För att stärka Sveriges konkurrenskraft och trygga en
uthållig utveckling finns skäl att utveckla satsningarna på
transportforskningens område och göra det i delvis
decentraliserade former.
I motionen föreslås att ett regionalt centrum för
kommunikationsforskning inrättas i Fyrstadsregionen. Ett
Transport Tekniskt Centrum (TTC) där forskningen bedrivs
i nära samarbete med transportanknutna näringar och
industri.
Bakgrund
Frågor kring transportekonomi och miljövänliga
transportsystem blir allt viktigare. Detta gäller såväl
nationellt som i ett internationellt perspektiv. I mitten av
1980-talet vidtogs åtgärder för att samordna och utveckla
svensk forskning på transport- och logistikområdet. Genom
beslutet inrättades Transportforskningsberedningen som
numera bytt namn till Kommunikationsforskningsbered
ningen. Denna beredning tillsammans med Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI) har tillsammans
huvudansvaret för kommunikationsforskningen i Sverige.
Genom beslut med anledning av den forskningspolitiska
propositionen 1992/93:170 beslöt riksdagen att prioritera
sju områden.miljö,infrastruktur,
telekommunikation,informationsteknologi,effekter
av marknadsförändringar och avreglering,kollektivtrafik
ochtrafiksäkerhet.
Genom 1988 års trafikpolitiska beslut anvisades ett
engångsanslag för forskning kring kollektivtrafik på 100
miljoner kronor. Med anledning av proposition 1992/93:170
beslöt riksdagen att minst 15 miljoner kronor årligen skulle
avsättas till forskning kring regional och lokal
kollektivtrafik. Projekt som huvudsakligen förutsätts ske
inom trafikhuvudmännens ansvar.
Ett område som är av särskilt intresse är kombitrafik,
d.v.s. integrerade transportsystem, väg, järnväg och sjöfart.
Riksdagen har uttalat som sin mening att en målinriktad
satsning på kombitrafiken borde utgöra ett viktigt inslag i
trafikpolitiken under 1990-talet. Riksdagen har vidare
konstaterat att Transportforskningsberedningen hittills valt
att prioritera forskning kring kombitrafik, lastbil/järnväg.
Riksdagen ansåg därför att det fanns skäl att i ökad
utsträckning studera andra systemlösningar som industri--
järnväg--sjöfart.
I båda fallen finns goda förutsättningar för tillämpad
forskning kring kombitrafik i Västsverige. Här finns dock
särskilt goda förutsättningar för system kring industri--
järnväg--sjöfart. Ett område av särskilt intresse är att
utveckla system för kombitrafik som avlastar Västsveriges
vägnät, bl.a. E 6, från transittrafiken till och från Norge.
Miljöfrågorna är av stor vikt för transportforskningen.
Riksdagen har tidigare konstaterat att stor uppmärksamhet
måste riktas mot ny teknik vad gäller motorer, drivsystem
och drivmedel. I Västsverige finns en betydande kompetens
om motorer och drivsystem bl.a. genom företagen SAAB
och Volvo. En samlad kompetens finns också på
drivmedelssidan, så t.ex. finns huvuddelen av landets
oljeindustri i Västsverige, bl.a. Lysekil.
En betydande del av miljöintresset kring
transportfrågorna har med rätta riktats mot
trafiksituationen i landets storstadsregioner. Även andra
regioner med utsatt miljö och natur bör dock i ökad
utsträckning uppmärksammas. Ett sådant område är
Västsverige, vars natur är starkt påverkad av såväl externa
faktorer som trafiken.
Utvecklingsarbete har drivits kring etanolbussprojekt.
Riksdagen beslöt också 1991 att anvisa 30 miljoner kronor
per år under fyra år för forskning kring motoralkoholer. Ett
annat viktigt område är forskningen kring el- och
hybridfordon. I Västsverige finns såväl pågående som
planerad produktion av motoralkoholer, samt en rad
företag som redan arbetar med el-hybridfordon.
Modern datateknik och telekommunikation blir allt
viktigare för att skapa en god infrastruktur. I framtiden
kommer datamotorvägar att bli viktigare än bilmotorvägar.
I en kommmittémotion har Vänsterpartiet i särskild ordning
utvecklat sin syn på hur detta trafiksystem bör utvecklas och
stärkas. Den moderna informationsteknologin skapar nya
möjligheter till decentraliserade lösningar. Möjligheter som
bör utnyttjas, för och i kommunikationsforskningen.
Den nationella kommunikationsforskningen
Huvudansvaret för svensk transportforskning ligger på
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt
kommunikationsforskningsberedningen. VTI förfogar
enligt regeringens budgetförslag över ett reservationsanslag
på 5 077 000 kronor för det kommande budgetåret.
Institutet arbetar sedan 1993 efter delvis nya riktlinjer.
Jag delar regeringens bedömning att det ännu är för
tidigt att göra en samlad bedömning av resultatet av den nya
verksamheten. Detta bör dock inte hindra att nya initiativ
kan tas för att utveckla och stärka landets samlade
transportforskning.
Kommunikationsforskningsberedningen har till uppgift
att planera, initiera, stödja och samordna övergripande
kommunikationspolitisk forskning. Beredningen arbetar
efter mål som fastställdes av riksdagen med anledning av
1993 års budget- och forskningspropositioner. Beredningen
har rätt och möjlighet att fatta beslut om forskningsprojekt
som löper för en sexårsperiod.
I proposition 1993/94:100 föreslår regeringen att
riksdagen skall anvisa ett ramanslag för budgetåret 1994/95
på 121 870 000 kronor. Regeringen föreslår att regeringen
skall få bemyndigande att besluta om den ram som skall
gälla för Kommunikationsforskningsberedningens åtagande
under budgetåret 1994/95 för perioden fram till budgetåret
1999/2000.
Jag menar att det finns skäl för riksdagen att biträda
denna principiella uppläggning för den långsiktiga
kommunikationsforskningen. Detta bör dock inte hindra
riksdagen från att ha en uppfattning om hur och var den
tillämpade transportforskningen bör utvecklas under
planeringsperiden.
Ett nytt regionalt centrum för kommunikationsforskning
Sverige står på tröskeln till ett nytt samhälle, det s.k. K-
samhället. Ett samhälle där K står för kunskap, kreativitet,
kultur och kommunikation. Ett samhälle där information
och decentralisering blir allt viktigare begrepp. Den snabba
förändringstakten gör att forskningens roll växer och blir
allt viktigare för landets och regionernas utveckling.
Kommunikationsforskningen är en av de viktigaste
frontlinjerna i denna förändringsprocess.
Det råder bred enighet om
kommunikationsforskningens vikt för
samhällsutvecklingen. Forskningen bör dock också bedrivas
i sådana former att den svarar mot de nya möjligheter till
decentralisering som det nya samhället erbjuder. I dag är en
stor del av kommunikationsforskningen koncentrerad till
högskolorna i Linköping, Göteborg samt Stockholm. För
1990-talet vore det av vikt att söka sprida forskningen till
flera regioner, och även göra det i delvis nya former.
Detta kan ske genom att man stegvis bygger upp ett
regionalt centrum för kommunikationsforskning.
Centrumets uppgift skall vara att utifrån de sju prioriterade
områdena utveckla miljöanpassade lösningar för gods- och
persontransporter och informationshantering. Viktiga
områden är bl.a. trafiksäkerhet, energieffektivitet,
transportekonomi, framkomlighet och tidspassning samt
förutsättningarna för industriell produktion.
Ett nytt regionalt centrum för kommunikationsforskning
bör samordna sitt arbete med befintliga institutioner. Det
nya centrumet skall dock ges en sådan självständig ställning
att det kan utveckla sitt arbete i delvis nya former. Målet är
att bygga upp en mellanform mellan traditionell högskola
och det utvecklingsarbete som normalt bedrivs inom
industrin.
Ett sådant centrum bör ha resurser för att bedriva viss
grundforskning men framför allt ha resurser att utveckla
system och lösningar som kan anpassas direkt till
industriproduktion. Inriktningen bör således vara att driva
arbetet i så nära samarbete med industrisidan att resultaten
kan omsättas i direkt produktion för transportsektorn.
Det kan gälla system för kombitransporter landsväg--
järnväg, elektronisk trafikledning, samordning land-
/sjötransporter, samt kollektivtrafik för tätort och glesbygd.
Miljöaspekterna måste ges stor vikt. I det sammanhanget är
utvecklingen av alkoholdrivna motorer och el-hybridfordon
av särskilt intresse.
Centrumet bör grundfinansieras inom ramen för kom
munikationsforskningsberedningens anslag. Det kan dock
komma att krävas kompletterande finansiering. En sådan
bör också vara möjlig genom näringslivet om centrumet
utvecklas i former som innebär ett direkt praktiskt
samarbete med transportanknutna näringar och industri.
Till detta kan komma medel från kommuner, och
länsmedel. Det bör övervägas om sådana
finansieringsformer talar för att centrumet bör bildas med
en särskild stiftelse som huvudman.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om uppbyggande av ett
regionalt centrum för kommunikationsforskning.
Ett regionalt centrum för kommunikationsforskning i
Fyrstadsregionen
Det regionala transporttekniska centrumet bör byggas
upp i ett område där det är lätt att utveckla samarbete med
industrin och där det finns naturliga förutsättningar att
pröva nya lösningar. Ett naturligt val är då
Fyrstadsregionen, dvs. den region som består av
kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och
Lysekil.
I denna region finns sedan länge en inriktning på
transportanknutna verksamheter och ovanligt goda
naturliga förutsättningar för att utveckla och pröva nya
tekniska lösningar för kommunikation och transporter.
I regionen finns i princip alla transportsystem
representerade. Där finns livaktig hamnverksamhet och
kanalsjöfart. Viktiga järnvägar och vägar löper genom
regionen, dessutom finns en viss flygverksamhet. En rad
större och mindre investeringsprojekt på
infrastrukturssidan är dessutom aktuella i regionen.
Regionens näringsliv rymmer rika erfarenheter och
kunskap inom transportanknutna verksamheter, alltifrån
varv och sjöfartserfarenheter, till bilproduktion och
flygmotorstillverkning (SAAB i Trollhättan och Volvo
flygmotor). Regionen har dessutom en rad verkstads- och
underleverantörsföretag med inriktning på
transportmedelsindustrin.
I regionen finns särskilt goda möjligheter att utveckla en
tillämpad forskning kring några av de mest intressanta
områdena inom kommunikationsforskningen: i Trollhättan
i samarbete med SAAB:s avgasrening etc., i Uddevalla
materialhantering/produktionsteknik för transportindustrin
samt el- och hybridfordon, i Lysekil om fordonsbränsle i
samarbete med OK-Petroleum. I Lysekil finns långt
framskridna planer på en fabrik för att tillverka
motoretanol.
I regionen finns en relativt nystartad högskola,
Högskolan i Trollhät- tan/Uddevalla som kan utgöra en
utvecklingsbas för forskningscentrumet.
Regionens kommuner driver dessutom ett intensivt
samordningsarbete genom en särskild Fyrstadskommitté.
Kommunerna har tidigare påtalat att det är viktigt att stärka
både regionens forskningsresurser och regionens
industriella bas. I en skrivelse från Regionkommittén för
Fyrstad 92.11.23 skrev kommunerna följande.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla måste ges väsentligt
utökade resurser... Goda förutsättningar finns för en
utbyggd samverkan med regionens näringsliv. Viktiga
kompetens- och utvecklingsområden är bl.a.
produktionsteknik och produktionsfilosofi... Nya
intressanta områden är logistik och transporter,
produktutveckling och marknadsföring samt offentlig
ekonomi.
De bägge länsstyrelserna har också betonat att det är
viktigt att utveckla såväl högskolan som
kommunikationsforskningen. I ett brev till en rad
departement 92.12.12 skrev länsstyrelsen i Göteborg och
Bohus län följande.
Att högskolan i Trollhättan/Uddevalla ges utökade
resurser... Därför föreslås utbildning på distans, helst
kombinerad med nya tekniklösningar, nya projekt inom
produktionsteknik samt transporter och logistik.
Den negativa utveckling i början av 1990-talet inom
regionens transportanknutna näringsliv, som bl.a. innebar
nedläggning av Volvo Uddevallaverken samt
neddragningar vid SAAB Trollhättan, gör det än viktigare
att satsa på att utveckla nya uthålliga lösningar och
alternativ inom kommunikations- och transportområdet.
Övervägande skäl talar således för att etablera ett
regionalt centrum för kommunikationsforskning till
Fyrstadsregionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppbyggnaden av ett regionalt
centrum för kommunikationsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bygga upp ett regionalt
centrum för kommunikationsforskning i Fyrstadsregionen.