Nobelbanan innebär att en ny bana anläggs på sträckan
Örebro--Karlskoga--Kristinehamn. För närvarande utgör
denna del en felande länk, när det gäller att binda ihop Oslo
och Stockholm. Beräkningar visar att Nobelbanan är ett av
de lönsammaste järnvägsprojekten i Sverige.
Den regionalekonomiska utvecklingen handlar om
förändringar över tiden. Den omfattar alla komponeneter i
medborgarnas välfärd; varor, tjänster, fritid, kvalitet på
miljön, ekonomisk jämlikhet och allt annat som påverkar
individens tillfredsställelse och nytta. Välfärdsbegreppet
kan inte kvantifieras eftersom individuell välfärd inte går att
mäta. Det är också omöjligt att aggregera individers
välfärd. Tillkomsten av Nobelbanan skapar dock sådana
regionalekonomiska effekter som leder till välfärd och
produktivitetstillväxt. Tillväxten uppnås bl.a. genom
skapande av nya resurser, kompetenstillväxt och effektivare
produktion samt ett ökat utnyttjande av redan befintliga
resurser.
En annan följd av Nobelbanan är att kommuner utefter
övriga förbindelselänkar också kan dra nytta av de
systemeffekter som uppnås.
Från dessa utgångspunkter bör riksdagen tillkännage att
Nobelbanan bör ingå i Banverkets nästa revidering av
stomnätsplanerna.
Resande
Nobelbanan binder samman de mest tätbefolkade
delarna av Sverige. Tillsammans med Mälar- och
Svealandsbanorna utgör denna ett system. En utbyggd
Nobelbana kan därför antas få stora resandeströmmar.
Gjorda utredningar av Temaplan AB och Transek AB
beräknar resandet på Nobelbanan till 2 miljoner resenärer
årligen. Detta är av samma storleksordning som de
beslutade Mälar- och Svealandsbanorna. Däremot är
investeringskostnaderna betydligt lägre.
Miljöeffekter
En investering i Nobelbanan ger betydande positiva
miljöeffekter. Järnvägen kommer att på ett mycket
väsentligt sätt öka sina marknadsandelar av
persontransporterna.
De största miljöförbättringarna kommer av att kortare
resor mellan större orter i Mellansverige i ökad utsträckning
flyttas från vägen till järnvägen. När det gäller antalet
tågresor från olika orter inom Nobelbanans influensområde
väntas järnvägsresandet till och från Karlskoga fördubblas.
Kristinehamn får en ökning med 30 %. Örebro och Karlstad
väntas få ökningar på 20 respektive 10 %.
Tillgänglighet och arbetsmarknader
Tillgängligheten till arbetsplatser utökas radikalt, med
andra ord ökar arbetsmarknaderna betydligt med
Nobelbanan. Man kan säga att Örebros arbetsmarknad
ökar med 80 %, Karlstads med 86 %, Karlskogas med 106
% och Kristinehamns med 73 %. För möjligheterna att
förnya och expandera näringslivet i dessa kommuner
kommer banan därför att vara ytterligt betydelsefull.
Samverkan väg--järnväg--flyg
Riksdagen har vid flera tillfällen givit uttryck för att en
systemsyn krävs för att få ett optimalt utnyttjande av
trafikinvesteringarna. Nobelbanan ger ovanligt och
utomordentligt goda möjligheter att kombinera trafikslagen
järnväg, väg och flyg. Nobelbanans sträckning är tänkt att
passera flygplatsen i Örebro och få egen station vid
flygplatsen. De mycket stora investeringar som är gjorda i
flygplatsen kan då utnyttjas bättre, då flygplatsen kan få ett
större reseunderlag genom Nobelbanans anslutning, vilket
ger tätare avgångar och därmed ett förstärkt flygutbud för
att stort upptagningsområde från norska gränsen till
Mälaren. Uppmärksammas bör också att stamvägarna
Bergslagsdiagonalen, E 18 och E 20 korsas i angränsning till
Nobelbanans station vid flygplatsen. Nuvarande planering
har varit alltför sektoriellt betingad och inte beaktat de
mycket positiva effekter för utnyttjande av investeringar i
övriga trafikslag som en utbyggd Nobelbana innebär.
Lönsamhetskalkyl
Nobelbanan är ett av Sveriges mest lönsamma
järnvägsprojekt. En lönsamhetskalkyl gjord på
motsvarande sätt som för övriga järnvägsobjekt visar på en
nytto/kostnadskvot på 1,5. Tal över 1 anger att bana är
lönsam.
Kartan ger en jämförelse avseende lönsamheten för
andra aktuella järnvägsprojekt, varav flertalet omfattas av
nu gällande stomnätsplan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Nobelbanan bör ingå i
Banverkets nästa revidering av stomnätsplanerna.
Stockholm den 21 januari 1994
Anders Svärd (c)
Karl-Erik Persson (v)
z2pBilaga
pz3