I anslutning till den satsning som görs från staten för
förbättringar av transportsystemen och en höjning av deras
effektivitet har frågan tagits upp om en etablering av
Riksbangård Syd.
Båda dessa investeringar har en mycket stor betydelse
för transporter genom Skåne till kontinenten. De
representerar därmed också ett riksintresse, och lokala
synpunkter om placering och tillgänglighet måste få stå
tillbaka för övergripande mål. Det är därför naturligt att
beslut om var en gemensam investering som Riksbangård
Syd skall lokaliseras inte tas i slutna rum utan att riksdagen
fått möjlighet att uttala sig i frågan.
När det gäller Riksbangård Syd har Banverket förordat
tre alternativ varav Hässleholm är ett.
Riksbangård Syd har till uppgift att styra tågföring och
vagnsammansättning inom Sydsverige. Det dominerande
systemarbetet sker på godssidan där näringslivets krav på
''just-in-time'' utgör en stor utmaning för järnvägen att med
rationell teknik behålla nuvarande andel av godsmarknaden
samt att öka den inom halvfabrikat och färdiga-produkt-
sektorn. Utvecklingen av kombitransporter ställer
ytterligare anspråk på transportapparaten med samordning
av trafik med lastbil på huvudnätet främst representerat av
E 4
och E 6.
Med
utgångspunkt från statistiska källor och Scanlinks
analys har godsalstringskartor arbetats fram för Sydsverige.
Det område som är aktuellt för Riksbangård Syd begränsas
till områden söder om en linje Kungsbacka--Värnamo--
Oskarshamn. Godsalstring inom områden norr om denna
linje bedöms rangeras i Göteborg, Nässjö och
Norrköping/Hallsberg.
Genom det utredningsmaterial som finns går det att
utläsa summan av utsänt och inkommet gods via långväga
transporter, samt en uppdelning på järnvägs- respektive
landsvägstransporter.
Detta visar att järnvägsandelen är hög i Malmöhus län
men att järnvägens marknadsandel endast är ca 25 %
i Småland. Detta beror förmodligen på spridningen av
den småländska småindustrin.
Av materialet framgår också att exportens och
importens andel av de långväga godstransporterna varierar
starkt mellan sydlänen. Såväl beträffande export som
import ligger Malmöhus län väsentligt lägre än övriga
Sydsverige. Orsaken härtill kan vara att
tillverkningsindustrierna i Malmöhus län har en mer
konsumtionsinriktad profil och att komponentbehovet från
utlandet därmed är lägre. Detta mönster är viktigt att
beakta när det gäller att planera godshantering i Sydsverige.
Det är också viktigt att beakta en väsentlig ökad
kombitrafik i framtiden som understryker behovet av
teminaler belägna i nära anslutning till järnvägens stomnät
och Europavägnätet. Detta gäller naturligtvis i hög grad
också rangerbangårdarnas placering. Det framlagda
förslaget från Vägverket Region Skåne om en helt ny
sträckning av E 4
från Lund via Hässleholm till Ljungby uppfyller de
krav på närhet.
Sammantaget visar de analyser som är gjorda att
riksbangårdens placering till Hässleholm bedöms som
rationell från operativ och samhällsekonomisk synpunkt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av Riksbangård Syd.
Stockholm den 25 januari 1994
Johnny Ahlqvist (s)
Börje Nilsson (s)
Maja Bäckström (s)
Kaj Larsson (s)