Förhandlingarna om ett svenskt medlemskap i EU är
inne i ett intensivt skede. Det är viktigt att dessa
förhandlingar bedrivs aktivt i den meningen att vi från
svensk sida för fram krav som vi tycker är väsentliga för
medborgarna i Sverige.
Ett område där Sverige i förhållande till andra länder
varit framgångsrikt är inom handikappolitiken. Med den
generella välfärdspolitiken och ett miljörelaterat
handikappbegrepp som grund har i Sverige kunnat föras en
offensiv handikappolitik. En bidragande orsak har också
varit att det i Sverige finns en levande folkrörelse,
handikapprörelsen, som aktivt deltar i samhällsdebatten
och påverkar samhällsutvecklingen.
I de förhandlingar som nu förestår om ett medlemskap i
EU är det självklart att grunderna för den svenska
handikappolitiken ligger fast. Att som i en del andra länder
låta människor med funktionshinder förlita sig enbart till
familjen eller på välgörenhetsorganisationer kan aldrig bli
en svensk linje. Den generella välfärdspolitiken måste
bibehållas liksom inriktningen om att varje samhällsområde
ska ta sitt ansvar då det gäller insatser för att handikappade
ska kunna delta aktivt i samhället.
Länderna inom EU har friheten att utforma vilken
välfärdspolitik som ska föras i respektive land. Det innebär
att vi i Sverige, om vi själva vill, kan behålla vår
välfärdsmodell. Samtidigt finns det många i Europa som
välkomnar ett svenskt medlemskap p.g.a. den svenska
välfärdspolitiken, inte minst på handikappområdet. Det är
självklart att vi ska bidra med de kunskaper och
erfarenheter vi skaffat oss i arbetet med att förbättra
villkoren för människor med funktionshinder. Viljan till
förbättringar får inte hindras av några nationsgränser.
Ett område där det kan bli problem vid ett närmande till
EU rör utformningen av hissar. I Sverige har det utvecklats
hissar för handikappanpassning av befintlig bebyggelse.
Denna utveckling har varit positiv och betytt att
tillgängligheten i äldre bebyggelse ökat väsentligt.
Bostadsdepartementet har i en promemoria (1991-06-18)
redovisat att EG:s hissdirektiv skulle omöjliggöra
användning av flertalet av de hissar som utvecklats i
Sverige. Skulle så bli fallet vore det olyckligt, inte bara för
Sverige. Egentligen borde i stället EU uppmuntra en
utveckling i övriga länder liknande den i Sverige med tanke
på den bristande tillgänglighet som finns i de flesta av EU:s
länder.
Också när det gäller utformningen av
handikapphjälpmedel har vi i Sverige nått långt. Hos oss
utformas handikapphjälpmedel med utgångspunkten att de
ska kunna skötas och användas av den funktionshindrade
individen själv. I andra länder utformas hjälpmedlen ofta
för att vara användarvänliga ur vårdpersonalens synvinkel.
Den utgångspunkt som vi har i Sverige är självklart den
riktiga.
För många människor är varudeklaration av varor en
livsnödvändighet. Innehåller en produkt ett
allergiframkallande ämne kan ett livshotande allergianfall
starta. Därför är det väsentligt att alla livsmedel innehåller
en fullständig innehållsdeklaration. Detta gäller inte bara
livsmedel utan även t.ex. leksaker och textilier.
Nallebjörnar stoppade med nötskal är ett exempel och tyger
som är behandlade med allergiframkallade ämnen ett
annat.
Inom EU pågår ett standardiseringsarbete. Det finns en
oro bland många funktionshindrade för att krav på
tillgänglighet ska betraktas som handelshinder i den fria
rörlighetens Europa. Därför är det viktigt att Sverige aktivt
verkar för att tillgänglighetsaspekterna beaktas i
standardiseringsarbetet inom EU.
Allt fler ungdomar studerar utomlands. På detta sätt
ökar kunskaperna och möjligheterna för den enskilde. För
ungdomer med funktionshinder är detta inte lika självklart
som för andra. För många är personlig assistans,
teckenspråkstolk och olika hjälpmedel en förutsättning för
att kunna genomgå en utbildning. Möjligheterna för att
kunna erhålla detta är ofta begränsade till det nationella
utbildningsutbudet. I takt med ett allt mer ökat
utbildningsutbud vid ett närmande till EU är det viktigt att
detta också blir tillgängligt för studerande med
funktionshinder. Det är därför viktigt att Sverige verkar för
samordning av stöd och service till studenter med
funktionshinder inom EES-området.
Huruvida Sverige kommer att bli medlemmar i EU eller
ej kommer att avgöras av svenska folket i en
folkomröstning. Inför denna är det viktigt att varje svensk
medborgare sätter sig in i frågan. För detta ändamål har
regeringen avsatt medel för information. I den stora
informationsmängd som i dag finns är väldigt lite anpassat
för funktionshindrade. Stora grupper av handikappade kan
i dag inte ta del av kunskapen och debatten om EU. Därför
fordras åtgärder för att göra informationen om EU
tillgänglig för alla grupper t.ex. lättlästa versioner för
utvecklingsstörda, på teckenspråk för döva och på
punktskrift för blinda och dövblinda.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att bibehålla grunderna
för den svenska handikappolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att i
förhandlingsarbetet med EU aktivt driva frågor av stor vikt
för funktionshindrade,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att informationen om
det europeiska integrationsarbetet också görs tillgänglig för
funktionshindrade.
Stockholm den 17 januari 1994
Jan Andersson (s)
Bengt Silfverstrand (s)