Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
De konflikter som hotar världsfreden nu är annorlunda än under kalla kriget. Folkgrupper inom nationerna reser sig mot varandra. Jugoslavien är vårt närmaste akuta exempel. Länder, som har fått stöd och försetts med enorma vapenarsenaler av än den ena och än den andra stormakten, har övergivits, med förödande konsekvenser. Somalia är ett exempel.
I dessa konflikter kan andra insatser än traditionell diplomati vara av betydelse. Sveriges goda namn som fredsmäklare och våra möjligheter att konstruktivt bidra till fredlig konfliktlösning är många gånger beroende av olika frivilliga organisationers erfarenhet och praktiska arbete. ESK har uttryckligen beslutat att involvera icke parlamentariska organisationer (NGO) i det operativa arbetet. Sverige är under detta år fortfarande med i ESKs presidium.
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) har t ex engagerat sig starkt för att göra en insats i f d Jugoslavien genom att stärka de konstruktiva kvinnogrupper av serber, kroater och muslimer, som söker försoning och vägar att leva med respekt för varandra inom samma område. Detta arbete har möjliggjorts genom det nätverk av olika fredsorganisationer som finns i Europa.
FN bad Sverige hjälpa till i Somalia för att bygga upp en demokratisk organisation från grunden. UD gav Liv och fred institutet i Uppsala uppdraget. De har lyckats stimulera en kommunal organisation genom att aktivera människorna i byarna enligt deras egna traditioner, som till stor del bygger på kvinnors arbete.
Dessa och andra enskilda organisationer är mycket värdefulla i ett nödvändigt internationellt fredsarbete i vår tid. Men för att kunna bedriva sin verksamhet krävs en grundfinansiering.
F 2-anslaget föreslås drastiskt minska, från 20 miljoner kronor förra budgetåret till 10 miljoner detta år (+ 3 milj från lotterimedel).
Under en lång följd av år har en majoritet i riksdagen varit överens om att anslaget för Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (F 2) på sikt ska uppgå till en promille av försvarsanslaget.
Försvarsanslaget uppgår i budgeten till 45 miljarder kronor. Enligt uppgift i Dagens Nyheter (940112) är detta en felräkning. Kostnaderna för försvaret finns inom olika departement och vid summeringen missades inte mindre än 3,8 miljarder kronor!
Mot denna bakgrund ska en halvering av fredsanslaget ses. Med hänsyn till det ekonomiska läget föreslår vi inte en höjning av anslaget utan hemställer att det kvarstår på innevarande budetårs nivå.
NGOs roll i fredsarbetet och hävdandet av mänskilga rättigheter aktualiseras i en mängd internationella sammanhang. Sverige är pådrivande i detta arbete. Därför ter det sig märkligt att regeringen föreslår att drastiskt skära ner anslaget till just dessa organisationer.
Regeringen tillsatte i september 1993 en ny beredningsgrupp med sju ledamöter representerande såväl föreningsliv som massmedia och sakkunskap på det säkerhetspolirtikska området. Det är viktigt att det finns en bred erfarenhet från folkrörelsen inom den gruppen. Enligt vår mening bör folkrörelsereprentanterna vara i majoritet.
Fredsrörelsen har i olika FN-sammanhang, t ex generalförsamlingens session och världskonferenser, varit representerad i den svenska delegationen. Det är angeläget att anslag för en sådan representation öronmärks. Huruvida denna post ska gå in under F 2-anslaget eller något annat anslag har vi inte någon bestämd uppfattning om. Huvudsaken är att fredsröresen finns representerad vid viktiga konferenser för fred och nedrustning.
Det är också angeläget att initiativ tas till en diskussion om de enskilda organisationernas roll i dessa sammanhang.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av enskilda organisationer i fredsarbetet,
2. att riksdagen beslutar att anslaget Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (F
2) kvarstår på nuvarande nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredningsgruppen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öronmärkta pengar för fredsrörelsens representation vid viktiga konferenser för fred och nedrustning.
Stockholm den 20 januari 1994 Birgitta Hambraeus (c) Ingela Mårtensson (fp)