Kopparbergs län är ett av de län som har flest kilometer trafikerad länsjärnväg i landet. Det råder ett stort upprustningsbehov då Banverket under en följd av år inte avsatt tillräckligt med resurser till drift och underhåll för att hålla jämna steg med förslitningen. Mycket av tidigare kapitalförstöring måste således idag åtgärdas med de ordinarie LTA-medlen. Naturligtvis måste mer radikala grepp tas om man verkligen menar att järnvägen skall vara konkurrenskraftig i jämförelse med andra transportformer.
Västerdalsbanan är ett angeläget exempel på att upprustning till högre tillåten axellast och något högre hastighet är nödvändig för att SJ eller andra spårentreprenörer skall kunna lämna konkurrenskraftiga anbud i förhållande till lastbilstrafiken. Utvecklingspotentialen på godssidan är stor med en betydande möjlighet att avlasta ett dåligt vägnät.
En förlängning av banan de ca 4,5 milen fram till Sälen kan dessutom utöver godstrafiken skapa goda kombinationsmöjligheter med Västerdalarnas attraktiva turistpotential. Det är ju ingen hemlighet att Sälen utgör Nordens största skidsportområde. Att Dalarna svarar för hälften av den totala liftomsättningen i hela landet. Men Västerdalarna består inte bara av vintersportkommuner. Här samlas mängder av sommarturister för natur- och kulturupplevelser och årligen återkommande begivenheter, t.ex. Vansbrosimningen med internationellt deltagande, Ingmarsspelen i Nås och Skinnarspelen i Malung.
Turismen är Dalarnas stora och viktiga näringsgren där Sälen med omnejd, som Sveriges närmaste fjällvärld, svarar för ca 30--35 % av den totala fjällturismens marknadsandel.
I ett Europaperspektiv bör detta beaktas. Med en sammanhållen järnvägsförbindelse av god kvalitet från Stockholm/Göteborg via Borlänge till Sälen i direkttrafik, blir attraktionskraften stor med ökat inslag av resande från de centraleuropeiska länderna som följd. Kommunerna efter banan och anläggningarna i regionen har kapacitet att klara detta och därmed lämna det bidraget till den svenska ekonomin.
Miljöskälen bör väga tungt i bedömningen av Västerdalsbanans förlängning. Biltrafiken på riksvägarna nummer 71 och 64 har redan överskridit smärtpunkten.
Det finns även starka skäl att extra uppmärksamma den mycket svåra arbetsmarknadssituationen i Västerdalarna. Dessa kommuner tillhör de värst drabbade i landet. En särskild satsning på Västerdalarna, enligt ovan, ger därför en trefaldig utdelning:Sysselsättning under byggtiden Ökade möjligheter för turismen i regionenAvlastning främst på tunga timmertransporter på vägnätet
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprustning av Västerdalsbanan samt om banans förlängning till Sälen.
Stockholm den 21 januari 1994 Ulf Björklund (kds)