Sveriges flygplatser är utan undantag belägna i regioner
med stora behov av goda kommunikationer. Regionernas
näringsliv är beroende av samspel med andra regioner såväl
inom landet som utanför dess gränser. Ett framtida svenskt
medlemskap i EU understryker detta samspelsbehov.
För näringslivets konkurrenskraft är en väl utvecklad
infrastruktur av utomordentligt stort värde. Flygplatserna
är därvid betydelsefulla länkar och erbjuder de
ändamålsenliga kommunikationer, som näringslivet ställer
berättigade krav på.
De flesta av Sveriges flygplatser drivs med ekonomiska
underskott. Under 1992 redovisade 14 statliga och 23
kommunala driftunderskott med 107 respektive 132
miljoner kronor.
Endast fem av de statliga flygplatserna uppvisade
positiva rörelseresultat. Överskotten användes till
resultatutjämning mellan de statliga flygplatserna och
bidrag till några kommunala. Ändå kunde luftfartsverket
för 1992 redovisa ett överskott (=vinst) med 268 miljoner
kronor.
Luftfartsverkets prognos för 1993 visar, att fyra av de
statliga flygplatserna skapar ett överskott av 530 miljoner
kronor, medan de övriga 14 ger ett sammanlagt underskott
av 80 miljoner kronor. Detta innebär att överskottet efter
resultatutjämning på de statliga flyplatserna kommer att
uppgå till c:a 440 miljoner kronor för 1993.
För de kommunala flygplatserna bedöms underskottet
för 1993 bli ungefär lika stort som 1992, dvs c:a 130 miljoner
kronor.
Trafiken på de kommunala flygplatserna beräknas ge
intäkter från undervägs-, handlings- och flygplatsavgifter
etc till luftfartsverket motsvarande c:a 125 miljoner kronor
per år. Förutom inrikestrafik har några av de kommunala
flygplatserna även betydande utrikestrafik. Denna
genererar visserligen inte intäkter från landningsavgifter till
luftfartsverket men ger bland annat en behövlig avlastning
av Arlanda med dess trängsel och kapacitetsproblem. Den
medför inbesparingar av tids- och kostnadskrävande
marktransporter till Arlanda, Landvetter eller Sturup och
skapar därmed möjligheter för ett väsentligt effektivare
resande.
De samlade effekterna av verksamheten på kommunala
flygplatser är därmed betydande.
Luftfartsverket fastställer avgiftsnivåer och driftkrav
etc, som påverkar de kommunala flygplatsernas ekonomi.
Kraven är praktiskt taget oberoende av flygplatsernas
storlek, vilket ofta leder till att kostnaderna inte står i rimlig
proportion till verksamhetens omfattning. Denna
omständighet bör rimligen bidra till en rättvisare fördelning
av det totala överskott som flyget som kollektivtrafiksystem
skapar. En ekonomisk integrering av de kommunala
flygplatserna i landets gemensamma flygsystem bör därför
komma till stånd, åtminstone för de flygplatser som har
mera omfattande verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en rättvisare fördelning av det
totala överskott som flyget som kollektivtrafiksystem
skapar.
Stockholm den 18 januari 1994
Hugo Bergdahl (fp)
Birger Andersson (c)