Motion till riksdagen
1993/94:T59
av Georg Andersson m.fl. (s)

med anledning av skr. 1993/94:170 Investeringsplaner för infrastrukturen


Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat
investeringsplaner för infrastrukturen under planperioden
1994--2003. Detta dokument har emotsetts med stort
intresse i alla delar av landet. Investeringarna i vägar och
järnvägar under de närmaste tio åren är nämligen av
avgörande betydelse för landets utveckling. De har också
större betydelse för den regionala balansen än alla de
åtgärder som redovisas i regeringens uppmärksammade
proposition om regionalpolitiken. Det är därför förvånande
och anmärkningsvärt att regeringen nu lämnar så
knapphändig information om sina bedömningar och
ställningstaganden i dessa frågor.
Hela väghållningsplanen redovisas på fem sidor varav
regeringens ställningstaganden upptar bara en halv sida.
Behandlingen av stomnätsplanen för järnvägarna är nästan
lika knapphändig. Det är därför i många avseenden svårt att
utläsa vilka investeringar i vägar och järnvägar som
regeringen bedömer kan komma till stånd under tiden fram
till 2004. Vi vill i denna motion ta upp två frågor som är av
mycket stor betydelse för övre Norrland.
Botniabanan
I Banverkets stomnätsplan har en första etapp av
Botniabanan lagts in under åren 1998--2001. Den avser
sträckan Örnsköldsvik--Husum. Som villkor för att
genomföra denna utbyggnad har angetts att garantier kan
lämnas för att banan kommer att användas för
godstransporter i tillräcklig omfattning och att
industrispåret från Husumfabriken till stomnätet bekostas
externt. Huruvida någon upprustning av Ådalsbanan, som
är den nödvändiga sammanlänkningen mellan
Ostkustbanan och en utbyggd Botniabana, kommer till
stånd inom ramen för denna plan framgår inte av
regeringens skrivelse.
I regeringens fastställelse blir framtiden för Botniabanan
ännu mera osäker. Där sägs bara att ''en första etapp av
Botniabanan påbörjas (kursiverat här) under
planperioden''. Vidare redovisas att regeringen avser att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att studera den
vidare utbyggnaden av Botniabanan.
Regeringens ställningstagande innebär att denna första
etapp, om den kommer till utförande, kan vara klar först
omkring år 2007. Det säger sig självt att en
överenskommelse med ägarna till Husumfabriken försvåras
av så osäkra planer från regeringens sida. Med en sådan
utbyggnadstakt kommer dessutom det fortsatta
förverkligandet av projektet Botniabanan att förskjutas in i
en mycket avlägsen framtid.
Vi anser att om planerna på en Botniabana skall bli
något mer än yviga visioner bör statsmakterna nu bestämma
att den första etappen mellan Örnsköldsvik och Husum
skall genomföras under planperioden. Det bör också
klargöras att Ådalsbanans upprustning genomförs. Vidare
anser vi att de utredningar som erfordras för en fortsatt
utbyggnad av Botniabanan norr om Husum och söder om
Örnsköldsvik bäst kan genomföras av Banverket. Någon
särskild utredare för detta erfordras inte. Sedan regeringen
bestämt sig för att en fortsatt utbyggnad av Botniabanan
skall komma till stånd kan det vara skäl att tillsätta en
förhandlare med uppdrag att åstadkomma en extern
medfinansiering på det sätt som skett beträffande bl.a.
Mälarbanan och Svealandsbanan. Vi vill dock i detta
sammanhang erinra om att riksdagen våren 1991 uttalade
att kraven på extern finansiering måste ställas lägre i vissa
regioner beroende på deras sämre ekonomiska
förutsättningar.
Europaväg 12 -- Blå Vägen
Av ovannämnda skrivelse är det för oss omöjligt att
utläsa vilka åtgärder som regeringen anser bör komma till
stånd på E 12 
-- en 46 mil lång pulsåder mellan Holmsund och
Umbukta, som också utgör den svenska delen av Blå
Vägen. I andra sammanhang har vi kunnat ta del av en
överenskommelse mellan Vägverket och Umeå kommun
om en ny sträckning av E 12 förbi Umeå. Vi utgår ifrån att
regeringens ställningstagande till vägplanen innefattar ett
godkännande av de åtgärder som ligger inom denna
överenskommelse.
Vi vill samtidigt framhålla behovet av att större delar av
E 12 
blir föremål för upprustning och breddning. Detta är
motiverat av behovet att öka framkomligheten och
trafiksäkerheten. Vägbanan är på långa avsnitt hårt
nedsliten och särskilt under vintertid är framkomligheten
starkt nedsatt främst p.g.a. de många tunga
virkestransporterna.
Av Vägverkets plan, som den redovisas i regeringens
skrivelse, anges att ''mindre projekt'' kommer att utföras på
E 12 
fram t.o.m. år 2003. Vi anser att en avsevärt högre
ambitionsnivå bör anges för investeringar på denna
Europaväg.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande Botniabanan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringar på E 12 -- Blå
Vägen.

Stockholm den 13 april 1994

Georg Andersson (s)

Mats Lindberg (s)

Carin Lundberg (s)

Lena Boström (s)

Rinaldo Karlsson (s)