Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat investeringsplaner för infrastrukturen under planperioden 1994--2003. Detta dokument har emotsetts med stort intresse i alla delar av landet. Investeringarna i vägar och järnvägar under de närmaste tio åren är nämligen av avgörande betydelse för landets utveckling. De har också större betydelse för den regionala balansen än alla de åtgärder som redovisas i regeringens uppmärksammade proposition om regionalpolitiken. Det är därför förvånande och anmärkningsvärt att regeringen nu lämnar så knapphändig information om sina bedömningar och ställningstaganden i dessa frågor.
Hela väghållningsplanen redovisas på fem sidor varav regeringens ställningstaganden upptar bara en halv sida. Behandlingen av stomnätsplanen för järnvägarna är nästan lika knapphändig. Det är därför i många avseenden svårt att utläsa vilka investeringar i vägar och järnvägar som regeringen bedömer kan komma till stånd under tiden fram till 2004. Vi vill i denna motion ta upp två frågor som är av mycket stor betydelse för övre Norrland.
Botniabanan
I Banverkets stomnätsplan har en första etapp av Botniabanan lagts in under åren 1998--2001. Den avser sträckan Örnsköldsvik--Husum. Som villkor för att genomföra denna utbyggnad har angetts att garantier kan lämnas för att banan kommer att användas för godstransporter i tillräcklig omfattning och att industrispåret från Husumfabriken till stomnätet bekostas externt. Huruvida någon upprustning av Ådalsbanan, som är den nödvändiga sammanlänkningen mellan Ostkustbanan och en utbyggd Botniabana, kommer till stånd inom ramen för denna plan framgår inte av regeringens skrivelse.
I regeringens fastställelse blir framtiden för Botniabanan ännu mera osäker. Där sägs bara att ''en första etapp av Botniabanan påbörjas (kursiverat här) under planperioden''. Vidare redovisas att regeringen avser att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att studera den vidare utbyggnaden av Botniabanan.
Regeringens ställningstagande innebär att denna första etapp, om den kommer till utförande, kan vara klar först omkring år 2007. Det säger sig självt att en överenskommelse med ägarna till Husumfabriken försvåras av så osäkra planer från regeringens sida. Med en sådan utbyggnadstakt kommer dessutom det fortsatta förverkligandet av projektet Botniabanan att förskjutas in i en mycket avlägsen framtid.
Vi anser att om planerna på en Botniabana skall bli något mer än yviga visioner bör statsmakterna nu bestämma att den första etappen mellan Örnsköldsvik och Husum skall genomföras under planperioden. Det bör också klargöras att Ådalsbanans upprustning genomförs. Vidare anser vi att de utredningar som erfordras för en fortsatt utbyggnad av Botniabanan norr om Husum och söder om Örnsköldsvik bäst kan genomföras av Banverket. Någon särskild utredare för detta erfordras inte. Sedan regeringen bestämt sig för att en fortsatt utbyggnad av Botniabanan skall komma till stånd kan det vara skäl att tillsätta en förhandlare med uppdrag att åstadkomma en extern medfinansiering på det sätt som skett beträffande bl.a. Mälarbanan och Svealandsbanan. Vi vill dock i detta sammanhang erinra om att riksdagen våren 1991 uttalade att kraven på extern finansiering måste ställas lägre i vissa regioner beroende på deras sämre ekonomiska förutsättningar.
Europaväg 12 -- Blå Vägen
Av ovannämnda skrivelse är det för oss omöjligt att utläsa vilka åtgärder som regeringen anser bör komma till stånd på E 12 -- en 46 mil lång pulsåder mellan Holmsund och Umbukta, som också utgör den svenska delen av Blå Vägen. I andra sammanhang har vi kunnat ta del av en överenskommelse mellan Vägverket och Umeå kommun om en ny sträckning av E 12 förbi Umeå. Vi utgår ifrån att regeringens ställningstagande till vägplanen innefattar ett godkännande av de åtgärder som ligger inom denna överenskommelse.
Vi vill samtidigt framhålla behovet av att större delar av E 12 blir föremål för upprustning och breddning. Detta är motiverat av behovet att öka framkomligheten och trafiksäkerheten. Vägbanan är på långa avsnitt hårt nedsliten och särskilt under vintertid är framkomligheten starkt nedsatt främst p.g.a. de många tunga virkestransporterna.
Av Vägverkets plan, som den redovisas i regeringens skrivelse, anges att ''mindre projekt'' kommer att utföras på E 12 fram t.o.m. år 2003. Vi anser att en avsevärt högre ambitionsnivå bör anges för investeringar på denna Europaväg.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande Botniabanan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar på E 12 -- Blå Vägen.
Stockholm den 13 april 1994 Georg Andersson (s) Mats Lindberg (s) Carin Lundberg (s) Lena Boström (s) Rinaldo Karlsson (s)