Huvudstaleden--Tritonförbindelsen genom Stockholm och Västerort, den felande länken
Genom trafiköverenskommelsen som träffats i Stockholms län, vars huvudsakliga inriktning godkänts av riksdagen vid flera tillfällen, uppkommer behov av utredningar och analyser av kompletterande trafiksatsningar i regionen.
Det är angeläget att fördelarna med utbyggnaden enligt Storstockholmsöverenskommelsen tas till vara. Därigenom kan överenskommelsens mål om bättre miljö, tillgänglighet, kapacitet och en positiv utveckling av regionen uppnås.
Överenskommelsen behöver kompletteras med en rad olika åtgärder där bl.a. det övergripande vägnätet anpassas till de möjligheter som trafikledsutbyggnaden medför. I detta sammanhang har en utbyggnad av Huvudstaleden-- Tritonförbindelsen mycket hög aktualitet.
Trafiksituationen i Västerort i Stockholm, Solna och Sundbyberg m.m. är besvärande genom att trafiklederna i regel har en förhållandevis låg standard relativt sina trafikuppgifter. Stora genomgående trafikströmmar konkurrerar med den lokala trafiken på delar av gatunätet. Flera av, exempelvis Solnas huvudgator trafikeras av upp till 40 000 fordon per dygn där mer än hälften av trafiken är genomfartstrafik, d.v.s. trafik utan start och mål i kommunen. Denna genomfartstrafik löper dels mellan Stockholms innerstad och Sundbyberg--Västerort, dels mellan Västerort och Stockholms nordostsektor. Genom Solna går även E18 och E4 med trafikmängder på ca 40 000 respektive 80 000 fordon/dygn.
Genomfartstrafiken medför problem i form av: buller avgaser barriäreffekter trafiksäkerhet stadsbild framkomlighet.
Dennisöverenskommelsen innehåller inga väginvesteringar i denna trafikintensiva sektor inklusive de inre delarna av Västerort.
Utförda trafikberäkningar för år 2005 visar på ett ökat trafiktryck i området.
En Huvudstaled genom Solna med trafikplatser vid Västra Skogen och Alby framstår som den mest naturliga lösningen på ovan beskrivna trafikproblem. Leden bör anslutas till Ringen både söderut och österut samt till Klarastrandsleden för att uppnå största möjliga avlastning av gatunätet. Nämnda trafikberäkningar visar att en ny led med dessa kopplingar dessutom kommer att attrahera ytterligare trafik från väst och nordväst. För att inte de redan nu besvärande trafikstörningarna på gatunätet i Sundbyberg och delar i Västerort skall förvärras är det nödvändigt att samtidigt med Huvudstaleden i Solna färdigställa en kompletterande förbindelse mot Ulvsundavägen i Stockholm. Härigenom undviks den ökade belastning på gatunätet i Sundbyberg och delar av Västerort som annars skulle uppstå. Denna kompletterande förbindelse (Tritonförbindelsen) kan utföras som en direkt förlängning av Huvudstaleden vid Alby trafikplats.
Samhällsekonomiska beräkningar visar en hög lönsamhet för Huvudstaleden--Tritonförbindelsen.
På Stockholmssidan pågår ett planarbete för stadens del av Tritonförbindelsen. Härvid diskuteras att utforma anslutningen till Ulvsundavägen som en cirkulationsplats med en förbifartsmöjlighet i Ulvsundavägens sträckning.
Byggs Huvudstaleden--Tritonförbindelsen förutsätts att det övriga gatunätet utformas så att genomfartstrafiken på detta nät minimeras, då huvudavsikten är att avlasta kringliggande gatunät så mycket att väsentliga vinster i miljö och säkerhet därigenom kan uppnås. En utbyggd Huvudstaled--Tritonförbindelse kommer bl.a. att innebära att:framkomligheten för såväl bilar som bussar förbättras restiderna och trafikarbetet i fordonstimmar minskar tillgängligheten inom influensområdet förbättras fordonskostnaderna minskar bullerstörningarna, luftföroreningarna och barriäreffekterna i de avlastade lokala gatunäten minskar.
Indirekta positiva effekter som har betydelse för regionen är de möjligheter till nyexploatering och förändrad markanvändning som den ökade tillgängligheten ger.
De negativa konsekvenser som en Huvudstaled-- Tritonförbindelse ger bedöms framförallt vara:ökat trafikutrymme risk för störningar längs trafikleden ökade kapital- och driftskostnader för väghållaren.
Dessa konsekvenser kan och måste motverkas genom åtgärder längs den nya förbindelsen och på kringliggande gatunät.
Objektets påverkan på övrigt nät
En utbyggnad av Huvudstaleden--Tritonförbindelsen skulle medföra följande konsekvenser för det omgivande vägnätet:Enköpingsvägen (E 18) genom Solna och Sundbyberg skulle avlastas. Ulvsundavägen mellan Rinkeby och anslutningen till Tritonförbindelsen får en ökad trafikbelastning som följd av tillkomsten av Huvudstaleden i Solna--Tritonförbindelsen. Ulvsundavägen söder om anslutningspunkten får en viss avlastning som en följd av den nya förbindelsen. Drottningholmsvägen mellan Ulvsundavägen och Essingeleden inklusive Tranebergsbron bedöms få minskad trafik som följd av bilavgifterna enligt Dennisöverenskommelsen och viss överströmning av trafik mot city--Östermalm till nya Huvudstaleden via Huvudstabron. Stråket Kvarnbacksvägen-- Huvudstabron får som nämns ovan ett tillskott av trafik mellan Brommaplan och city--Östermalm som i dag tar sig fram via Tranebergsbron och Kungsholmen.Bland lokala huvudgator som avlastas märks Storgatan, Armégatan, Solnavägen och del av Frösundaleden i Solna, Hamngatan och Landsvägen i Sundbyberg samt Bällstavägen på delen genom Mariehäll i Stockholm.
Omfattning och utformning (se även bilagd ritning)
Huvudstaleden--Tritonförbindelsen sträcker sig mellan Karlberg och Ulvsundavägen. Den bör utföras med fyra körfält och genomgående mittremsa. Under bostadsområdet i Huvudsta förläggs leden i en berg- och betongtunnel. Vid Ulvsundavägen kan som nämnts en cirkulationsplats förläggas. Hela objektet omfattar totalt ca 3,5 km exklusive anslutande ramper.
Dessutom bör ingå ombyggnad från fyra till två körfält av några av de bostadsgator som i dag får bära sådan genomfartstrafik som Huvudstaleden--Tritonförbindelsen skall ta över. Mest aktuella för ombyggnad blir delar av Armégatan och Storgatan. Möjligheterna att också minska antalet körfält på del av Frösundaleden måste studeras i särskild ordning.
Huvudstaleden med Tritonkoppling får ökad betydelse som en övergripande trafikled även när Ringen och Västerled har färdigställts. Detta framgår klart av gjorda studier. Ledens karaktär gör därför att den bör ingå i det övergripande vägnätet i regionen.
Stockholm och Solna har gemensamt påbörjat studierna av olika utformningar och sträckningar av Huvudstaleden. Avsikten är att även Sundbyberg skall delta i det fortsatta arbetet och det är naturligt att även Vägverket deltar.
Studierna kan fullföljas parallellt med en översyn av det övergripande vägnätet i sektorn vilket medför att ett fullgott utredningsmaterial kommer att stå till Vägverkets förfogande.
Huvudstaleden med Tritonkoppling bedöms kosta ca 1 000 Mkr. För att möjliggöra spridandet av investeringarna över en längre tid bör en etappvis utbyggnad av Huvudstaleden utredas. Som en första etapp bör därvid övervägas Solnaleden av Huvudstaleden samt en koppling av den till Ulvsundavägen via Tritonvägen och en ny bro över Bällstaviken.
Det bör än en gång poängteras att projektets samhällsekonomiska vinster är så stora, att detta projekt bör prioriteras högt. Vägutbyggnaden har t.o.m. klassats som en av de mest miljönyttiga investeringarna i det centrala området.
Samtidigt har riksdagen understrukit, nu senast i samband med beslutet om statliga garantier för vägavgiftsfinansierade delar av Storstockholmsöverenskommelsen, att de statliga vägmedlen till huvudstadsregionen inte ska påverkas negativt av överenskommelsen. Det i motionen nämnda projektet är ett bra exempel på en interregional väg som bör bekostas av staten via Vägverket.
En översyn av det övergripande vägnätet i den aktuella delen av regionen behöver göras så att Huvudstaleden överförs till det övergripande vägnätet med statligt väghållaransvar. Så snart det låter sig göras bör de ekonomiska förutsättningarna för ett snabbt, eventuellt etappvis, genomförande av projektet undersökas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Huvudstaleden-- Tritonförbindelsen.
Stockholm den 18 april 1994 Knut Billing (m) Mikael Odenberg (m)
T65 Bilaga