Enligt radiolagen måste man ha tillstånd av Televerket
för att inneha och använda trådlös mikrofon därför att den
är en radiosändare. Detta är naturligt när det gäller en
lokalradiosändare på 60 000 watt i uteeffekt och med 10--20
mils räckvidd. Men det är obegripligt att det skall behövas
tillstånd av Televerket för en trådlös mikrofon (sändare)
som används på teatrar, revyscener, konferenslokaler,
utställningar och kyrkor. Uteffekten på denna trådlösa
mikrofon, som t.ex. sätts fast på skådespelarens slips, är
0,02 watt och har i bästa fall en räckvidd på 100--200 meter.
I dag är kanske 5 000 sådana trådlösa mikrofoner i bruk.
Ungefär hälften skulle med Televerkets nuvarande policy få
tillstånd. Intressant är då uppgiften att 1989 var det endast
i 63 fall som tillstånd söktes och som beviljades.
I 2 500 fall skulle således inte tillstånd ges p.g.a.
Televerkets inskränkta och gammalmodiga uppfattning.
Det bör här nämnas att de trådlösa mikrofoner som i dag
utnyttjas på exempelvis lokalrevyer runt om i landet har
mycket god kvalitet och ändock är överkomliga prismässigt.
En fullt professionell utrustning -- en trådlös mikrofon plus
en mottagare -- kostar 6 000--8 000 kronor. Den utrustning
som Televerket förordar kostar 15 000--30 000 kronor. För
en lokalrevy krävs 5--6 trådlösa mikrofonsystem. Den totala
kostnaden blir således 90 000--180 000 kr för en lokalrevy
som bygger sin verksamhet på ideella och frivilliga insatser
och mycket låg budget. Televerket grundar sin inställning
till dessa mikrofoner på risken att de skall störa t.ex. radio-
eller TV-mottagning i lägenheter som ligger i närheten av
t.ex. en teater- eller lokalrevyföreställning. Denna risk är
ytterst liten. För det första kan användarna utnyttja andra
frekvenser än radio- och TV-frekvenser. För det andra är
räckvidden så kort och det är i få fall som det finns
bostadslägenheter i närheten av teatrar.
Tillståndskravet på dessa trådlösa mikrofoner med
extremt låg uteffekt är onödigt. Den typen av byråkrati
måste bort.
Denna motion väcktes i januari 1993. Den behandlades
i oktober 1993 i konstitutionsutskottet. Frågan om
tillståndsplikt prövades i samband med att lagen om
radiokommunikation beslutades av riksdagen under våren
1993. Utskottet framhöll vid behandlingen i oktober 1993
att frågan nyligen hade prövats. Det fanns ingen anledning
att frångå utskottets bedömning vid behandlingen under
våren.
Nu har tiden gått. Man har haft ytterligare tid och
tillfällen att bli irriterad över den onödiga och byråkratiska
tillståndsplikten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om
radiokommunikation att tillståndskravet för trådlösa
mikrofoner med extremt låg uteffekt och med kort räckvidd
avskaffas.