Fram till mitten av 1950-talet fanns ett stort antal små
fraktfartyg som fraktade avsevärda mängder gods längs
våra kuster. Allt eftersom lastbilstrafiken har tagit över har
den svenska kustsjöfarten stagnerat. Sjöfarten kan nu inte
konkurrera med subventionerad landsvägs- och
järnvägstransport.
Sverige är väl lämpat för en utvecklad kustsjöfart med
sina långa kuster och stora godsmängder såväl inrikes som
utrikes. Miljömässigt skulle försurning, skogsdöd och
vägslitage kraftigt minska om man kunde föra över alla de
landtransporter som är lämpliga till sjötransporter.
Principen är att godset lastas vid dörr till
landsvägstrailers. Sedan går transporten per dragbil till
fartyget som nattetid går till nästa destination.
En systemtransport av landsvägstrailers Oslo--
Göteborg--Helsingborg och åter skulle sänka
transportkostnaderna med ca 40 % av nuvarande kostnader
om man fraktade med Roro-fartyg i stället för att köra på
väg. 90--95 % av alla landsvägstrailers skulle vara lämpade
för denna typ av transport. Om t.ex. en trailer avgår från
Oslo på eftermiddagen på landsväg är den i Göteborg vid
midnatt, och ett Roro-fartyg på samma sträcka anländer
morgonen därpå. Denna försening saknar praktisk
betydelse. Förutom minskad transportkostnad kan ca 160
trailers reduceras från väg E 6. Ett Roro-fartyg för detta
ändamål har ett maskineri som inte utvecklar mer effekt än
ca 8 trailerdragbilar.
Förutom ovan föreslagna Västkustpendel finns förslag
på en Ostkustpendel från Luleå i norr till Sassnitz i söder
som anlöper 14 svenska ostkusthamnar varje dag.
I samband med de stora infrastruktursatsningar som nu
sker på trafikområdet borde förutsättningarna för en
kombination av land- och sjötransporter av ovan nämnda
slag utredas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning angående
förutsättningarna för kustsjöfart utmed Sveriges kuster.