med anledning av prop. 1993/94:180 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.
I propositionen föreslås att Vägverkets
produktionsdivision ombildas till ett av staten helägt
aktiebolag per den 1 januari
1996. Bolaget skall vara fristående från
Vägverket.
Det var, som framgår av propositionen, den tidigare,
socialdemokratiska, regeringen som föreslog en översyn av
konkurrensutsatt verksamhet i statlig regi. I 1991 års
budgetproposition sägs att ren konkurrensutsatt
verksamhet inte bör bedrivas i myndighetsform utan att
bolagsform bör övervägas.
Riksrevisionsverket, som genomförde översynen, anser
att några kommersiella hinder för en bolagisering av
Vägverkets produktionsdivision inte finns men påpekar
samtidigt att en förändring av produktionsformen kräver
vissa övergångslösningar.
Efter regeringsskiftet har den nuvarande regeringen och
den borgerliga riksdagsmajoriteten forcerat fram
avregleringar, bolagiseringar och privatisering av offentlig
verksamhet. Besluten har ofta fattats utan tillräckliga
konsekvensanalyser och med ett i övrigt bristfälligt
beslutsunderlag.
Så är fallet även denna gång.
I 1993 års budgetproposition redovisas regeringens
strategi för Vägverkets framtida verksamhet. I denna
strategi ingår en bolagisering av produktionsdivisionen.
Först därefter, i maj 1993, tillkallade regeringen en
kommitté med uppgift att bereda frågan. Kommitténs
uppdrag var tydligt avgränsat: att föreslå nödvändiga
åtgärder inför en bolagisering av Vägverkets
produktionsdivision. I uppdraget ingick inte att utröna om
en bolagisering är lämplig och vilka konsekvenser en sådan
får för t.ex. vinterunderhåll, vägunderhållet i glesbygd
m.m. För den nuvarande regeringen är det inte fråga om att
pröva och överväga utan att till varje pris genomföra
privatiseringar av ideologiska skäl.
När kommittén väl hade lämnat sitt betänkande ansåg
regeringen att det inte fanns tid eller behov av sedvanlig
remissbehandling av förslaget. I stället genomfördes en
hearing till vilken närmast berörda myndigheter och
organisationer var inbjudna. Under hearingen framfördes
många kritiska synpunkter, inte minst från representanter
för Vägverkets styrelse. Resultatet av hearingen blev en
tiosidig dokumentation som tillsammans med
utredningsbetänkandet utgör underlag för denna
proposition. Vi kan också konstatera att regeringen har
frångått utredningsbetänkandet på flera väsentliga punkter,
bl.a. när det gäller frågan om huvudmannaskap för det nya
bolaget.
Vår syn
Vi står fast vid vår ståndpunkt att en bolagisering av
Vägverkets produktionsverksamhet bör prövas.
Prövningen måste visa att några mycket viktiga villkor kan
uppfyllas för att en bolagisering skall kunna ske. Bland
dessa villkor vill vi särskilt nämna följande:
-- Bolagiseringen får inte innebära att de av riksdagen
fastställda trafikpolitiska målen om trafiksäkerhet, kvalitet,
miljö, regional balans och effektivitet äventyras. Det finns
för närvarande stora risker för att t.ex. målet om
trafiksäkerhet blir svårt att uppnå om en bolagisering och
utveckling av konkurrensen hastas fram. Det gäller framför
allt vinterväghållningen som är en mycket grannlaga
verksamhet ur trafiksäkerhets- och
framkomlighetssynpunkt. Den övervägande kompetensen
på detta område finns i dag hos Vägverket. Det finns skäl
att noga ställa sig frågan om det är ekonomiskt intressant
för de privata företagen att skaffa sig tillräcklig kompetens.
Det finns också skäl att noga överväga om vinterväghållning
är en verksamhet som lämpar sig för upphandling i
konkurrens. Samhällets intresse av trafiksäkra och
framkomliga vägar riskerar att kollidera med företagens
lönsamhetsintresse.
-- Bolagiseringen måste ske så att det nybildade bolaget
får reella förutsättningar för en framgångsrik verksamhet.
Dagens entreprenadmarknad kännetecknas av
oligopolliknande karteller (prissamarbete mellan ett fåtal
företag). På vissa delmarknader, t.ex. på asfalt- och
beläggningssidan, råder närmast monopol. För att det
nybildade bolaget skall kunna nå framgång och leva vidare
på en sådan marknad måste det redan från starten få sådana
förutsättningar att det blir konkurrenskraftigt och
självständigt i förhållande till de redan befintliga och starka
entreprenadföretagen. Det kräver bland annat en stark
balansräkning där soliditeten måste förstärkas. För att en
fungerande konkurrens skall åstadkommas på
anläggningsmarknaden måste målsättningen vara att det
nya statliga bolaget kan träda in som en stark aktör.
-- Vid en eventuell bolagisering måste Vägverkets
beställarkompetens ha hunnit utvecklas och de privata
entreprenörernas kunskap, inte minst om drifts- och
underhållsarbete, måste vara väl dokumenterad. Detta är
av avgörande betydelse för att främst målen om
trafiksäkerhet, kvalitet och framkomlighet skall kunna
uppfyllas.
Härutöver finns en rad ytterligare frågor som bör
närmare belysas och utvärderas innan beslut om
bolagisering kan fattas. En sådan fråga är vilken tidpunkt
som är lämplig för bolagisering, en annan om det i så fall är
riksdagen som skall fastställa tidpunkten.
Vi anser inte att de överväganden och förslag som
framställs i propositionen garanterar att de villkor som vi
tycker är avgörande för att en bolagisering skall få ske
kommer att uppfyllas. Därför säger vi för närvarande nej till
en bolagisering av Vägverkets produktionsdivision.
Mot den bakgrunden yrkar vi avslag på förslaget att
bolagisera Vägverkets produktionsavdelning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1993/94:180.
Stockholm den 18 april 1994
Sven-Gösta Signell (s)
Håkan Strömberg (s)
Sten-Ove Sundström (s)
Bo Nilsson (s)
Anita Jönsson (s)
Jarl Lander (s)
Ines Uusmann (s)
Ulrica Messing (s)
Christer Skoog (s)
Sten Östlund (s)
Lisbet Calner (s)
Georg Andersson (s)
Sigrid Bolkéus (s)
Krister Örnfjäder (s)