Motion till riksdagen
1993/94:T525
av Ulf Björklund (kds)

Västerdalsbanan


Kopparbergs län är ett av de län som har flest kilometer
trafikerad länsjärnväg i landet. Det råder ett stort
upprustningsbehov då Banverket under en följd av år inte
avsatt tillräckligt med resurser till drift och underhåll för att
hålla jämna steg med förslitningen. Mycket av tidigare
kapitalförstöring måste således idag åtgärdas med de
ordinarie LTA-medlen. Naturligtvis måste mer radikala
grepp tas om man verkligen menar att järnvägen skall vara
konkurrenskraftig i jämförelse med andra transportformer.
Västerdalsbanan är ett angeläget exempel på att
upprustning till högre tillåten axellast och något högre
hastighet är nödvändig för att SJ eller andra
spårentreprenörer skall kunna lämna konkurrenskraftiga
anbud i förhållande till lastbilstrafiken.
Utvecklingspotentialen på godssidan är stor med en
betydande möjlighet att avlasta ett dåligt vägnät.
En förlängning av banan de ca 4,5 milen fram till Sälen
kan dessutom utöver godstrafiken skapa goda
kombinationsmöjligheter med Västerdalarnas attraktiva
turistpotential. Det är ju ingen hemlighet att Sälen utgör
Nordens största skidsportområde. Att Dalarna svarar för
hälften av den totala liftomsättningen i hela landet. Men
Västerdalarna består inte bara av vintersportkommuner.
Här samlas mängder av sommarturister för natur- och
kulturupplevelser och årligen återkommande begivenheter,
t.ex. Vansbrosimningen med internationellt deltagande,
Ingmarsspelen i Nås och Skinnarspelen i Malung.
Turismen är Dalarnas stora och viktiga näringsgren där
Sälen med omnejd, som Sveriges närmaste fjällvärld, svarar
för ca 30--35 % av den totala fjällturismens marknadsandel.
I ett Europaperspektiv bör detta beaktas. Med en
sammanhållen järnvägsförbindelse av god kvalitet från
Stockholm/Göteborg via Borlänge till Sälen i direkttrafik,
blir attraktionskraften stor med ökat inslag av resande från
de centraleuropeiska länderna som följd. Kommunerna
efter banan och anläggningarna i regionen har kapacitet att
klara detta och därmed lämna det bidraget till den svenska
ekonomin.
Miljöskälen bör väga tungt i bedömningen av
Västerdalsbanans förlängning. Biltrafiken på riksvägarna
nummer 71 och 64 har redan överskridit smärtpunkten.
Det finns även starka skäl att extra uppmärksamma den
mycket svåra arbetsmarknadssituationen i Västerdalarna.
Dessa kommuner tillhör de värst drabbade i landet. En
särskild satsning på Västerdalarna, enligt ovan, ger därför
en trefaldig utdelning:Sysselsättning under byggtiden
Ökade möjligheter för turismen i regionenAvlastning
främst på tunga timmertransporter på vägnätet

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning av Västerdalsbanan
samt om banans förlängning till Sälen.

Stockholm den 21 januari 1994

Ulf Björklund (kds)