Det kalla kriget är över och många positiva tecken på en begynnande kärnvapennedrustning har visats. Överenskommelse har nåtts mellan USA och f.d. Sovjet om en kraftig reducering av de strategiska kärnvapnen, senast manifest i en överenskommelse om att strategiska kärnvapen inte skall riktas mot mål i resp USA/Ryssland och att Ukrainas kärnvapen skall överföras till Ryssland för att förstöras med hjälp av USA, ett beslut som det ukrainska parlamentet dock ännu inte bekräftat. Förhandlingar skall i början av året inledas för att uppnå ett fullständigt stopp för alla kärnvapenprov.
Trots att det knappast existerar några fiender mot vilka kärnvapen skulle användas, verkar fortfarande kärnvapen vara en nödvändighet för vissa länder. Ja, vissa kärnvapenmakter fortsätter att expandera sina kärnvapenprogram.
Det finns också ett växande antal bakslag som inte bör döljas:
a) Nord-Koreas vägran att låta IAEA inspektera deras misstänkta kärnvapenanordningar b) pressen på Japan att skaffa sig kärnvapen och Japans växande lager av klyvbart material c) Kinas kärnvapenprov den 4 oktober l993 d) Frankrikes förberedelser för att återuppta prov, trots Mitterrands politik att inte testa e) Englands beslutsamhet att starta THORP med dess innebörd för spridning f) Rysslands tillbakadragande av sin icke-första- användningspolitik, som troligen hänger samman med deras problem med Ukraina g) Ukrainas parlaments uppfattning om att behålla kärnvapnen h) Pakistans uttalande om sin rätt att inneha kärnvapen
Nu har andra massförstörelsevapen förbjudits. Efter många års förhandlingar antogs l993 en internationell konvention som förbjuder utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen. Alla kemiska vapen skall förstöras.
Nu har tiden kommit att ta upp frågan om kärnvapen och framförallt användningen av kärnvapen.
Redan l96l deklarerade FN:s generalförsamling med stor majoritet att användning av kärnvapen skulle vara ett brott mot FN:s stadga och ett brott mot mänskligheten.
Åren l990--l999 har nu fastlagts till decenniet för internationell rätt och generalsekreteraren har rekommenderat FN-organen att vända sig till den Internationella Domstolen för yttrande.
Detta har WHO, Världshälsoorganisationen, gjort. Vid sitt möte i maj l993 antog WHO med klar majoritet en resolution som begär ett yttrande från Internationella Domstolen huruvida användning av kärnvapen av en stat i krig eller i annan väpnad konflikt mot bakgrund av deras medicinska och miljömässiga effekter är ett brott mot internationell rätt. Den Internationella Domstolen har mottagit begäran och har nu vänt sig till medlemsstaterna för att de skall lämna sin uppfattning senast den l0 juni l994, så att ID skall kunna besvara begäran från WHO.
Vi -- alla medlemmar i den svenska sektionen av PGA, Parliamentarians for Global Action, -- kan inte identifiera någon situation när användning av kärnvapen skulle kunna vara tillåten under internationell rätt. Vi är övertygade om att ända sedan Genèvekonventionen är användning av kärnvapen ett brott mot internationell rätt. Det råder enligt vår mening ingen tvekan om att kärnvapenanvändning utgör ett brott mot internationella principer för att skydda civilbefolkningen i krigstid. Genèvekonventionen, Nürnbergsprinciperna och WHO:s konstitution är exempel på detta.
Sverige har sedan många år varit internationellt pådrivande i kampen mot kärnvapen och aktivt drivit olika krav för att minska kärnvapen med målet en kärnvapenfri värld.
Vi anser det därför självklart att den svenska regeringen till Internationella Domstolen klargör att användning av kärnvapen inte står i överensstämmelse med internationell rätt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kärnvapenanvändning inte står i överensstämmelse med internationell rätt.
Stockholm den 25 januari 1994 Maj Britt Theorin (s) Karl-Göran Biörsmark (fp) Ingbritt Irhammar (c) Viola Furubielke (s) Hans Göran Franck (s) Margareta Viklund (kds) Björn Samuelson (v)