Allt sedan trafiken med flygplanstypen Fokker F28
startade år 1978 har diskussionen varit omfattande
beträffande miljöstörningarna runt nuvarande Karlstad
flygplats. Vid flygplatsen bor ca 6 500 personer inom ett
område som är berört av flygbullernivån 55 dBA (FBN) och
ca 45 000 personer inom ett område med maxbuller 70 dBA.
Avståndet mellan asfaltkanten på flygplatsens norra del och
närmaste bostadshus är endast 170 meter.
Koncessionsnämnden för miljöskydd uttalade i samband
med en miljöprövning av flygplatsen år 1988 bl.a. att ''det
(är) mycket angeläget att Karlstad flygplats snarast upphör
att användas för linjetrafik''. Det grundläggande
koncessionsbeslutet för flygplatsen härrör sig från år 1983.
Där regleras bl.a. att jetplan eller flygplan med en flygvikt
överstigande 5 700 kg endast får starta eller landa mellan kl
07.00 och 22.00.
Den nuvarande flygplatsens miljöolägenheter och
restriktionerna för flygtrafiken föranledde länsstyrelsen,
landstinget och Karlstads kommun att år 1986 påbörja
arbetet för planeringen av en ny länsflygplats i Värmland.
En flygplatskommitté som studerade möjliga flygplatslägen
i länet bildades. Länsstyrelsen godkände år 1988
flygplatskommitténs förslag att förlägga en länsflygplats vid
Mellerudstorp, ca 15 km nordväst om Karlstad.
År 1989 upprättades ett samarbetsavtal mellan de tre
parterna Luftfartsverket, Landstinget i Värmland och
Karlstads kommun. En projektstyrelse bildades, och denna
har tagit fram ett omfattande utredningsmaterial för såväl
lokaliseringsprövningen som
miljökonsekvensbeskrivningarna till Koncessionsnämndens
prövning enligt miljöskyddslagen och regeringens prövning
enligt naturresurslagen (NRL).
Parallellt med utredningsarbetet har en diskussion om
finansieringen av den nya länsflygplatsen förts. Genom
flygrådet för Värmland, Handelskammaren och
företagsgrupperna har också näringslivet engagerat sig i
flygplatsfrågan. Ett mycket stort intresse finns att bibehålla
och utveckla flygkommunikationer till/från Värmland.
Näringslivets möjligheter och intresse att investera i en ny
flygplats är dock begränsade.
I december 1990 inlämnades till Koncessionsnämnden
för miljöskydd ansökan att få anlägga en ny trafikplats i
Värmlands län vid Mellerudstorp. Enligt ansökan skall
flygplatsen, med en rullbana på 2 500 m, dimensioneras för
flygplanstyperna MD-80 och Boeing 737. Det maximala
antalet turer skall uppgå till 16 per dag och antalet
flygrörelser till max 37 000 per år. Antalet passagerare efter
år 2000 beräknas till 400 000--500 000 per år. Kostnaden för
flygplatsen beräknas till 355 miljoner kronor exklusive
anslutningsvägar och utlagda projekteringskostnader.
I oktober 1991 begärde Koncessionsnämnden
Miljödepartementets yttrande om huruvida flygplatsen
skulle prövas enligt NRL. Regeringen beslöt i december
samma år att en sådan prövning skulle ske. I juli 1992
översändes projektstyrelsens NRL-ansökan till regeringen.
Den 7 oktober 1993 beslutade regeringen att lämna
tillstånd att i huvudsak i överensstämmelse med ansökan
anlägga en trafikflygplats vid Mellerudstorp. I beslutet
konstaterar regeringen att en väl fungerande trafikflygplats
i Värmland är en del av ett bra trafiksystem i västra Sverige
och att en ökad järnvägstrafik (framför allt snabbtågslinjen
Karlstad--Stockholm) inte i alla avseenden kan ersätta de
möjligheter till snabba förbindelser i olika riktningar som
flygtrafik kan ge.
Vi välkomnar regeringens ställningstagande i
flygplatsfrågan. Flyget är mycket betydelsefullt för det
värmländska näringslivet och för allmänhetens behov att
snabbt förflytta sig inom Sverige och till Europa. Skall
regionen kunna vara konkurrenskraftig behövs definitivt
goda flygförbindelser med omvärlden, liksom bra vägar och
goda tågkommunikationer. Tillgången till kompletterande
och konkurrerande transportmedel skapar förutsättningar
för en utvecklande region där människor och företag kan
leva och verka framgångsrikt.
Vad vi främst bör se till att ha är en, liksom idag, stark
Stockholm/Arlanda-linje. Ett komplement med
Köpenhamn och Göteborg borde kunna vara möjligt,
liksom linjetrafik till Oslo. På sikt kan en eller ett par
direktlinjer till destinationer ute i Europa bli aktuella.
Charter och fraktflyg borde också kunna vara
utvecklingsbara.
De tre ingående parterna i projektstyrelsen har i slutet
av år 1993 träffat en principöverenskommelse vad avser
finansieringen av den nya länsflygplatsen.
Överenskommelsen innebär att Luftfartsverket,
Landstinget i Värmland och Karlstads kommmun bidrar
med 60 miljoner kronor vardera, således med sammanlagt
180 miljoner kronor av de 355 miljoner kronor flygplatsen
beräknas kosta. Enligt den tecknade överenskommelsen
förutsätts att staten bidrar med återstoden av
finansieringen, 175 miljoner kronor. För anslutningsvägen
till flygplatsen har reserverats medel i
länstrafikanläggningsplanen för Värmlands län 1994--2003
(18 miljoner kronor år 1996--97 med möjlighet till
förskottering från kommunen, (Projektstyrelsen).
Genom Luftfartsverkets del av överenskommelsen har
staten tagit ett normalt affärsmässigt ansvar som motsvarar
engagemanget i den nuvarande flygplatsen. Mot bakgrund
av marknadssituationen inom luftfarten m.m. konstaterar vi
emellertid att den nya flygplatsen för närvarande inte kan
komma till stånd utan ytterligare statliga medel. Den stora
betydelse som en ny länsflygplats har för Värmland som en
livskraftig region i framtiden, miljöproblemen på
nuvarande flygplats samt det svåra sysselsättningsläget
inom byggnadssektorn i Värmland bör därvid beaktas
särskilt.
De stora åtaganden som gjorts inom länet för att snabbt
lösa flygplatsfrågan visar på ett starkt engagemang för
Värmlands framtida trafikförsörjning och
utvecklingsmöjligheter. Detta engagemang bör enligt vår
uppfattning mötas av motsvarande intresse på central nivå.
Staten bör således bidra med ett investeringsbidrag på 175
miljoner kronor genom omfördelning av de medel för
infrastrukturinvesteringar som riksdagen tidigare har fattat
beslut om. Ett snabbt beslut i frågan innebär att den nya
flygplatsen kan börja byggas under innevarande år och stå
färdig sommaren 1996. Därmed skulle byggandet kunna ske
under en period av mycket hög arbetslöshet inom bygg- och
anläggningssektorn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ta i anspråk medel för
infrastrukturinvesteringar för att bygga en länsflygplats i
Värmland.
Stockholm den 25 januari 1994
Isa Halvarsson (fp)
Gullan Lindblad (m)
Kjell Ericsson (c)