Motion till riksdagen
1993/94:U231
av Margareta Viklund m.fl. (kds, s, m, fp, c, nyd, v, -)

Barn vars föräldrar avlidit i hiv/aids


Många experter betonar att frågan om aidsepidemin och
dess spridning är mycket svåröverskådlig. Det är i och för
sig inte så underligt då många länder inte har någon
tillförlitlig statistik över hiv/aidssituationen.
I Sverige förs statistik både över antalet hivsmittade och
aidssjuka. De flesta andra länder för enbart statistik över
antalet aidssjuka. Vet man om hur stort antalet hivsmittade
är, kan man också ha en viss beredskap när det gäller vård
och behandling av insjuknade. Men framförallt kan den
hivinfekterade vidta de skyddsbeteenden han/hon enligt
exempelvis den svenska lagstiftningen är skyldig att vidta.
Det ger också en viss möjlighet att kunna planera för den
tid då hivinfektionen övergår till diagnosen aids.
Mot slutet av detta sekel kommer det enligt WHO att
finnas omkring tio miljoner hivsmittade barn i världen.
Den mest alarmerande utvecklingen äger nu rum i södra
och sydostliga delarna av Asien, där epidemin i vissa
områden sprider sig lika snabbt som den gjorde i Afrika för
ett decennium sedan.
Riskerna för att fler barn smittas ökar i takt med att allt
fler kvinnor smittas i heterosexuella förhållanden. När det
gäller hivspridning mellan mor och barn förutses den bli
störst i Afrika, Asien och Sydamerika. I Brasilien finns det
nära två miljoner prostituerade barn. Hivviruset är spritt
bland barnen både i Brasilien och i de asiatiska länderna.
Det är bara en del av de föräldralösa barnen som är
smittade, även om föräldrarna avlidit i aids. Risken att ett
barn smittas redan prenatalt är 25--40 % om modern är
hivpositiv. Det innebär att de barn som har en hivinfekterad
mor är smittfria och därför inte kommer att utveckla aids
om de inte smittas på annat sätt.
Prognoserna när det gäller antalet aidssjuka i världen år
2000 är således mycket diffusa och varierande. Prognoserna
varierar mellan ca 40 miljoner och cirka 120 miljoner
människor.
Under en konferens om hiv/aids, som hölls under
överinseende av WHO i Riga i april i år redovisades bl.a.
att minst 2,5 miljoner människor över hela världen hittills
dött i aids. Ett par miljoner barn har därför blivit
föräldralösa.
WHO har beräknat att antalet föräldralösa barn i Afrika
kommer att vara ca nio miljoner år 2000. Aidsepidemins
verkningar då delar av den produktiva befolkningen dör,
samt rädsla och okunnighet om hur aids smittar, gör att
många barn i de svårast drabbade områdena är helt eller
nästan helt utan tillsyn. Sämre kommer situationen således
att bli.
Allt fler rapporter inkommer nu om barnens situation i
det aidsdrabbade Afrika. Det handlar om barn som vårdar
aidssjuka föräldrar och sedan som ytterligare börda i sorgen
efter de döda tar hand om småsyskonen. Det finns tragiska,
men tyvärr sanna, berättelser om gamla och orkeslösa som,
då söner och svärdöttrar avlidit i aids, lämnas med ända upp
till 15 barnbarn. Det är barnen som är de stora förlorarna i
en av de värsta epidemier som drabbat framför allt Afrika,
där dessutom det traditionella skyddsnätet, storfamiljen,
börjat glesna.
Den konstanta psykiska press de föräldralösa barnen
utsätts för, gör dem känsligare för infektioner. De kan också
bli utfrysta ur en social gemenskap på grund av
omgivningens rädsla för aids. De kan inte fortsätta skolan,
eftersom de inte kan betala skolavgiften och inte heller har
tid att gå i skolan. De barn som inte har någon som kan
skydda deras tillgångar kan utnyttjas av människor som vet
att sko sig på andras olycka. De kan t.ex. mista ägande- eller
brukanderätten till jorden där de bor. Speciellt flickor
riskerar att utnyttjas sexuellt. Många barn bildar grupper
som genom kriminella aktiviteter klarar sin överlevnad. Det
gäller framför allt pojkar, som inte är lika attraktiva som
fosterbarn som flickor.
Trots att det finns en del kunskap om de genom aids
föräldralösa barnens situation, är det ändå svårt att få en
tillräckligt klar bild. Sverige bör därför vara initiativtagare
till en kartläggning över de nämnda barnens situation och
initiera olika projekt som syftar till att hjälpa speciellt dessa
barn. Frågan bör också behandlas vid diskussioner med
biståndsländerna.
Frågan om de föräldralösa barnen i stort, och de barn
som blivit föräldralösa på grund av att deras föräldrar dött
i aids, behöver komma upp på FN:s dagordning. Det är ett
stort problem och handlar faktiskt om världens framtid.
Regeringen bör därför verka för att Sverige blir
initiativtagare i denna fråga och därigenom understryka
barnkonventionens fastslagna rättigheter för barn.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs i
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att frågan om de föräldralösa
barnen i stort, och de föräldralösa barnen på grund av att
deras föräldrar dött i aids, skall tas upp på FN:s dagordning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inom ramen för
biståndsmedlen stödja projekt som syftar till att hjälpa de
på grund av hiv/aids föräldralösa barnen.

Stockholm den 25 januari 1994

Margareta Viklund (kds)

Birgit Henriksson (m)

Birgitta Carlsson (c)

Karin Pilsäter (fp)

Margareta Israelsson (s)

Laila Strid-Jansson (nyd)

Eva Zetterberg (v)

Annika Åhnberg (-)