Hur den allmänna informationen om FN skulle bedrivas
var en av frågorna vid generalförsamlingens första möte i
januari 1946. Församlingen slog fast att FN måste förlita sig
på medlemsländernas regeringar och på icke-statliga
organiationer för att informationen skulle nå ut till
allmänheten. Senare har generalförsamlingen vid flera
tillfällen bekräftat att regeringarna har ett särskilt ansvar för
att medborgarna informeras om FN:s mål och verksamhet.
Sveriges regering har tagit sitt ansvar dels genom att
Utrikesdepartementet och myndigheter i viss utsträckning
informerar om FN och dess system av underorgan och
anslutna fackorgan, dels genom att ge bidrag till enskilda
organisationer för en mer problemorienterad
informationsverksamhet. Bland dessa organisationer intar
Svenska FN-förbundet en särställning. Statsmakterna har
vid flera tillfällen bekräftat detta.
1971 skrev regeringen i budgetpropositionen bl.a.
följande:
En kartläggning har numera skett av behovet av
information om FN-organens verksamhet som underlag för
utformandet av riktlinjer för hur den med statliga medel
bedrivna informationsverksamheten till allmänheten bör
inriktas och prioriteras för att önskad effekt och samordning
skall uppnås. Denna kartläggning har gett vid handen att
Svenska FN-förbundet bör vara det organ som har den
centrala ställningen i fråga om allmän information i Sverige
om FN:s och fackorganens verksamhet.
Utrikesutskottet skrev bl.a. följande i sitt betänkande
samma år: ''Riksdagen uttalade sig år 1969 ... för en
förstärkning av informationen i Sverige om internationella
frågor. ... Utskottet utgår emellertid från att ytterligare
resurser för den av riksdagen begärda förstärkningen av
informationen ställs till förfogande så snart som möjligt.
Dessa ökade resurser bör i första hand ges till
Utrikespolitiska institutet och Svenska FN-förbundet...''
I flera följande budgetpropositioner upprepade
regeringen sin uppfattning att Svenska FN-förbundet borde
vara det centrala organet för den allmänna informationen
om FN i Sverige. 1975 använder regeringen en starkare
formulering i budgetpropositionen: ''Svenska FN-förbundet
... bör vara det organ som i samråd med andra berörda
institutioner har huvudansvaret för allmän information i
Sverige om FN:s och fackorganens verksamhet ...''
Utrikesutskottet ansluter sig i sitt betänkande samma år till
uppfattningen att Svenska FN-förbundet borde ha
''huvudansvaret'' för FN-informationen i Sverige.
Med anledning av en motion om FN-information
uttalade utrikesutskottet och riksdagen (1989/90:UU14):
''att Svenska FN-förbundet har till uppgift att samordna den
allmänna informationen om FN bl.a. till de enskilda
organisationerna i Sverige. ... Ett brett underlag för
informationsverksamheten kan erhållas genom
utrikesdepartementet och Svenska FN-förbundet.''
Eftersom regeringen enligt FN:s resolutioner har ett
ansvar för att allmän information om FN bedrivs i Sverige
kan man med fog hävda att regeringen delegerat detta
ansvar till Svenska FN-förbundet.
Under den tid som förflutit sedan dessa uttalanden
gjordes har statsmakterna handlat i enlighet med den
uppfattning som uttryckts i dem och tillfört Svenska FN-
förbundet resurser som gjort det möjligt för förbundet att
fungera som det centrala organet för information i Sverige
om FN.
Svenska FN-förbundet har också under senare år erhållit
generella anslag ur delpost Övrigt under anslaget för
multilateralt utvecklingssamarbete (C 1). Härutöver har
regeringen anslagit särskilda medel för information om
andra FN-relaterade verksamheter av särskilt intresse,
såsom FN:s konferens om miljö och utveckling 1992 samt
inför FN:s konferens om befolkning och utveckling 1994.
Frågor om handel och utveckling, folkrättsfrågor och
frågor om de mänskliga rättigheterna i förhållande till
Förenta nationerna har återigen kommit under andra
anslagsposter.
Behovet av allmän information om FN har inte minskat.
Snarare kräver den ökade FN-aktiviteten, särskilt på det
politiska området, ännu större informationsinsatser för att
människorna skall få den kunskap som de behöver för att
kunna förstå och bedöma FN:s agerande.
För att bevara och utveckla Svenska FN-förbundets
kapacitet som centralt informationsorgan och dess
möjligheter att även i fortsättningen axla huvudansvaret för
denna måste erforderliga resurser ställas till förfogande.
Förbundets särställning i förhållande till andra enskilda
organisationer som erhåller bidrag från
Utrikesdepartementet skulle kunna fastställas genom att de
olika statliga bidragen till förbundets verksamhet samlas till
en separat anslagspost under Utrikesdepartementets
huvudtitel, som fallet är med bidraget till Utrikespolitiska
institutet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en särskild anslagspost för FN-
information i Utrikesdepartementets budget.
Stockholm den 25 januari 1994
Karl-Erik Svartberg (s)
Hans Göran Franck (s)
Ingela Mårtensson (fp)
Eva Zetterberg (v)