I propositionen föreslås att Vägverkets produktionsdivision ombildas till ett av staten helägt aktiebolag per den 1 januari 1996. Bolaget skall vara fristående från Vägverket.
Det var, som framgår av propositionen, den tidigare, socialdemokratiska, regeringen som föreslog en översyn av konkurrensutsatt verksamhet i statlig regi. I 1991 års budgetproposition sägs att ren konkurrensutsatt verksamhet inte bör bedrivas i myndighetsform utan att bolagsform bör övervägas.
Riksrevisionsverket, som genomförde översynen, anser att några kommersiella hinder för en bolagisering av Vägverkets produktionsdivision inte finns men påpekar samtidigt att en förändring av produktionsformen kräver vissa övergångslösningar.
Efter regeringsskiftet har den nuvarande regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten forcerat fram avregleringar, bolagiseringar och privatisering av offentlig verksamhet. Besluten har ofta fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser och med ett i övrigt bristfälligt beslutsunderlag.
Så är fallet även denna gång.
I 1993 års budgetproposition redovisas regeringens strategi för Vägverkets framtida verksamhet. I denna strategi ingår en bolagisering av produktionsdivisionen.
Först därefter, i maj 1993, tillkallade regeringen en kommitté med uppgift att bereda frågan. Kommitténs uppdrag var tydligt avgränsat: att föreslå nödvändiga åtgärder inför en bolagisering av Vägverkets produktionsdivision. I uppdraget ingick inte att utröna om en bolagisering är lämplig och vilka konsekvenser en sådan får för t.ex. vinterunderhåll, vägunderhållet i glesbygd m.m. För den nuvarande regeringen är det inte fråga om att pröva och överväga utan att till varje pris genomföra privatiseringar av ideologiska skäl.
När kommittén väl hade lämnat sitt betänkande ansåg regeringen att det inte fanns tid eller behov av sedvanlig remissbehandling av förslaget. I stället genomfördes en hearing till vilken närmast berörda myndigheter och organisationer var inbjudna. Under hearingen framfördes många kritiska synpunkter, inte minst från representanter för Vägverkets styrelse. Resultatet av hearingen blev en tiosidig dokumentation som tillsammans med utredningsbetänkandet utgör underlag för denna proposition. Vi kan också konstatera att regeringen har frångått utredningsbetänkandet på flera väsentliga punkter, bl.a. när det gäller frågan om huvudmannaskap för det nya bolaget.
Vår syn
Vi står fast vid vår ståndpunkt att en bolagisering av Vägverkets produktionsverksamhet bör prövas. Prövningen måste visa att några mycket viktiga villkor kan uppfyllas för att en bolagisering skall kunna ske. Bland dessa villkor vill vi särskilt nämna följande:
-- Bolagiseringen får inte innebära att de av riksdagen fastställda trafikpolitiska målen om trafiksäkerhet, kvalitet, miljö, regional balans och effektivitet äventyras. Det finns för närvarande stora risker för att t.ex. målet om trafiksäkerhet blir svårt att uppnå om en bolagisering och utveckling av konkurrensen hastas fram. Det gäller framför allt vinterväghållningen som är en mycket grannlaga verksamhet ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. Den övervägande kompetensen på detta område finns i dag hos Vägverket. Det finns skäl att noga ställa sig frågan om det är ekonomiskt intressant för de privata företagen att skaffa sig tillräcklig kompetens. Det finns också skäl att noga överväga om vinterväghållning är en verksamhet som lämpar sig för upphandling i konkurrens. Samhällets intresse av trafiksäkra och framkomliga vägar riskerar att kollidera med företagens lönsamhetsintresse.
-- Bolagiseringen måste ske så att det nybildade bolaget får reella förutsättningar för en framgångsrik verksamhet. Dagens entreprenadmarknad kännetecknas av oligopolliknande karteller (prissamarbete mellan ett fåtal företag). På vissa delmarknader, t.ex. på asfalt- och beläggningssidan, råder närmast monopol. För att det nybildade bolaget skall kunna nå framgång och leva vidare på en sådan marknad måste det redan från starten få sådana förutsättningar att det blir konkurrenskraftigt och självständigt i förhållande till de redan befintliga och starka entreprenadföretagen. Det kräver bland annat en stark balansräkning där soliditeten måste förstärkas. För att en fungerande konkurrens skall åstadkommas på anläggningsmarknaden måste målsättningen vara att det nya statliga bolaget kan träda in som en stark aktör.
-- Vid en eventuell bolagisering måste Vägverkets beställarkompetens ha hunnit utvecklas och de privata entreprenörernas kunskap, inte minst om drifts- och underhållsarbete, måste vara väl dokumenterad. Detta är av avgörande betydelse för att främst målen om trafiksäkerhet, kvalitet och framkomlighet skall kunna uppfyllas.
Härutöver finns en rad ytterligare frågor som bör närmare belysas och utvärderas innan beslut om bolagisering kan fattas. En sådan fråga är vilken tidpunkt som är lämplig för bolagisering, en annan om det i så fall är riksdagen som skall fastställa tidpunkten.
Vi anser inte att de överväganden och förslag som framställs i propositionen garanterar att de villkor som vi tycker är avgörande för att en bolagisering skall få ske kommer att uppfyllas. Därför säger vi för närvarande nej till en bolagisering av Vägverkets produktionsdivision.
Mot den bakgrunden yrkar vi avslag på förslaget att bolagisera Vägverkets produktionsavdelning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1993/94:180.
Stockholm den 18 april 1994 Sven-Gösta Signell (s) Håkan Strömberg (s) Sten-Ove Sundström (s) Bo Nilsson (s) Anita Jönsson (s) Jarl Lander (s) Ines Uusmann (s) Ulrica Messing (s) Christer Skoog (s) Sten Östlund (s) Lisbet Calner (s) Georg Andersson (s) Sigrid Bolkéus (s) Krister Örnfjäder (s)