I en motion undertecknad av sex socialdemokratiska
riksdagsledamöter den 26 januari 1982 skrevs:
Sammanfattningsvis vill vi att stödet till kvinnor i U-
länder ges en mer framträdande roll i det svenska biståndet
och att Sverige för en aktiv dialog med programländerna om
kvinnors ställning och villkor. Vi vill att kvinnobiståndet blir
effektivare och mer målinriktat än tidigare och att
planerade och pågående biståndsinsatser inom landramarna
analyseras med utgångspunkt i hur det påverkar kvinnornas
situation. För att förverkliga detta vill vi att en särskild
beredning tillsätts.
Riksdagen biföll motionen och den 4 juni hade SIDAs
kvinnoråd sitt första möte.
SIDAs kvinnoråd eller som det formellt kom att heta
''Kvinnor i Biståndet'' (KIB) formulerade sina mål så här:
Kvinnorådet skall: ge råd till SIDA och dess byråer om
hur biståndet skall bli mera kvinnoinriktat sätta sig in i
biståndsländernas situation och i SIDAs totala bistånd
agera som förmedlande och informerande länk mellan
SIDA och kvinnoorganisationer i Sverige.
I KIB finns en bred representation av
kvinnoorganisationer och en stor kompetens när det gäller
praktiskt arbete med kvinnoinriktat bistånd. S-kvinnor,
centerns, folkpartiets och moderaternas kvinnoförbund,
Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Svenska Missionsrådet,
Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Fredrika
Bremerförbundet, LO och TCO finns i kvinnorådet. Alla
de ingående organisationerna har lång erfarenhet av egna
utvecklingsprojekt tillsammans med kvinnor i olika
utvecklingsländer.
KIB har påverkat
Sedan KIBs tillblivelse har mycket hänt som KIB har
medverkat till, t.ex.: SIDAs handlingsprogram för ett
kvinnoinriktat bistånd Interna riktlinjer inom SIDA för
genomförandet av handlingsprogrammet Tillsättande av
kvinnohandläggare på biståndskontoren
Tillbakadragande från familjeplaneringsprogram i
Bangladesh.
Sedan dess har medvetenheten ökat om den nyckelroll
tredje världens kvinnor spelar för utvecklingen. Vikten av
att uppmärksamma frågan om kvinnor och utveckling
betonas alltmer i såväl de bilaterala som de multilaterala
biståndsorganisationerna. Inom det svenska biståndet har
kvinnorna länge ansetts som en viktig målgrupp. Men
medan tendensen tidigare var att betrakta kvinnorna som
en grupp för sig, lite vid sidan av samhällsutvecklingen och
därför lättast att gynna genom särskilda program, arbetar
man i dag i stället med ''gender awarness''. Detta begrepp,
som kan översättas med könsrollsmedvetenhet, skall prägla
dagens biståndsplanering och leda till att kvinnorna
involveras bättre i biståndet.
Kvinnoenheten utbildar i gender awarness
Svenska biståndshandläggare har genomgått
genderutbildning och tränats i att se på biståndet i ett
genderpersepktiv. Trots detta måste vi konstatera att det
svenska biståndet till tredje världen i huvudsak har gynnat
män. Det har inte varit avsikten, men som man brukar säga
''det bara blev så''. En av orsakerna är att man inte tagit
reda på tillräckligt mycket om vad ett biståndsprojekt
innebär för å ena sidan männen och å andra sidan
kvinnorna. Det kan i sin tur bero på att biståndshantering
och beslutsfattande domineras av män, både i tredje
världen och i Sverige. Därför har kvinnors behov och
åsikter inte alltid lyfts fram tillräckligt.
KIB har arbetat i nära samarbete med Kvinnoenheten,
eller som den numera kallas, gender-enheten inom SIDA.
Kvinnoenhetens roll uttrycks i 1985 års
organisationsstrategi för SIDA enligt följande: ''att
koordinera och bevaka genderperspektivet i biståndet.''
Efter hand har detta förändrats. Kvinnoenheten har i dag
utvecklats mot att vara dels internkonsult med
katalyserande och rådgivande funktion för övriga enheter,
dels att svara för gendermetodik och genderutveckling för
SIDAs fältpersonal. Dessutom har Kvinnoenheten fungerat
som stöd åt svenska enskilda organisationer som arbetar
med kvinnofrågor i biståndet samt fungerat som
sekretariats- och kanslifunktion åt KIB. Två ledamöter i
KIB har deltagit på de regionala konferenserna som
kvinnoenheten anordnat för kvinnohandläggarna på
biståndsorganisationen. Detta har varit ömsesidigt
värdefullt och bör fortsätta.
I det program som SIDA antog för ett kvinnoinriktat
bistånd 1985 fastslogs målet att integrera ett
genderperspektiv i det totala biståndet.
Även om SIDA alltjämt anses inneha en ledande
ställning när det gäller att inkludera kvinnor i biståndet har
en förändring/förskjutning skett mot att lägga
biståndsansvaret på fler aktörer. Inom KIB har vi också
uppmärksammat andra aspekter på kvinnofrågorna, t.ex.
kvinnors rättigheter och befolkningsfrågan.
Fler myndigheter är i dag engagerade. Biståndet
organiseras av Bits, Sarec, Swedecorp, UD självt och
multilaterala organisationer. Också de enskilda
organisationerna har varje år fått en ökad betydelse och
handhar alltmer av det bilaterala biståndet.
Insikten om det utrikespolitiska agerandets betydelse i
multilaterala organisationer för kvinnors rättigheter har
ökat. Wienkonferensen för mänskliga rättigheter i juni 1993
innebar på papperet en framgång för kvinnornas sak. Det
viktiga arbetet att göra ord till handling återstår dock. Att
mänskliga rättighetsapekterna också får ökad betoning i
biståndet ser vi inom KIB som mycket betydelsefullt för
kvinnorna i våra samarbetsländer.
Ny organisation för kvinnofrågorna på SIDA
Som en följd av utvecklingen har en översyn gällande
''organisationsstrategi för integrering av genderbistånd i
biståndet'' aktualiserats inom SIDA.
Det innebär bl.a. att ansvaret för att biståndet får ett
genderperspektiv läggs på cheferna för
regionavdelningarna. KIB har föreslagit att ansvaret skall
åtföljas av en rapporteringsskyldighet två ggr/år till SIDAs
styrelse och SIDAs kvinnoråd om utvecklingen på
genderområdet.
Ett nytt KIB för bättre effektivitet
Inom KIB ser vi positivt på utvecklingen. Vi inser
samtidigt att KIB om det skall vara effektivt också måste
följa förändringsmönstret. Det kan därför vara lämpligt att
nu se
över KIBs organisation och verksamhet så att den bättre
korresponderar med nuvarande och framtida ordning inom
biståndet. KIBs samlade kunskap och kompetens måste
bättre tas tillvara.
Den starka knytning till SIDA som KIB har kan i
framtiden begränsa KIBs möjligheter att påverka
genderperspektivet i hela biståndet. En ny
organisationsform bör utredas. Utgångspunkten bör
alltjämt vara att representanter för svenska
kvinnoorganisationer med nationell täckning och med egen
erfarenhet av bistånds- och utvecklingsarbete skall ingå.
Den breda representationen ser vi som ett villkor för att nå
ut med och sprida information i det svenska samhället och
därigenom bilda opinion för ett mera genderinriktat
bistånd.
Den nya organisationen bör ha en självständigare
ställning i förhållande till SIDA och få anslag direkt från
UD. Vi finner det vidare naturligt att en plats bör reserveras
för det nya KIB i SIDAs styrelse. Förutsättningarna för ett
effektivare arbete inom KIB med ökat inflytande över
genderfrågorna i hela biståndet bör skyndsamt utredas och
förankras i medlemsorganisationerna. Den nya
organisationen bör börja arbeta så snart som möjligt.
Det kostar en del
Frigörelsen från SIDA medför visst ökat resursbehov i
förhållande till nuläget bl.a. för lokal- och kanslifunktion.
Vi förutsätter att det anslag som för innevarande år avsatts
för KIBs räkning kan ianspråktas av den nya organisationen
när den vuxit fram. Dessutom beräknar vi resursbehovet till
500 000
kronor. I den socialdemokratiska motionen s17021
finns detta belopp upptaget.
Inom KIB anser vi att kvinnofrågorna ur alla aspekter --
i biståndet, i mänskliga rättighetssammanhang, socialt,
ekonomiskt och kulturellt -- måste föras upp på
internationella och nationella dagordningar.
Mycket kvara att göra
Kvinnor producerar ca 80% av all mat i Afrika men äger
inte marken de odlar. I många länder ställs kvinnor under
förmynderskap av sina män. De får inte ta banklån och
männen anser sig till och med ha rätt attt rösta för sin
hustru/sina hustrurs räkning. Bland vanliga övergrepp mot
kvinnor återfinns könsstympning/kvinnlig omskärelse. I
utvecklingssamarbetet måste särskild uppmärksamhet ges
åt program för kvinnors utbildning och hälsa.
Kvinnor måste själva ges valmöjlighet att bestämma
om, i så fall när och hur många barn de
vill föda. Rätten till preventivmedel och säker och legal
abort ser vi som avgörande för kvinnors jämställdhet.
Allvarliga kränkningar av kvinnors rättigheter är vanligt
förekommande i alla delar av världen. Historiskt har detta
faktum försummats. Kränkningar som drabbar kvinnor
oproportionerligt, eller tar sig könsspecifika uttryck --
såsom våldtäkt, restriktioner eller begränsad tillgång till
mat -- är alltjämt förbisedda eller skylls på sociala eller
kulturella faktorer utom räckhåll för Mänskliga
Rättighetsnormerna. Detta är kvinnofrågor som KIB finner
det angeläget att arbeta med.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny organisation och resurser
för SIDA:s kvinnoråd (KIB).
Stockholm den 25 januari 1994
Viola Furubjelke (s)
Maj Britt Theorin (s)
Kristina Svensson (s)