter på de områden där nationella beslut är otillräckliga, där gemensamma lösningar krävs för att lösa gemensamma frågor. Det gäller ekonomin, miljön, arbetslösheten och på sikt den gemensamma säkerheten.
I ett liberalt EU tillämpas närhetsprincipen strikt. En fråga som ställts är om folkpartiet liberalerna vill ge upp nationalstaten. Svaret är nej. Vad vi vill motverka är nationalismens mörka baksida i form av revirstrider, konflikter, och oförmåga att lösa gränsöverskridande problem. Den liberala Europavisionen präglas av både närdemokrati och internationalism. Europasamarbetet ersätter inte vårt aktiva deltagande i andra sammanhang, tvärtom stärker det förutsättningarna för det nordiska samarbetet och vårt engagemang inom FN.
Internationalismen rymmer ödmjukhet och nyfikenhet inför det som är annorlunda, men också ett rikt mått av stolthet över det vi själva har att komma med. Därför skall vi gå in i det europeiska samarbetet med både öppenhet och självförtroende. Vi har mycket att lära men också att tillföra. Som vi liberaler ser det skall Sverige inte gå med i EU för att passivt anpassa sig utan för att delta, påverka och förändra.
Insyn och demokrati
Lika självklart som att EU ställer krav på medlemsländerna att de vart och ett ska ska vara väl fungerande demokratier, måste också EU:s beslut fattas i god demokratisk ordning. EU:s former för beslutsfattande är demokratiska, men på flera punkter ser vi -- och folkpartiet liberalerna -- möjligheter till förbättringar. Den kritik som vi för fram och de reformer vi önskar se, delar vi i stort med liberaler inom EU.
Demokratin i EU skall fördjupas dels genom en strikt tillämpning av närhetsprincipen, dels genom att parlamentet ges en starkare ställning och tydligare roll. De europeiska liberalernas vision är att ministerrådets lagstiftande befogenheter efterhand överförs till ett parlament med två kamrar, dels en första kammare som ersätter dagens ministerråd och blir en kanal för medlemsstaternas vilja, dels en andra kammare som svarar mot dagens parlament, men med utvidgade funktioner. Även nationella partier i opposition, och därmed alla medborgare, blir på så sätt representerade då beslut fattas på EU-nivå. Härigenom görs EU:s lagstiftningsarbete öppet för insyn och den demokratiska kontrollen av lagarnas tillämpning blir effektivare. En utveckling i denna riktning är något vi välkomnar och ser som steg på vägen mot en europeisk parlamentarisk demokrati.
Ministerrådet är i dag EU:s högst lagstiftande organ och har, i likhet med EU-domstolen, vissa överstatliga befogenheter. De förordningar som beslutas blir direkt bindande för medlemsländerna medan direktiv anger målsättningar som länderna skall leva upp till på det sätt de själva beslutar. Det kan t.ex. innebära att ett EU-direktiv uppfylls i ett medlemsland genom en nationellt beslutad lag och i ett annat genom kollektivavtal. I ministerrådet samlas företrädare för ländernas regeringar. Det är viktigt att parlamenten får möjlighet att framföra synpunkter innan ministrarna fattar beslut. För Sveriges del anser vi den ordning som tillämpas i Danmark, där regeringen förankrar i folketingets marknadsutskott, vara en god lösning.
Som medlem i EU skall Sverige inte bara behålla offentlighetsprincipen. Vår strävan är att den skall spridas till hela EU.
Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
Målet för svensk säkerhetspolitik är oförändrat att utan underkastelse hålla Sverige utanför krig. Från liberal synpunkt är det av central betydelse att en ny säkerhetsordning kan byggas i Europa för att värna och främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Avgörande inför framtiden vid valet av säkerhetsordning är utvecklingen i Östeuropa och i vilken grad den viktiga roll USA spelar för Europas säkerhet kommer att bestå.
I Västeuropa har nationalismen tidvis vuxit sig stark, men har i våra dagar försvagats. Den europeiska integrationen har trängt ut farligt nationalistiska projekt, vilket spelat stor roll för Europas stabilitet och säkerhet. Nu gäller det att fylla ut de tomrum som den kommunistiska kollapsen skapat i öst och avväpna den aggressiva nationalism som på sina håll fått starkare fästen. Därför måste EU öppna sig för de öst- och centraleuropeiska länderna.
Det krävs en målmedveten internationell samverkan för att konflikter skall kunna lösas innan de urartar i förhärjande krig. I denna säkerhetsordning utgör EU en framtida hörnsten. Det ligger i Sveriges eget intresse att denna säkerhetsordning blir så stark som möjligt. Det ökar vårt lands möjligheter att trygga freden. Vi ställer oss därför bakom tanken på en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik inom EU, som vi själva är med och utformar.
Jobb och välfärd
Ett medlemskap skapar positiva förutsättningar för jobb, företagande och tillväxt i Sverige. Genom att delta på den inre marknaden kan svenska företag vara med och tävla med sina utländska konkurrenter på lika villkor.
Arbetslösheten inom EU är hög. Det viktigaste medlet för att öka sysselsättningen är den ekonomiska politikens utformning i de olika EU-länderna. Där man har drabbats av arbetslöshet behövs stora insatser för att få människor i arbete igen. Som medlemmar har vi på denna punkt viktiga erfarenheter att tillföra. Ett viktigt exempel är vår kunskap och erfarenhet av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Här kan vi bidraga med mångåriga erfarenheter av åtgärder som tillämpats i Sverige för att hålla människor kvar i arbete -- vidareutbildning, omskolning, beredskapsarbeten, inskolning av unga människor på arbetsmarknaden, m.m. Inom EU har arbetsmarknadsfrågorna fått betydligt högre prioritet än tidigare, och nu utformas en gemensam strategi för tillväxt och jobb.
En ambitiös socialpolitik förutsätter en stark ekonomisk bas och främjas därför av den europeiska integrationen. Folkpartiet liberalerna vill värna och utveckla de sociala rättigheter och minimiregler som EU har fastställt. Maastrichtavtalet ger det sociala samarbetet ökad tyngd och bättre förutsättningar för beslut.
Den nationella välfärdspolitiken, pensioner, sjukförsäkringar etc. beslutar varje enskilt land om i enlighet med närhetsprincipen. För att den fria rörligheten skall fungera i verkligheten får dock inte ländernas sociala skyddsnät och välfärdspolitik vara utformad så att de diskriminerar människor som vill arbeta, etablera sig och bo i flera länder. Välfärdspolitiken bör vara generell och utformad så att den underlättar en fri rörlighet. I många EU-länder behöver den utvecklas.
Den mjukare attityd till narkotika som man kan finna på sina håll utanför Sverige ska bekämpas. Det europeiska samarbetet måste utnyttjas för att komma till rätta med missbruk. Medlemskapet ökar också förutsättningarna för samarbete för att stoppa knarket vid och innanför EU:s gränser.
Folkpartiet liberalerna anser att nuvarande mål för svensk alkoholpolitik ska gälla även när Sverige inträtt i gemenskapen, t ex genom bibehållet alkoholmonopol.
Arbetet för jämställdhet i Europa vinner på att Sverige och övriga nordiska länder deltar i EU-samarbetet. Då blir rösterna för jämställdhet fler i de viktigaste beslutande församlingarna. På detta område har Sverige mycket att tillföra och vår strävan efter jämnare könsfördelning inom beslutande församlingar måste prägla samarbetet.
Vi bör också föregå med gott exempel genom att ha en jämn könsfördelning bland de företrädare vi utser att representera Sverige i olika församlingar.
Miljön
Miljöförstöring känner inga gränser. Därför krävs internationellt samarbete och gemensamma beslut både för att identifiera och lösa problemen. Genom sin möjlighet att fatta bindande och överstatliga beslut är EU särskilt lämpad för miljösamarbete. Som medlem av EU får Sverige inflytande över den gemensamma miljöpolitiken. Vi får verka för att ekonomiska styrmedel används för miljöanpassad konsumtion och produktion och hindra miljöskadliga utsläpp.
Vi får också möjlighet påverka villkoren för handeln på den inre marknaden, så att den bedrivs under miljömässigt acceptabla former. EU-regler om skatt och utsläpp av koldioxid skulle vara ett viktigt led i kampen mot växthuseffekten. Inom EU finns inga gränshinder för varor. Även om ett EU-land undantagsvis kan hindra import av produkter av hänsyn till miljön måste vi sträva efter att få en gemensam fri marknad på miljöns villkor, där enskilda länders undantag blir onödiga. Det skulle gynna både konsumenter och miljön. Men om ett land vill behålla eller införa strängare lagstiftning för att skydda miljön, människors hälsa eller säkerhet kan så ske.
Allemansrätten togs upp som en av de orubbliga svenska principerna inför medlemskapsförhandlingarna med EU. Det finns ingenting som talar för att medlemskap skulle hota allemansrätten. För Tysklands del har medlemskapet i EU inte inneburit några problem för allemansrätten. Enligt EU:s grundlag, Rom-fördragets artikel 222, ska EU inte lägga sig i de enskilda medlemsländernas egendomsordning, vilket EU-domstolen med stor sannolikhet skulle ta fasta på vid en eventuell prövning.
Jordbruket
Genom medlemskap i EU öppnas nya marknader och möjligheter för det svenska jordbruket och för export av svenska livsmedel. Ett medlemskap ger svenska livsmedelsproducenter rätt att producera och exportera på lika villkor som andra inom gemenskapen. Men jordbrukspolitiken är samtidigt en av EU:s svagaste sidor. Drygt 60 procent av den gemensamma budgeten går till jordbruksstöd. EU:s jordbrukspolitik har bidragit till stark belastning på miljön. Både växtodling och djurhållning utmärks av en högre kemikalieanvändning. Sverige bör som medlem i EU verka för en avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken och en ökad frihandel av jordbruksprodukter.
Omsorgen om djuren har starka traditioner i Sverige. Det finns inga hinder för att Sverige kan fortsätta att ha strängare regler för t.ex. djurhållning. Den svenska maten har mycket hög kvalitet och är sedan länge fri från t.ex. salmonella. Salmonellakontroll på kött som importeras till Sverige skall inte upphöra. Men nya föreskrifter gör att proverna inte måste tas just vid gränsen utan även kan göras i ursprungslandet. Dessa skall då utföras av en officiell veterinär som intygar att köttet är fritt från salmonella. Reglerna gäller främst inom Norden och skall ses som ett komplement till provtagning vid gränsen.
Regional balans
För flera regioner både i Norrland och i södra Sverige är det helt avgörande att hela Sveriges ekonomi präglas av dynamik och tillväxtkraft. Förutsättningarna för detta är väsentligt bättre om Sverige är med i EU än om vi står utanför.
Folkpartiet liberalerna anser att Sverige som medlem i EU skall fortsätta driva en egen nationell regionalpolitik i syfte att utjämna de nackdelar som gles befolkningstäthet, långa avstånd och ett kallt klimat ger. Medlemskap i EU gör det möjligt att få del av EU:s regionalpolitiska stöd, vilket kan ses som ett viktigt komplement.
Slut
Vår förhoppning är att Sverige blir fullvärdig medlem av EU så snart det är möjligt. Vi ser medlemskapet som ett redskap för att påverka utvecklingen i vårt eget land, i Europa och världen. Vårt liberala engagemang för det internationella samarbetet stannar inte vid EU:s gränser. En viktig uppgift i EU blir därför att verka för att unionen blir betydligt öppnare och mer solidarisk mot omvärlden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU bör verka för en strikt tillämpning av närhetsprincipen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU bör verka för att den lagstiftande makten på sikt överförs till ett parlament med två kamrar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att riksdagen vid en svensk EU-anslutning inrättar utskott där regeringen förankrar sina ställningstaganden innan beslut fattas i ministerrådet,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall bibehålla och sprida offentlighetsprincipen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU bör verka för ökat stöd till och samarbete med Öst- och Centraleuropa,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör delta i en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik inom ramen för EU,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som medlem i EU driver en aktiv politik i kampen mot arbetslösheten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som medlem i EU verkar för en effektiv narkotikabekämpning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för ett bibehållet monopol för Systembolaget AB,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som medlem i EU verkar för jämställdhet mellan män och kvinnor i hela EU,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU skall verka för en kraftfull politik beträffande gränsöverskridande miljöproblem,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU skall verka för ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU skall verka för en avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU skall verka för en aktiv regionalpolitik,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU skall verka för en öppnare och mer solidarisk politik mot omvärlden.
Stockholm den 25 januari 1994 Hadar Cars (fp) Ylva Annerstedt (fp) Isa Halvarsson (fp) Håkan Holmberg (fp)
1 Yrkande 3 hänvisat till KU