Västerås flygplats är belägen i en region där goda och snabba kommunikationer är av största betydelse. Regionens näringsliv är till mycket stor del beroende av goda kommunikationer även med utlandet, då en stor del av näringslivet är exportinriktad. Många underleverantörer är även beroende av samspel med andra regioner inom landet. De flygplatser som byggts eller tagits över civilt i Sverige kan utan undantag sägas vara belägna i regioner med mycket stora behov av flygförbindelse.
Västerås flygplats har utsetts som alternativ till Arlanda. Detta betyder att många utländska flygbolag, men även ibland SAS, använder Västerås för kortare eller längre perioder och/ eller för charterresor. Man slipper därmed exempelvis mellanlandningar på Kastrup, vilket skulle vara mycket dyrare. Västerås flygplats erhåller ingen som helst ersättning för sin roll som alternativ.
De flesta av Sveriges flygplatser drivs med underskott. Endast fem av de statliga flygplatserna kunde uppvisa positiva rörelseresultat. Överskotten används för resultatutjämning mellan de statliga flygplatserna samt för bidrag till några av de kommunala. Ändå kunde Luftfartsverket redovisa en vinst för 1992 på 268 miljoner kronor. Prognosen för 1993 visar att fyra statliga flygplatser skapar överskott på 530 miljoner kronor, de övriga får ett underskott på 80 miljoner kronor. Vinsten efter fördelning skulle uppgå till 440 miljoner kronor. Underskottet för de kommunala flygplatserna bedömdes under samma period uppgå till 130 miljoner kronor.
Trafiken på de kommunala flygplatserna beräknas ge intäkter från undervägs-, handlings- och flygplatsavgifter m.m. till Luftfartsverket motsvarande minst 125 miljoner kronor per år. Eftersom Västerås flygplats, som inte erhåller några som helst bidrag, fungerar som alternativ till Arlanda och därmed ger en behövlig avlastning av Arlanda och även inbesparingar av tids- och kostnadskrävande marktransporter liksom mycket lägre kostnader eftersom mellanlandning kan undvikas, borde Västerås flygplats komma i åtnjutande av resultatutjämningsmedel.
Det är Luftfartsverket som fastställer avgiftsnivåer och driftkrav m.m. som i hög grad påverkar de kommunala flygplatsernas ekonomi. Kraven är praktiskt taget oberoende av flygplatsernas storlek, vilket leder till att kostnaderna inte står i rimlig proportion till verksamhetens omfattning. Just denna omständighet borde bidra till att en rättvisare fördelning av det totala överskottet skapas. En ekonomisk integrering av de kommunala flygplatserna i landets gemensamma flygsystem bör därför komma till stånd. I varje fall bör de flygplatser vilka anlitas som alternativa flygplatser, t.ex. Västerås, och som har mera omfattande verksamhet få del av överskotten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de kommunala flygplatserna med linjefart skall inlemmas i det system för kollektivtrafik som utgörs av landets övriga flygplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Luftfartsverket bör fördela sitt överskott till de kommunala flygplatserna i rimlig proportion till deras verksamhet.
Stockholm den 21 januari 1994 Birgit Henriksson (m) Karin Falkmer (m)