Rätt tänkt men fel resultat
Riksdagen har begärt en långsiktig plan för investeringar i trafikens infrastruktur, inklusive investeringar i data- och telekommunikationer och miljökonsekvensanalyser av olika investeringsplaner.
Meningen var att man skulle kunna jämföra effekterna av olika investeringsinriktningar. Det skulle vara möjligt att se hur vi effektivast skall kunna bygga upp framtidens miljöanpassade samhälle, ett kretsloppssamhälle där även kommunikationssektorn bidrar till miljöanpassningen.
Utvecklingen nu gör att trafiksektorn blir ett allt större hinder i utvecklingen av det miljöanpassade samhället eftersom luftföroreningar, buller m.m. i allt större grad härrör från trafiken. Det som nu planeras -- fler motorvägar, Dennispaket med stadsmotorvägar, Öresundsbro m.m. -- gör att vi inte kan skönja någon förbättring i dessa avseenden.
Ett färskt exempel på detta är regeringens proposition från april 1994 om regionalpolitik där man skriver väl om väginvesteringar utan att ha en aning om nya vägars effekt på produktivitet och de långsiktiga miljökonsekvenserna.
Koncessionsnämnden för miljöskydd slår fast att infrastrukturer med lång livslängd skall ge möjlighet och förutsättningar för det framtida miljöanpassade samhället. Mycket av den infrastruktur som vi nu planerar och bygger skapar inte dessa förutsättningar. I många fall är de långsiktiga miljökonsekvenserna okända.
Boverket skall få i uppdrag att utforma en vägledning för länsstyrelserna. Detta är bra men långt ifrån tillräckligt så länge makten över investeringarna ligger hos ett flertal trafikverk som inte har möjlighet att ta ett övergripande ansvar för långsiktiga miljökonsekvenser.
Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU) skall få i uppdrag att analysera olika kommunikationsslags samspel. Det är också bra men deras arbete måste drivas skyndsamt. Riksdagen har tagit beslut om investeringar för 100 miljarder kronor i vägar och järnvägar. För att förhindra felaktiga -- ibland t.o.m. skadliga investeringar -- bör korrekta beslutsunderlag tas fram snabbt. Först då kan vi utifrån målet om ett långsiktigt kretsloppssamhälle fatta rätt investeringsbeslut.
Vänsterpartiet föreslår att regeringen vidtar åtgärder och genomför ett så pass gediget utredningsarbete om infrastrukturinvesteringar att riksdagen senast 1 juli 1995 kan ta ett förnyat beslut om investeringar i kommunikationsinfrastruktur utifrån målet om att bygga ett kretsloppssamhälle.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om infrastrukturinvesteringar med målet ett framtida kretsloppssamhälle.
Stockholm den 15 april 1994 Karl-Erik Persson (v) Rolf L Nilson (v) Jan Jennehag (v) Bengt Hurtig (v)