Sverige är unikt vad gäller offentlighetsprincipen. Våra
traditioner går tillbaka till 1700-talet, då vi som första land
upprättade en tryckfrihetsförordning. Den är en omistlig
del av vår demokrati.
Datalagsutredningen, som presenterade sitt betänkande
våren 1993, slog fast att det förslag till EG-direktiv
angående personlig integritet som då förelåg, inte stämde
överens med svensk offentlighetsprincip. Utredningen var
enig om att inte anpassa sitt förslag till EG-direktivet.
Regeringen har därefter gjort bedömningen att en ny
datalag bör anstå till dess EU tagit ställning på
integritetsskyddsområdet.
Det är nu flera år sedan EG-kommissionen lade fram
förslaget till parlamentet. Det ledde till omfattande
diskussioner som försenade beslutsgången. Efter vissa
förändringar godtog dock parlamentet ett förslag till
direktiv, som nu ligger hos ministerrådet och bereds av en
arbetsgrupp. Det förväntas att slutlig ställning kommer att
tas hösten 1994.
Om direktivet går igenom i nuvarande form, så innebär
det bl.a. att personuppgifter, som finns hos myndigheter,
inte får lämnas ut till tredje person, t.ex. journalister, om
man bedömer att den registrerade skulle misstycka.
Meddelarskydd kan inte garanteras. Det är inte heller
acceptabelt att upprätta diarier över handlingar som
innehåller personuppgifter, eftersom offentlighetsprincipen
i sig inte är ett godkänt ändamål för att upprätta register.
Utan diarier är det mycket svårt att veta vilka handlingar
som finns på en myndighet. I klartext betyder det alltså att
den svenska offentlighetsprincipen i de fallen -- och de är
många -- inte kan tillämpas om EG-direktivet går igenom.
Även i andra viktiga avseenden kan
offentlighetsprincipen utsättas för allvarliga påfrestningar i
mötet med EU. Därför är det nödvändigt att Sverige före
ett eventuellt medlemskap i Europeiska Unionen får
dokumenterade garantier för att vår offentlighetsprincip
tryggas, t.ex. i form av särskilda bestämmelser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om offentlighetsprincipen.
Stockholm den 24 januari 1994
Ingela Mårtensson (fp)