Resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser
Västerås flygplats är belägen i en region där goda och
snabba kommunikationer är av största betydelse.
Regionens näringsliv är till mycket stor del beroende av
goda kommunikationer även med utlandet, då en stor del
av näringslivet är exportinriktad. Många underleverantörer
är även beroende av samspel med andra regioner inom
landet. De flygplatser som byggts eller tagits över civilt i
Sverige kan utan undantag sägas vara belägna i regioner
med mycket stora behov av flygförbindelse.
Västerås flygplats har utsetts som alternativ till Arlanda.
Detta betyder att många utländska flygbolag, men även
ibland SAS, använder Västerås för kortare eller längre
perioder och/ eller för charterresor. Man slipper därmed
exempelvis mellanlandningar på Kastrup, vilket skulle vara
mycket dyrare. Västerås flygplats erhåller ingen som helst
ersättning för sin roll som alternativ.
De flesta av Sveriges flygplatser drivs med underskott.
Endast fem av de statliga flygplatserna kunde uppvisa
positiva rörelseresultat. Överskotten används för
resultatutjämning mellan de statliga flygplatserna samt för
bidrag till några av de kommunala. Ändå kunde
Luftfartsverket redovisa en vinst för 1992 på 268 miljoner
kronor. Prognosen för 1993 visar att fyra statliga flygplatser
skapar överskott på 530 miljoner kronor, de övriga får ett
underskott på 80 miljoner kronor. Vinsten efter fördelning
skulle uppgå till 440 miljoner kronor. Underskottet för de
kommunala flygplatserna bedömdes under samma period
uppgå till 130 miljoner kronor.
Trafiken på de kommunala flygplatserna beräknas ge
intäkter från undervägs-, handlings- och flygplatsavgifter
m.m. till Luftfartsverket motsvarande minst 125 miljoner
kronor per år. Eftersom Västerås flygplats, som inte
erhåller några som helst bidrag, fungerar som alternativ till
Arlanda och därmed ger en behövlig avlastning av Arlanda
och även inbesparingar av tids- och kostnadskrävande
marktransporter liksom mycket lägre kostnader eftersom
mellanlandning kan undvikas, borde Västerås flygplats
komma i åtnjutande av resultatutjämningsmedel.
Det är Luftfartsverket som fastställer avgiftsnivåer och
driftkrav m.m. som i hög grad påverkar de kommunala
flygplatsernas ekonomi. Kraven är praktiskt taget
oberoende av flygplatsernas storlek, vilket leder till att
kostnaderna inte står i rimlig proportion till verksamhetens
omfattning. Just denna omständighet borde bidra till att en
rättvisare fördelning av det totala överskottet skapas. En
ekonomisk integrering av de kommunala flygplatserna i
landets gemensamma flygsystem bör därför komma till
stånd. I varje fall bör de flygplatser vilka anlitas som
alternativa flygplatser, t.ex. Västerås, och som har mera
omfattande verksamhet få del av överskotten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de kommunala flygplatserna
med linjefart skall inlemmas i det system för kollektivtrafik
som utgörs av landets övriga flygplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Luftfartsverket bör fördela sitt överskott till de
kommunala flygplatserna i rimlig proportion till deras
verksamhet.
Stockholm den 21 januari 1994
Birgit Henriksson (m)
Karin Falkmer (m)