Resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser
Sveriges flygplatser är utan undantag belägna i regioner
med stora behov av goda kommunikationer. Regionernas
näringsliv är beroende av samspel med andra regioner såväl
inom landet som utanför dess gränser. Ett framtida svenskt
medlemskap i EU understryker detta samspelsbehov.
För näringslivets konkurrenskraft i Norden och med
övriga Europa är en väl utvecklad infrastruktur av
utomordentligt stort värde. Flygplatserna är därvid
betydelsefulla länkar i transportsystemet och erbjuder de
ändamålsenliga kommunikationer, som näringslivet ställer
berättigade krav på.
Under 1992 redovisade 14 statliga och 23 kommunala
flygplatser driftunderskott med 107 respektive 132 miljoner
kronor.
Endast fem av de statliga flygplatserna uppvisade
positiva rörelseresultat. Överskotten användes till
resultatutjämning mellan de statliga flygplatserna och
bidrag till några kommunala. Ändå kunde Luftfartsverket
för 1992 redovisa ett överskott (= vinst) med 268 miljoner
kronor.
Prognoser för 1993 visar, att fyra av de statliga
flygplatserna skapar ett överskott av 530 miljoner kronor.
De övriga 14 ger ett sammanlagt underskott av 80 miljoner
kronor. Med det system för resultatutjämning som för
närvarande tillämpas innebär detta, att 1993 års överskott
på de statliga flygplatserna kommer att uppgå till ca 450
miljoner kronor.
För de kommunala flygplatserna bedöms underskottet
för 1993 bli ungefär lika stort som under 1992, dvs. ca 130
miljoner kronor.
Trafiken på de kommunala flygplatserna beräknas ge
intäkter från undervägs-, handlings- och flygplatsavgifter till
Luftfartsverket motsvarande ca 125 miljoner kronor per år.
Förutom inrikestrafik har några av de kommunala
flygplatserna även betydande utrikestrafik. Denna
genererar visserligen inte intäkter från flygplatsavgifter till
Luftfartsverket men ger undervägsavgifter och i betydande
omfattning en välbehövlig avlastning av Arlanda med dess
trängsel och kapacitetsproblem. Den medför besparingar av
tids- och kostnadskrävande marktransporter till
storflygplatserna, skapar positiva miljöeffekter samt
erbjuder möjligheter för ett väsentligt effektivare resande.
Många kommunala flygplatser har också en viktig roll
inom andra delar av flygsektorn, t.ex. som
alternativflygplatser och där olika former av specialflyg
opererar.
De samlade positiva effekterna av verksamheten på
kommunala flygplatser är därmed betydande.
Luftfartsverket fastställer avgiftsnivåer och driftkrav
etc., som påverkar de kommunala flygplatsernas ekonomi.
Kraven är praktiskt taget oberoende av flygplatsernas
storlek, vilket ofta leder till att kostnaderna inte står i rimlig
proportion till verksamhetens omfattning. Denna
omständighet bör medverka till att det skapas en rättvisare
fördelning av det totala överskott som flyget som
kollektivtrafiksystem ger upphov till.
En helhetssyn på transportsystemet och en ekonomisk
integrering av de kommunala flygplatserna i landets
gemensamma flygsystem bör därför komma till stånd för
alla flygplatser som har verksamhet av betydelse för
hela flygsektorn. Detta skulle bidra till den ekonomiska
utjämning med avseende på skillnader i huvudmannaskap
som regeringen bland annat i prop 1992/93:176 betonat
vikten av.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alla kommunala flygplatser
som har betydelse för landets flygsektor skall ges möjlighet
att inlemmas i ett totalt system för luftburen kollektivtrafik
med samma system för kostnadsutjämning, som landets
statliga flygplatser ingår i,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Luftfartsverket bör fördela
en del av sitt överskott till de kommunala flygplatserna i
förhållande till den betydelse flygplatsen har för
flygnäringen och utifrån den regionala nyttan, förslagsvis en
fast summa per år och en rörlig del baserad på antalet
passagerare under året,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att statens krav på
Luftfartsverkets avkastning (= vinst), som är förhållandevis
högt, skall sänkas i motsvarande grad.
Stockholm den 14 januari 1994
Roland Sundgren (s)
Margareta Israelsson (s)
Sture Ericson (s)
Inger Lundberg (s)