I sommar är det fem år sedan massakern på Himmelska
fridens torg i Peking ägde rum och den oppositionella
demokratirörelsen krossades med brutalt våld. Situationen
för de mänskliga rättigheterna är minst lika alarmerande nu
som då. Händelserna 1989 föranledde Sverige och övriga
OECD-länder, med undantag för Finland, att avbryta
biståndssamarbetet med Kina. I likhet med berörda
OECD-länder har nu Sverige valt att återuppta biståndet till
Kina främst i form av u-krediter. Folkpartiet liberalerna var
starkt kritiskt till detta beslut, dels med hänsyn till
situationen för de mänskliga rättigheterna, dels för att u-
krediterna i många avseenden framstår som en ineffektiv
biståndsform.
Därför anser vi att det är oacceptabelt att regeringen
även för detta budgetår beslutat att ge u-krediter till Kina.
Det innebär ett stort avsteg från de principer som den
borgerliga regeringen i andra sammanhang deklarerat för
vårt bistånd, att bistånd bör inte ges till länder där de
mänskliga rättigheterna systematiskt kränks. U-krediterna
riskerar att uppfattas som ett direkt stöd till den sittande
regimen.
Regeringen har vid flera tillfällen, genom bl.a.
biståndsminister Alf Svensson, gett uttryck för
uppfattningen att situationen i Kina förbättrats. Vi delar
inte denna bedömning. Situationen har inte förändrats
sedan massakern 1989. Tusentals människor avrättas varje
år, hundratusentals människor sitter i fångläger och tortyr
förekommer regelmässigt. Enligt kinesisk grundlag är alla
kinesiska par skyldiga att tillämpa födelsekontroll. Familjer
som skaffar sig fler än ett barn mister sociala förmåner.
Tvångssteriliseringar och tvångsaborter förekommer.
Att i detta läge avskaffa u-krediterna och istället föra
över dessa medel så att de kom oppositionen till godo vore
ett naturligt steg i den borgerliga regeringens
biståndspolitik. Det kan ske på fler olika sätt, genom utbyte
mellan universitet, genom att göra det möjligt för kinesiska
studenter att komma till utländska universitet, stöd till
enskilda organisationer, etc. Detta bör också vara Sveriges
officiella hållning och strävan i internationella
sammanhang.
Under det föregående året har flera företrädare för den
svenska regeringen besökt Kina och representanter för den
kinesiska regeringen har besökt Sverige. Vi känner
tveksamhet till denna form av utbyte, men anser att de kan
försvaras om man vid varje tillfälle samtidigt låter respekten
för de mänskliga fri- och rättigheterna bli en återkommande
punkt vid överläggningarna.
Senaste årens ekonomiska reformer har påverkat det
kinesiska samhället i hög grad, vilket har lett till högre
välstånd i vissa regioner och även ökad öppenhet särskilt i
storstäderna. Tyvärr har dessa steg mot marknadsekonomi
inte följts upp med motsvarande åtgärder för att
demokratisera det kommunistiska Kina. Den senaste
folkkongressen fattade t.o.m. beslut om att Kina även
fortsättningsvis ska styras av kommunistpartiet och att inga
demokratireformer ska genomföras.
Inga partipolitiska förändringar av vikt har heller ägt
rum sedan massakern i juni 1989. De ansvariga har kvar sina
politiska positioner och inga tecken tyder på att de kommer
att ställas till svars. Kinas premiärminister Li Peng var en
av dem som beordrade ingripandet. En utlösande faktor till
demonstrationerna för fem år sedan var förutom de starka
protesterna mot diktaturen, den höga inflationen. Li Peng
minns händelserna för fem år sedan och varnar idag för
överhettning och inflation i ekonomin och menar att det
behövs försiktighet och hård kontroll.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upphöra med utbetalningar
av u-krediter till Kina,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd åt oppositionella krafter i
Kina,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att respekten för de mänskliga
fri- och rättigheterna tas upp i kontakter med den kinesiska
regimen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i internationella sammanhang
utöva påtryckningar mot Kina i fråga om respekten för de
mänskliga fri- och rättigheterna.
Stockholm den 13 januari 1994
Karin Pilsäter (fp)
Lotta Edholm (fp)