Stöd till grundutbildning vid universiteten i tredje
världen
Universiteten är en resurs för allmän kompetens och
ekonomisk utveckling. Modern forskning visar att
universiteten är en motor i regional utveckling. Samtidigt är
universiteten en bas för demokratisk utveckling. De
betonar kunnande och argument, inte maktspråk och
irrationalitet.
I samband med demokratisering i tredje världen och i
Östeuropa är det också viktigt att hänsyn tas till
universitetsutveckling som säkerställer autonomi, fri,
kritisk debatt och frihet till internationella kontakter.
Denna aspekt bör mer aktivt tas tillvara i biståndet.
Universiteten befinner sig i många länder i allvarlig kris
till följd av svaga resurser, lärarflykt, politiskt förtryck, låg
kvalitet. Institutionssamarbete och institutionsutveckling är
nödvändig och av stor vikt för framtiden.
Behoven är akuta inte minst i u-länder som varit slagfält
i förödande krig och i dag står inför ett stort
återuppbyggnadsarbete, t.ex. i Etiopien, Eritrea,
Kambodja, Centralamerika och i en snar framtid också i
stater i södra Afrika. Biståndsprojekt till universitet i tredje
världen bör därför tas fram. Grundutbildningen är central.
Här fostras utvecklingslandets kommande ledarskikt, och
en grundutbildning som har kvalitet och där demokrati och
respekt för mänskliga rättigheter hyllas är därför ytterligt
betydelsefull på lång sikt.
Det svenska biståndet har hittills inriktats på forskning,
genom SAREC, och primärskolor, genom SIDA. Lärare,
administratörer och entreprenörer är exempel på grupper
som är centrala för alla länders utveckling. De kräver en
universitetsutbildning av hög kvalitet utan att detta dock
innehåller forskning. Detta har försummats i det svenska
biståndet. I en tid av nytänkande är detta en viktig aspekt.
Svenska universitet kan också spela en roll i detta
sammanhang genom att dela med sig av sin erfarenhet.
Styrelsen för u-landsforskning, SAREC, bör därför ges
i uppdrag att också stödja grundutbildning vid universitet i
tredje världen.
Universiteten som aktör i biståndet
Svenska universitet visar biståndsvilja. Universiteten är
en god förmedlare av bistånd både till universitet och i
andra typer av projekt. De är en aktör som hittills inte
utnyttjats. I biståndet betonas i dag de enskilda
organisationernas biståndsverksamhet. Många av deras
fördelar tillkommer också universiteten: De drivs effektivt
och med engagemang, utan kommersiella vinstintressen.
De har stor integritet och borde ges en ökande roll. I det
svenska biståndets historia finns intressanta undantag, men
universiteten framstår som en outnyttjad resurs för bistånd.
De är inte bara informationsförmedlare utan också aktörer.
De borde kunna bidra till att stärka universiteten i tredje
världen, Baltikum och Östeuropa och kanske också
engageras i andra biståndsverksamheter.
Universitetens roll och möjligheter bör därför närmare
analyseras genom en utredning som kan göras av t.ex. VHS
i samarbete med SIDA/SAREC.
Från ERASMUS till GLOBUS
Sverige satsar 22 miljoner kronor årligen för medverkan
i ERASMUS-programmet, vilket främst innebär
studerandeutbyte inom EES-området. 9 miljoner kronor
ges till Tempus, som är ett biståndssamarbete med
Östeuropa, likaledes framför allt studerandeutbyte.
Nu är det dags att utveckla GLOBUS --
stipendieprogram för utlandsstudenter! Ett sådant
stipendieprogram kan utformas så att en liten del av
biståndsanslaget avsätts för att möjliggöra för studerande
från tredje världen att ta del av relevanta terminslånga
kurser på engelska vid svenska universitet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av stöd till
grundutbildning vid universiteten i tredje världen.
Stockholm den 24 januari 1994
Ylva Annerstedt (fp)