Informationsinsatser om den europeiska integrationen
Riksdagen beslutade 1991 (91/92 KU:35 och 92/93:UU14
rskr. 296) att inrätta ett sekretariat för Europainformation
för att medborgarna skulle få saklig och i
medlemskapsfrågan neutral information om den europeiska
integrationen inför en folkomröstning om EU. I årets
budgetförslag föreslår inte regeringen att
sekretariatet för Europainformation skall få fortsätta sin
verksamhet, utan skriver att man skall återkomma i frågan.
Information till medborgarna i dessa frågor är mycket
viktig. Allmänheten skall inte behöva sväva i tvivelsmål om
att riksdagen tar sitt ansvar och ger god tillgång till
information. Återigen ligger en fråga på bordet där
regeringen har svårt att ställning. Enligt vår mening bör
därför riksdagen nu fatta beslut om detta inför nästa
budgetår.
Det finns ett stort behov bland medborgarna att få
allsidig och korrekt information om den europeiska
integrationen. Detta behov är inte enbart knutet till frågan
om när folkomröstningen om EU hålls. Om
folkomröstningen hålls under nästa budgetår behövs
givetvis fortsatt information fram till dess att denna hålls.
Oavsett vilket resultat folkomröstningen ger kommer
informationsbehovet vidare under budgetåret 1994/95 att
vara mycket stort.
Om folkomröstningen ger ett JA till medlemskap i EU
blir det viktigt för medborgarna att ha tillgång till
information om de förändringar som beslutet innebär.
Om folkomröstningen å andra sidan ger ett NEJ till
medlemskap i EU finns det likväl ett särskilt
informationsbehov om innebörden av det nya EES-avtalet.
Sekretariatet för Europainformation har inrättat en
telefonpanel dit allmänheten kan ringa till priset av en
markering var man än bor i landet. Till denna telefonpanel
kommer en stor mängd frågor om EES-avtalet. Detta är
naturligt, EES berör på ett mycket påtagligt sätt
medborgarnas vardagsliv. Nästan 20 000 frågor har ställts
till panelen sedan mars 1993.
Sekretariatet för Europainformation har upprättat ett
informationsnätverk som gör biblioteken till lokala
informationspunkter inför folkomröstningen. Nätverket
stöds med informationsmaterial, databaser och
fortbildning. Sekretariatet bygger 8 databaser som stöd för
det samlade informationsarbetet. Under 1993 har en kvarts
miljon sökningar skett i databasen med frågor och svar. Det
gör denna databas till en av de mest använda databaserna.
Nätverket kan fortsätta sin verksamhet även efter det att de
centrala insatserna inte längre behövs. Detta gör att
sekretariatet som sådant inte behöver permanentas, utan
kan fylla sin funktion i ett övergångsskede från dagens
situation till den som uppstår efter folkomröstningen och
under inledningsfasen av EES-avtalet.
Sekretariatet för Europainformation har fått sitt
uppdrag att tillhandahålla åsiktsneutral information av
utrikesdepartementet, men uppdraget kommer ytterst från
riksdagen. Sekretariatet är idag placerat i regeringskansliet.
Riksdagens EU-delegation har en särskild uppgift som
informations- och samlingspunkt i detta skede av svensk
medverkan i den europeiska integrationen. Den breda
kontaktyta som riksdagen har i alla partier och över hela
landet är väsentlig. Därför bör sekretariatet fortsättningsvis
placeras i riksdagen, och knytas till riksdagens EU-
delegation. Företagen i Sverige får sedan länge sitt
informationsbehov angående den europeiska integrationen
tillgodosett genom bl.a. Kommerskollegiums verksamhet.
Det är viktigt att staten i ett övergångsskede också
fortsättningsvis tar ett ansvar för de enskilda medborgarnas
informationsbehov när det gäller dessa frågor.
I detta sammanhang vill vi också aktualisera frågan om
medelstilldelning till de kampanjorganisationer som arbetar
för ett JA eller NEJ till medlemskap i EU. Eftersom
ekonomiska resurser måste ställas till förfogande redan
under detta budgetår är det viktigt att regeringen snarast tar
initiativ till partiledaröverläggningar i denna fråga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Sekretariatet för
Europainformation får fortsätta sin verksamhet under
budgetåret 1994/95,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Sekretariatet för
Europainformation placeras i riksdagen.
Stockholm den 24 januari 1994
Mats Hellström (s)
Berit Löfstedt (s)
Pierre Schori (s)
Doris Håvik (s)
Maj-Lis Lööw (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Allan Larsson (s)
Sture Ericson (s)
Anita Johansson (s)
Monica Öhman (s)
Per Olof Håkansson (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Axel Andersson (s)
Nils T Svensson (s)