I sommar är det fem år sedan massakern på Himmelska fridens torg i Peking ägde rum och den oppositionella demokratirörelsen krossades med brutalt våld. Situationen för de mänskliga rättigheterna är minst lika alarmerande nu som då. Händelserna 1989 föranledde Sverige och övriga OECD-länder, med undantag för Finland, att avbryta biståndssamarbetet med Kina. I likhet med berörda OECD-länder har nu Sverige valt att återuppta biståndet till Kina främst i form av u-krediter. Folkpartiet liberalerna var starkt kritiskt till detta beslut, dels med hänsyn till situationen för de mänskliga rättigheterna, dels för att u- krediterna i många avseenden framstår som en ineffektiv biståndsform.
Därför anser vi att det är oacceptabelt att regeringen även för detta budgetår beslutat att ge u-krediter till Kina. Det innebär ett stort avsteg från de principer som den borgerliga regeringen i andra sammanhang deklarerat för vårt bistånd, att bistånd bör inte ges till länder där de mänskliga rättigheterna systematiskt kränks. U-krediterna riskerar att uppfattas som ett direkt stöd till den sittande regimen.
Regeringen har vid flera tillfällen, genom bl.a. biståndsminister Alf Svensson, gett uttryck för uppfattningen att situationen i Kina förbättrats. Vi delar inte denna bedömning. Situationen har inte förändrats sedan massakern 1989. Tusentals människor avrättas varje år, hundratusentals människor sitter i fångläger och tortyr förekommer regelmässigt. Enligt kinesisk grundlag är alla kinesiska par skyldiga att tillämpa födelsekontroll. Familjer som skaffar sig fler än ett barn mister sociala förmåner. Tvångssteriliseringar och tvångsaborter förekommer.
Att i detta läge avskaffa u-krediterna och istället föra över dessa medel så att de kom oppositionen till godo vore ett naturligt steg i den borgerliga regeringens biståndspolitik. Det kan ske på fler olika sätt, genom utbyte mellan universitet, genom att göra det möjligt för kinesiska studenter att komma till utländska universitet, stöd till enskilda organisationer, etc. Detta bör också vara Sveriges officiella hållning och strävan i internationella sammanhang.
Under det föregående året har flera företrädare för den svenska regeringen besökt Kina och representanter för den kinesiska regeringen har besökt Sverige. Vi känner tveksamhet till denna form av utbyte, men anser att de kan försvaras om man vid varje tillfälle samtidigt låter respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna bli en återkommande punkt vid överläggningarna.
Senaste årens ekonomiska reformer har påverkat det kinesiska samhället i hög grad, vilket har lett till högre välstånd i vissa regioner och även ökad öppenhet särskilt i storstäderna. Tyvärr har dessa steg mot marknadsekonomi inte följts upp med motsvarande åtgärder för att demokratisera det kommunistiska Kina. Den senaste folkkongressen fattade t.o.m. beslut om att Kina även fortsättningsvis ska styras av kommunistpartiet och att inga demokratireformer ska genomföras.
Inga partipolitiska förändringar av vikt har heller ägt rum sedan massakern i juni 1989. De ansvariga har kvar sina politiska positioner och inga tecken tyder på att de kommer att ställas till svars. Kinas premiärminister Li Peng var en av dem som beordrade ingripandet. En utlösande faktor till demonstrationerna för fem år sedan var förutom de starka protesterna mot diktaturen, den höga inflationen. Li Peng minns händelserna för fem år sedan och varnar idag för överhettning och inflation i ekonomin och menar att det behövs försiktighet och hård kontroll.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upphöra med utbetalningar av u-krediter till Kina,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd åt oppositionella krafter i Kina,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna tas upp i kontakter med den kinesiska regimen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i internationella sammanhang utöva påtryckningar mot Kina i fråga om respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna.
Stockholm den 13 januari 1994 Karin Pilsäter (fp) Lotta Edholm (fp)