I denna motion behandlas Utrikesdepartementets
budget med undantag av biståndsanslagen som i
budgetpropositionen betecknas C och G. Biståndsfrågorna
behandlas i vår motion Biståndsbudgeten 1994/95.
Innehållsförteckning 1.
Sverige
i Europa13 2.
Säkerhets-
och försvarspolitiken13
A. Utrikesförvaltningen m.m.13 3.
Utrikesförvaltningen13
B.
Bidrag till vissa internationella organisationer14 4.1.
Förenta
nationerna (FN)14 4.2.
Prioritering
inom FN14 4.3.
Internationell
upphandling inom FN14 4.4.
Svenska
parlamentariker i FN14 4.5.
Alla
FN-anslag samlas hos UD15 4.6.
Fredsbevarande
och fredsskapande FN-styrkor15 4.7.
Exportkreditgarantiram för
Ryssland/Polen/Baltikum20 10.8.
Investeringsgarantier20 10.9.
EKNs premiepolitik21 10.10
Självrisk21 10.11
Förhandsbesked21 10.12
U-krediter21
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.22 11.1.
Organisations- och projektstöd till enskilda
organisationer22 11.2.
Förändrad maktstruktur22 11.3.
Besparingar22 11.4.
Anslagskommentar22
Hemställan23 1.
Sverige i Europa
Sverige är en naturlig del av Europa. Vi hör ihop
historiskt, kulturellt och geografiskt. Det är därför naturligt
att vi utvidgar och fördjupar samarbetet med varandra.
EES-avtalet är ett steg i denna riktning. Vi är en del av den
så kallade inre marknaden i Europa med ca 380 miljoner
människor. EES innebär fri rörlighet för varor, för
personer, för tjänster och för kapital. EES är ett logiskt
första steg i närmandet till våra viktigaste handelspartners.
Avtalet är också oerhört viktigt i vår ambition att behålla
och utveckla den internationella företagsamhet som är så
betydelsefull för det svenska välståndet.
Antingen vi uppfattar det som positivt eller negativt
kommer vi i allt större utsträckning att bli beroende av vår
omvärld. Den europeiska integrationen kommer att
fortsätta. Vi blir integrerade både ekonomiskt, socialt och
handelspolitiskt i ett handelsområde som rymmer mer än
75 % av vår utrikeshandel som sker med länderna i EES.
Ett utanförskap kan tyckas ge större suveränitet och
därmed större rörelsefrihet men betyder sannolikt att vi
kommer att få sänka vår höga levnadsstandard. Genom
medlemskap får vi möjlighet att styra utvecklingen i ett
gränslöst Europa även om vi därmed överlåter till
överstatliga organ att fatta vissa gemensamma beslut. Vi
anser dock att fördelarna klart uppväger nackdelarna.
Därför är vi positiva till medlemskap i den europeiska
gemenskapen.
2. Säkerhets- och försvarspolitiken
''Svensk utrikespolitik ligger fast'' är ett slentrianmässigt
uttryck som ofta används i den utrikespolitiska debatten.
Alla är dock medvetna om att de säkerhetspolitiska
aspekterna kommer att förändras när Sverige kommer med
i den europeiska unionen (EU). Vi kommer att ta vara på
de möjligheter ett medlemskap kommer att ge människor
och företag i Sverige, men vi ska samtidigt inte vara
främmande för att tillsammans med övriga medlemsstater
gå in i ett gemensamt säkerhets- och försvarspolitiskt
samarbete.
Doktrinen ''alliansfrihet i fred -- neutralitet i krig'' har
inte längre någon praktisk aktualitet. Doktrinen är
naturligtvis överspelad den dag vi är med i ett europeiskt
säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Med Sveriges
urusla ekonomi lär det dock dröja innan vi är välkomna i ett
nära monetärt samarbete. Vi uppfyller helt enkelt inte de
krav som ställs för att fullt ut medverka i det monetära
samarbetet.
A. Utrikesförvaltningen m.m.
3. A 1. Utrikesförvaltningen
Inom anslaget ryms medel för departementets och
utlandsmyndigheternas löner och förvaltningskostnader.
Vissa förhandlingskostnader hänförs också till detta anslag.
Trots att det av budgetförslaget framgår att man
företagit besparingar på sammanlagt 21 500 000 kr så yrkas
en höjning av anslaget med 39 551 000 kr.
Vi anser att utrikesförvaltningen skall åläggas ett
sparbeting som motsvarar 5 % och föreslår en sänkning av
anslaget med 76 000 000 kr. I kostnadsjakten bör man
främst se över kostnaderna för lokaler och bostäder
utomlands (440 miljoner kr). Kostnaderna för resor bör
också skäras ned. I stället för fysiska resor kan modern
telekommunikation utnyttjas i väsentligt större
utsträckning. En större delegering av kostnadsansvaret
främst till utlandsmyndigheterna skulle också komma att
medföra lägre kostnader såvida en restriktiv
medelstilldelning tillämpas.
B. Bidrag till vissa internationella organisationer 4.1.
Förenta nationerna (FN)
Vi anser att hela FN-organisationen måste ses över. Den
är i många avseenden ineffektiv, svällande och byråkratisk.
Många FN-organ behöver samordnas, en del skrotas. Vi
hoppas att de initiativ som tagits från de nordiska länderna
om bättre samordning och bättre kontroll inom en rad FN-
organ leder till ett förbättrat resursutnyttjande.
Sverige bör aktivt verka för fler svenskar inom FN-
systemet. Med tanke på Sveriges generösa bidragsgivning
borde många fler styrelseposter och många fler tjänstemän
beredas arbetsmöjligheter inom FN.
4.2. Prioritering inom FN
Ny demokrati anser att de verksamheter som skall
prioriteras inom FN är befolkningsfrågan, miljön och FN i
rollen som världspolis.
FN måste åtaga sig ett större ansvar för att koordinera de
operativa insatserna i ett mottagarland men när det gäller
biståndsinsatser också samordna informationen till
givarländerna.
4.3. Internationell upphandling inom FN
Sverige måste på ett bättre sätt utnyttja de
upphandlingar som sker inom FN. Det är stora belopp som
går svenska företag förbi. Den totala FN-upphandlingen
uppgår till ca 35 miljarder USD per år varav huvuddelen
sker genom utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. Den
del av FN-upphandlingen som är mest intressant för svensk
industri uppskattas till ca 2,5 miljarder USD. Svensk
industri har hittills visat ett ganska litet intresse för denna
FN-marknad. Detta måste rättas till genom en intensifierad
information från den svenska FN-delegationen i New York
till svenska företag.
4.4. Svenska parlamentariker i FN
Sverige har av tradition sänt parlamentariker och andra
representanter till FN:s generalförsamling varje höst. Detta
är lärorikt och ökar parlamentarikers insikt i internationellt
politiskt arbete. I tider av ekonomisk kris borde vi dock
införa en ny modell. Vi föreslår att Sverige i framtiden
endast sänder två grupper med 10 riksdagsledamöter per
grupp. Parlamentarikergruppen deltar i FN-arbetet under
en tvåveckorsperiod (nu fyra veckor). Alla partier skall vara
representerade i gruppen. Fördelning sker efter
mandatfördelning i riksdagen, förslagsvis en delegat per
vart 35:e mandat vilket skulle innebära följande fördelning
för innevarande riksmöte: Vänsterpartiet, Ny demokrati,
KDS, Fokpartiet och Centern vardera en delegat,
Moderaterna två och Socialdemokraterna tre mandat.
Representanter från fackförbund och
näringslivsorganisationer får delta i mån av
mottagningskapacitet och naturligtvis på egen bekostnad.
4.5. Alla FN-anslag samlas hos UD
Inom departementen saknas idag ett samlat grepp över
Sveriges FN-insatser. Detta måste ändras. FN-anslagen är
nu spridda på olika departement men också fördelade
multilateralt och bilateralt inom myndigheter och
organisationer. Ny demokrati anser att hela FN-
engagemanget ska finnas inom ett och samma departement,
UD. Man får då en bättre överblick av den aktuella
situationen och kan då också undvika dubbelarbete. En
bättre samordning bör leda till effektivisering och lägre
kostnader.
4.6. Fredsbevarande och fredsskapande FN-styrkor
Vi vill att FN i framtiden ska kunna spela en större roll --
en roll som ''världspolis''.
Ny demokrati ställer sig positivt till fredsbevarande och
fredsskapande insatser inom FNs ram. Vi har under
föregående riksmöte lagt en motion om inrättande av en
särskild fredsskapande styrka under FNs säkerhetsråds
kontroll.
Tiden i världshistorien är mogen för en internationell
militär styrka som får en liknande roll som en
polisorganisation har i en enskild nation. Samtidigt måste
den internationella domstolen reservationslöst accepteras
av medlemsländerna som högsta organ för lösning av
internationella konflikter.
Rollen som världspolis har ofta fått spelas av USA som
i Somalia och Kuwait. USA kan dock inte ta på sig denna
roll i all framtid. Den inhemska amerikanska opinionen
kommer inte att i alla lägen acceptera att amerikanska liv
riskeras och offras i fjärran länder. Speciellt om inte andra
länder är beredda att hjälpa till för att upprätthålla
världsfreden och försvara demokratiska staters överlevnad.
Vad kan omvärlden göra för det forna Jugoslavien? Det
finns tre möjligheter.
Den första är att inte göra något alls mer än att skicka
hjälpsändningar, fördöma de stridande parterna och hoppas
på att konflikten löser sig självt.
Den andra är att acceptera den etniska rensningen och
att andra länder erbjuder fördrivna människor en fristad
någon annanstans i världen.
Den tredje och enligt vår mening enda hållbara
möjligheten är att med internationell rätt arbeta fram den
bästa lösningen och sedan med internationella militära
trupper se till att denna lösning efterlevs. Det kan vara nog
så svårt och kräva många människoliv men alternativen är
betydligt sämre.
Ledande personer i FN har förslagit att FN inrättar
permanenta fredsskapande styrkor (peacemaking units)
som medlemsländerna ställer till säkerhetsrådets
förfogande. Dessa styrkor måste vara tyngre beväpnade än
FNs fredsbevarande styrkor och de skall kunna rycka in
med kort varsel. De fredsskapande FN-styrkorna skall
rekryteras på frivillig basis och genomgå gedigen utbildning
i respektive lands nationella armé. Insatser av dessa styrkor
skall beslutas av säkerhetsrådet.
Mellan 1945 och 1987 har FN gjort tretton
fredsbevarande insatser och sedan 1987 ytterligare tretton.
De sammanlagda kostnaderna för dessa insatser uppgår till
över 45 miljarder kronor. Trots att kostnaderna för FNs
fredsbevarande styrkor bara utgör några promille av de
globala militära satsningarna, så flyter inbetalningarna från
medlemsländerna mycket trögt.
Medlemsländerna borde budgetera sina militära FN-
bidrag via försvarsanslagen i respektive nationalbudget i
stället för som nu via utrikesanslagen. Försvarsanslagen är
ju i de allra flesta länder många gånger större än
utrikesanslagen och på detta sätt skulle det bli lättare att i
medlemsländerna vinna förståelse för en höjning av FN-
bidragen.
Sverige bör spela en aktiv och pådrivande roll så att
dessa styrkor bildas så snart som möjligt. Det är självklart
att Sverige som nation måste vara berett att tillsammans
med andra nationer ingripa för att lösa blodiga konflikter i
omvärlden. Ingripa med trupp, inte bara diplomatiska
uttalanden. Inte minst för att vi själva skall få hjälp om vi
blir angripna av främmande makt. Det kalla kriget är över.
Detta har medfört att gamla blockeringar mellan
stormakterna är borta. Nu finns förutsättningar för att
skapa en internationell polisstyrka. Sverige kan spela en
viktig roll som pådrivande nation i denna fråga om insikten
och den politiska viljan finns.
4.7. Befolkningsexplosionen
Vi vill att Sverige -- liksom alla övriga länder -- inom FNs
ram gör en kraftansträngning för att få bukt med
befolkningsexplosionen i fattiga länder. Om vi lyckas hejda
de stora befolkningsökningarna i ''tredje världen'' har vi
också tagit de första rejäla stegen mot en förbättrad global
miljö.
I Asien och Latinamerika har den ekonomiska tillväxten
varit stark. Asien hade under år 1992 en tillväxt på 6 %
medan befolkningstillväxten låg på knappt 2 %. Asiens
ökade sitt exportvärde med 8 %. Den starkaste tillväxten i
ekonomin har skett i östra och sydöstra Asien. Det är främst
Kina, Malaysia, Thailand, Indonesien och Vietnam som
varit framgångsrika. I Latinamerika låg tillväxten under år
1992 på 3 % medan befolkningsökningen var 2 %.
Exportvärdet ökade med 3 %.
I Afrika är framtidsutsikterna dystrare. Den
ekonomiska tillväxten var 1,5 % medan
befolkningsökningen var 3 %. Fattigdomen ökar trots --
eller kanske tack vare -- ett massivt bistånd inte minst från
Sverige. Värdet av exporten sjönk med 1 %. Ur
biståndsbudgeten kan man läsa att svag inhemsk
resursmobilisering -- det vi i dagligt tal kallar
biståndsberoende -- svaga styrmedel och samhällsstrukturer
som försvårar tillväxt i ekonomin är några av orsakerna till
att det mesta går snett. Det står klart för många att
ytterligare bistånd inte är rätt medicin -- först och främst
måste man få bukt med befolkningsökningen. Detta
område måste nu högprioriteras av FN.
5.1. B 2. Nordiska ministerrådet
Från B 2-anslaget betalas Sveriges andel till Nordiska
ministerrådets budget och bidraget till Nordiska
hälsovårdshögskolan.
Nordiska ministerrådet har fastställt sin budget för år
1994 till 658 507 000 danska kr vartill kommer anslaget till
Nordiska hälsovårdshögskolan på 39 425 000 danska kr.
Sveriges andel har genom särskild fördelningsnyckel detta
år höjts till 38,5 %. Eftersom de nordiska länderna redan
överenskommit om budget resp bidrag har riksdagen inga
reella möjligheter att påverka anslaget. Riksdagen blir bara
ett transportkompani för att effektuera anslagsäskandena.
5.2. Utred Nordiska rådets verksamhet
Vi anser att kostnaderna för Nordiska ministerrådets
verksamhet är orimligt höga. Nordiska rådets verksamhet
och arbetsformer är förlegade och ineffektiva varför vi
föreslår att regeringen tar initiativ till att utreda och
analysera det nordiska samarbetets arbetsformer.
Parlamentarikernas möjligheter att fatta bindande
beslut bör analyseras. Vi föreslår att ett gemensamt
nordiskt sekretariat inrättas och att Nordiska rådets
tidskrift läggs ned.
Vi anser att Nordiska rådet bör syssla med nordiska
miljöfrågor och med frågor av gemensamt nordiskt intresse
inför ett europeiskt samarbete. Inom Nordiska rådet bör
verksamheten spegla det som är unikt just för Norden.
Tolkkostnaderna i ett framtida Europasamarbete kan
motivera att de nordiska länderna kommer överens om att
i internationella sammanhang nyttja endast ett språk --
skandinaviska.
6. B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
Utan att komma med någon reservation till regeringens
anslagsäskande om 113 850 000 kr vill vi ändå påpeka det
orimliga i att det schweiziska beslutet att inte ingå i EES lett
till att Sveriges andel av budgeten för EES-organen ökat
och nu uppgår till 35,83 %. Sveriges andel av EFTA-
sekretariatets budget är idag 28,42 %. Vi utgår ifrån att
regeringen snarast börjar förhandla med övriga
medlemsländer om en reducering av det svenska bidraget.
C. Internationellt utvecklingssamarbete 7.
Investeringar i Sydafrika
Ny demokrati har i en lång rad motioner krävt att
sanktionerna mot Sydafrika upphävs. Äntligen har nu
regeringen beslutat upphäva dessa sanktioner.
Det mest angelägna Sverige kan göra i dagens situation
för Sydafrika är att snabbt öka de svenska investeringarna i
Sydafrika. Dagens stora problem är den stora
arbetslösheten, som lär uppgå till cirka 7 miljoner
människor. För att garantera en lugn övergång till en
demokratisk regim är det viktigt att arbetslösheten minskar.
Vi föreslår att speciella ramar fastställs för exportkrediter
och att EKN får instruktioner om att sänka kraven på
fullgod säkerhet.
Den goda efterlevnaden av investeringsförbudslagen har
medfört negativa konsekvenser för de svenska företagen. I
ljuset av de förändringar som Sydafrika nu genomgår är det
viktigt att företagen investerar i Sydafrika.
Ny demokrati anser att vi nu bör kompensera den i
Sydafrika verksamma svenskägda industrin genom ett antal
kraftfulla åtgärder inte minst inom området
marknadsföring. Vi anser att 50 miljoner kr av de för
sydafrikanskt bistånd öronmärkta medlen (220 milj kr inom
demokratianslaget) i stället nyttjas för att främja svensk
industriell verksamhet i Sydafrika och dess grannstater.
Vi har i särskild motion till riksdagen 1993/94:U5
hemställt dels om ändrade bedömningsgrunder för
investerings- och exportkreditgarantier, dels om
stödåtgärder till svenska företags investeringar i Sydafrika
med medel ur biståndsbudgeten, varför vi inte finner
anledning att i denna motion upprepa vår hemställan.
8. Katastrof- och biståndsbataljon -- SWEDAID
För att snabbt få ut hjälp i samband med katastrofer runt
om i världen föreslår vi att det skapas en operativ katastrof-
och biståndsbataljon som byggs upp kring den verksamhet
som Räddningsverket i dag bedriver. En närmare
presentation av förslaget återfinns i vår motion
Biståndsbudgeten 1994/95.
D. Information om Sverige samt E. Utrikeshandel och
exportfrämjande 9.
Sweden center
Det finns idag en lång rad myndigheter och statliga bolag
som sysslar med utlandsrelaterade verksamheter: UD med
ambassader och konsulat, EKN, Sveriges Exportråd,
biståndsorganisationer som SIDA, BITS, Swedecorp och
Swedfund International.
Det är viktigt att all byråkrati skjuts i bakgrunden och att
affärsmässighet och ekonomi sätts i förgrunden. Av denna
orsak föreslår Ny demokrati att samtliga dessa myndigheter
och bolag sammanförs till en organisatorisk enhet --
SWEDEN CENTER -- som underställs Sveriges Exportråd
och som ägs gemensamt av staten och svenskt näringsliv.
Varje utlandsmarknad av betydelse för svensk handel
skall bestyckas med ett Sweden Center, som organisatoriskt
och redovisningsmässigt skall lyda under Exportrådet i
Stockholm. I de diplomatiskt tunga länderna finns separata
ambassader, medan ambassadverksamheten i politiskt lätta
länder borde kunna inkluderas i ett Sweden Center. Vilken
mängd aktiviteter som kommer att ingå i utomlands belägna
Sweden Center beror på det individuella landets status som
industri- eller biståndsland.
Med den föreslagna organisationen erhålls en enhetlig
ledning av införsäljningen på utlandsmarknaderna av en
mängd aktiviteter som rör Sverige. Med en enhetlig
administration kommer stora kostnadsnedskärningar att
kunna genomföras.
Frågan om hur alla utlandsrelaterade organisationer och
myndigheter administrativt skall sammanföras i Sverige och
på utlandsmarknaderna samt vilka besparingar som
därigenom kan erhållas fordrar en separat utredning. Vi
föreslår att regeringen tillsätter en snabbutredning som får
i uppdrag att skyndsamt utreda en ny organisation.
Regeringens finansplan 1994/95 bygger på den något
äventyrliga förutsättningen att BNP per capita kommer att
svänga från minus 1,9 % 1993 till plus 2,4 % 1994. Det krävs
vidare en årlig uthållig BNP-tillväxt på minimum 4 % till
slutet av 1990-talet för att uppnå regeringens målsättning att
då ha uppnått en halvering av dagens arbetslöshet vilket är
en förutsättning för att Sverige skall kunna behålla sina
trygghetssystem något så när intakta.
För att klara av detta svåra beting måste dagens i och för
sig glädjande uppgång i exporten bli uthållig och snarast
generera industriinvesteringar. Exportuppgången för år
1993 har beräknats till 7 % i volym. Finansplanen räknar
med 11 % för 1994 medan Industriförbundet behåller 1993
års siffra. År 1995 beräknar man att effekterna av
devalveringen börjar klinga av vilket medför att exportens
tillväxttakt avtar.
Trots exportens uppgång har våra
exportmarknadsandelar under 1993 endast stigit marginellt.
Exporten till våra viktigaste marknader OECD-länderna
sjönk med 1 %. Under perioden 1987--1992 föll våra
exportmarknadsandelar med minst 20 %.
Vi måste därför i dag satsa hårdare än någonsin på
exporten, och Ny demokrati har därför i separata motioner
föreslagit en lång rad åtgärder av vilka en av de viktigaste
är att göra EKN mer marknadsinriktad och därmed mer
konkurrenskraftig.
10.2 Policy för EKN
Regeringen har i propositionen 1989/90:44 bl a anfört att
EKN:s garantiverksamhet borde bedrivas med målet att
den skall gå ihop. Med en total arbetslöshet på över 600 000
personer ter sig detta regeringens tre år gamla direktiv
orimligt. EKN måste enligt vår mening erhålla nya
instruktioner vari det klart måste anges att EKN normalt
skall kunna ta större risker om sysselsättningen för svensk
industri därmed bättre kan garanteras. Det fordras krafttag
från EKN:s företagsledning att inom bolaget få till stånd en
mer marknadsinriktad företagskultur som medför att EKN
periodvis kan drivas med underskott.
10.3. Ny huvudman
För att underlätta för EKN att bli mer
försäljninginriktad föreslår vi att regeringen beslutar att ny
huvudman för verksamheten blir Sveriges Exportråd, som
är ett 50/50 joint venture mellan staten och svenskt
näringsliv -- det senare representerat av Sveriges allmänna
exportförening.
Vi föreslår i en separat motion att samtliga
utlandsrelaterade statliga bolag och organisationer som
t.ex. BITS, Swedecorp, Swedfund International liksom
SIDAs upphandlingsverksamhet överförs till Exportrådet
som med sin företagsinriktade styrelse och ledning lättare
kommer att få de biståndsrelaterade insatserna att komma
det svenska näringlivet till godo.
10.4. Privatisering
Som ett ytterligare framtida steg för att få EKN än mer
företags- och affärsinriktat föreslår Ny demokrati att
regeringen tillsätter en utredare för att undersöka
möjligheterna att privatisera EKN:s verksamhet i första
hand beträffande garantier som främst täcker korta
krediter. Redan i dag finns konkurrerande privata institut.
10.5. Avskrivning av gamla fordringar
EKN har ett ansenligt antal gamla utestående
kundfordringar -- cirka 3,9 miljarder kr -- som löpande
borde ha avskrivits men som rullat med i EKNs redovisning
år efter år. Regeringen bör undersöka hur dessa utestående
kundfordringar på lämpligaste sätt kan nedskrivas. 10.6.
Ramar för EKN-garantier 10.6
Ramar för EKN-garantier
Även om regeringen i årets budget tagit fasta på vår
hemställan i förra årets motion om en höjning av
kreditramen för exportkreditgarantier 100 miljarder kr
föreslog man i årets proposition endast en höjning till 90
miljarder. Med förhoppning om en aktiverad
marknadsföring av exportkreditgarantier föreslår vi att
exportkreditramen höjs till 100 miljarder.
10.7. Exportkreditgarantiram för
Ryssland/Polen/Baltikum
Regeringen uppdrog våren 1993 åt EKN att upprätta en
speciell exportkreditram för Ryssland och Baltikum.
Ramen är 1 miljard kr och löper tills den är fullt utnyttjad.
En begränsning är att endast hårdvalutarelaterade projekt
kan komma i fråga. Vi anser det felaktigt att på detta sätt
utestänga investeringar som endast ger avkastning i de
lokala valutorna.
Då EKN hittills gjort utfästelser om garantier för 400
miljoner, medan projekt för 1,6 miljarder kr är under
beredning hemställer vi att exportkreditramen höjs till 4
miljarder kr. Vi följer sedan budgetpraxis och gör en
avsättning till förlustreserv på 450 miljoner kr eller med
15 % för varje miljard. Den totala förlustgarantireserven
kommer därvid att uppgå till 690 miljoner kr i vårt förslag
(se vår motion Biståndsbudgeten 1994/95).
För att möjliggöra ett bättre utnyttjande av
exportkreditramen föreslår vi att också Polen ingår bland de
för krediter godkända länderna.
10.8. Investeringsgarantier
EKN ansvarar även för en investeringsgarantiram på 2
miljarder kr som emellertid utnyttjats dåligt. EKN bör
aktivera sin marknadsföring till bl a de svenska företag som
planerar att investera i marknaderna på andra sidan
Östersjön. På grund av det dåliga utnyttjandet finns det för
tillfället ingen anledning att öka dessa garantier.
10.9. EKN:s premiepolitik
I korthet går EKN:s premiepolitik ut på att man skall
vara konkurrenskraftig på marknader med låg kreditrisk
medan man försöker styra svenska företagare från
högriskmarknaderna genom att erbjuda högre, i vissa fall
avsevärt högre, premier än konkurrerande kreditinstitut.
Det finns högaktuella exempel som pekar på att EKN på
marknader som Indien och Sydafrika erbjudit premier som
varit dubbelt så höga som engelska konkurrenters. I dagens
arbetsmarknadssituation måste EKN åläggas att föra en
premiepolitik som gör EKN konkurrenskraftigt i
förhållande till andra länders premier.
10.10. Självrisk
EKN låter exportörerna normalt stå för en självrisk på
10--20 % samt karenstidsränta. Genom att begära en
internationellt sett för hög självrisk vältrar EKN över på
företagen risker som man själv inte är beredd att ta.
10.11. Förhandsbesked
Finansieringen av utlandsaffärer är speciellt
komplicerad för småföretag eftersom affärsbankerna i dag
har exceptionellt höga fordringar på säkerheter.
Småföretagen är därför beroende av att få snabba
förhandsbesked från EKN beträffande garantier för att de
med hjälp av dessa skall kunna erhålla bankkrediter vilket
ofta är en förutsättning för att en affär skall kunna
genomföras. EKN bör med tanke på bland annat
syselsättningsaspekterna vara aktsam med att i onödan
krympa framför allt storföretagens projekt.
10.12 U-krediter
U-krediter är en form av krediter som på förmånliga
villkor skall finansiera export av varor och tjänster till vissa
kreditvärdiga u-länder för att främja deras utveckling.
Krediterna beslutas av Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS). Regeringen vill
anslå 430 miljoner kr i U-krediter. Vi vill såväl minska som
omprioritera u-krediterna -- mera till Central- och
Östeuropa -- mindre till utomeuropeiska länder. Vi
behandlar anslaget i vår motion Biståndsbudgeten 1994/95.
Ny demokrati accepterar inte att u-krediter enbart kan
ges till vissa u-länder. Vi anser att alla OSS-staterna, Polen
och baltstaterna fritt skall kunna ansöka om dessa krediter
trots att länderna inte rubriceras som u-länder. Av OSS-
staterna är idag Ryssland, Ukraina och Vitryssland
fråntagna möjligheterna till u-krediter. Åtta stater --
tidigare fem centralasiatiska och nu även tre stater i
Kaukasusområdet -- betecknas som u-länder och kan i dag
nyttja de förmånliga u-krediterna.
Med tanke på den betydelse som tekniskt samarbete har
för att initiera export från svenska företag och därmed ökad
sysselsättning för svensk industri har vi under anslaget C 5
Utvecklingssamarbete genom BITS hemställt att
underanslaget Tekniskt samarbete bibehålls oförändrat
medan vi av bl a budgetskäl gjort neddragningar på
underanslaget U-krediter med 169 miljoner kr.
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
11.1. Organisations- och projektstöd till enskilda
organisationer
Anslag inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området återfinns i budgetpropositionens tredje huvudtitel
under rubrikerna F 1--6. Under år 1992 utreddes hur
anslagna medel inom F 2-anslagets
område Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling använts.
Utredningen framförde stark kritik över
anslagsutnyttjandet. Vi hälsar därför med tillfredsställelse
att regeringen genom en ny förordning dels kommer att
fatta beslut om såväl organisationsbidrag som projektstöd
dels också skärpt kraven för att erhålla bidrag.
11.2. Förändrad maktstruktur
Konfliktsituationen i världen har märkbart förändrats
efter Tysklands återförening, Sovjetunionens sönderfall och
Warszawapaktens upplösning. Positiva förändringar ser
man främst inom två områden, dels USAs och Rysslands
vilja till en långtgående kärnvapennedrustning.
Överenskommelse har nu i dagarna också träffats om
kärnvapennedrustning i Ukraina genom att
kärnvapenstridsspetsar nu skall demonteras och
överlämnas till Ryssland för förstöring. Det är USA som
genom finansiellt stöd såväl till Ryssland som till Ukraina
lyckats med denna avvecklingsplan av kärnvapen. I spåren
av öststaternas långsamma demokratisering har etniska och
religiösa motsättningar flammat upp i forna Sovjetunionen
och i Jugoslavien. Dessa konflikter har ofta sin bakgrund i
att olika minoriteter i ett land är eller känner sig förtryckta.
En fortlöpande demokratiseringsprocess och bättre
levnadsvillkor är viktiga element när det gäller att
undanröja konflikter av olika slag.
11.3. Besparingar
Ny demokrati anser att F-anslaget måste begränsas. Vi
noterar regeringens ambition att begränsa
anslagsäskandena. Vi anser dock att regeringens
besparingar är otillräckliga. Med ett budgetunderskott på
170 000 miljoner kr kan besparingar på några tiotals
miljoner synas oväsentliga men vi anser att det nu verkligen
gäller att spara -- i smått som stort.
Vi föreslår att F-anslaget reduceras till 40 000 000 kr
vilket innebär en reducering av F-anslaget med mer än en
tredjedel i förhållande till 1993/94 års anslag.
11.4. Anslagskommentar
För F 1-anslaget på 2 511 000 kr föreslår vi ingen
justering. F 2-anslaget har i regeringens förslag halverats i
förhållande till föregående budgetår. Vi vidhåller vår
ståndpunkt från föregående års budgetbehandling att det nu
är nödvändigt och motiverat att skära ned anslagen till en
låg nivå. Vi föreslår ett anslag på 5 000 000 kr vilket är en
halvering av regeringens förslag.
För F 3-anslaget -- SIPRI -- föreslås en nedskärning med
20 % till 17 500 000 kr. Vi anser att vår usla ekonomi och
det förändrade och förbättrade säkerhetspolitiska klimatet
är goda motiv för en bantning av anslaget.
F 4-anslaget utnyttjas av FOA. Vi anser att FOA måste
begränsa och prioritera verksamheten på ett bättre sätt. Vi
anser att en utveckling av teknisk kompetens inom
minröjningsområdet bör prioriteras eftersom sådan
kompetens efterfrågas i områden där krigsaktiviteter
förekommit. Ett exempel är Kambodja. Nedskärningar bör
enligt vår mening främst ske inom områdena
Informationsförsörjning och A B C-stridsmedel.
F 5-anslaget -- Utrikespolitiska Institutet -- bantas av
samma skäl som angivits under F 3-anslaget.
F 6-anslaget utnyttjas för en förra året nyinrättad
forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska Institutet. Vi
anser att erforderlig fredsforskning bör ske och samordnas
inom SIPRI. Inga medel bör avsättas för anslaget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i internationella
sammanhang skall verka för att FN inrättar permanenta
fredsskapande styrkor (peacemaking units) under
säkerhetsrådets kontroll,
2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret
1994/95 minskar anslaget med 76 000 000 kr och anvisar 1
488 784 000 kr (A-anslaget),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda det framtida nordiska
samarbetet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fler svenskar bereds
möjligheter att verka inom FN-systemet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att intensifiera informationen till
svenska företag för att dessa bättre skall kunna utnyttja
upphandlingar inom FN-systemet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenska parlamentarikers
deltagande i FN-arbetet i New York,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alla FN-anslag skall samlas
under Utrikesdepartementet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts dels om stödåtgärder för svenska
företagsinvesteringar i Sydafrika, dels om medel härför från
C
2 budgetposten Demokrati och mänskliga rättigheter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett Sweden Center, en svensk
paraplyorganisation under Sveriges Exportråd, i vilken
utlandsrelaterade myndigheter, organisationer och företag
som arbetar med Sverige-relaterade tjänster -- såväl i
Sverige som i utlandet, -- sammanförs,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att höja Exportkreditnämndens
(EKN) kreditram från 90 till 100 miljarder kronor (E-
anslaget),1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EKN ges nya anvisningar med
bemyndigande att låta sysselsättnings- och regionpolitiska
skäl påverka tilldelningen av exportkreditgarantier
samtidigt som kraven på säkerheter sänks (E-
anslaget),1
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utfärdande av instruktioner för
EKN om att tillämpa konkurrensneutralitet gentemot
konkurrerande exportkreditinstitut i andra länder (E-
anslaget),1
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att u-krediter skall få nyttjas i
samarbetet med samtliga OSS-stater, Polen och de baltiska
staterna (E-anslaget),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om minskad differentiering av
premienivåer för export- och investeringskreditgarantier
(E-anslaget),1
15. att riksdagen till Utredningar och andra insatser på
det utrikespolitiska området för budgetåret 1994/95 anvisar
oförändrat 2 511 000 kr (F-anslaget),
16. att riksdagen till Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för
budgetåret 1994/95 anvisar 5 000 000 kr (F-anslaget),
17. att riksdagen till Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för
budgetåret 1994/95 anvisar 17 500 000 kr (F-anslaget),
18. att riksdagen till Forskningsverksamhet för
rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret
1994/95 anvisar 7 000 000 kr (F-anslaget),
19. att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för
budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr (F-anslaget),
20. att riksdagen inte anvisar några medel till
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1994/95 (F-
anslaget).
Stockholm den 25 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)
Lars Moquist (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)
Simon Liliedahl (nyd)