Motion till riksdagen
1993/94:T507
av Gunnar Nilsson (s)

Riksbangård syd


I de 10-årsplaner som infrastrukturverken (Väg- och
Banverket) har utarbetat finns flera stora investeringar som
berör den nationella och internationella trafiken. För
Banverkets del ingår bl.a. en satsning på en Riksbangård
syd. Denna riksbangård behövs för effektiva
systemtransporter där bl.a. heltåg kan kopplas för
transporter ut i och tillbaka från de stora europeiska
marknaderna.
Investeringar som på lång sikt utvecklar järnvägstrafiken
måste prioriteras. Inte bara rangering blir aktuell utan även
direkta tåg utan uppehåll och rangering. Skall investeringar
i järnväg ge konkurrensfördelar måste också järnvägen
utveckla sitt produktsortiment.
Om marknadsandelarna för godstrafik på järnväg skall
öka, krävs en rad åtgärder. Utbyggnaden av Västkustbanan
genom Hallandsåsen och västra Skåne pågår för
närvarande. En utbyggnad av Västkustbanan ger
förutsättningar att öka järnvägens andelar av såväl gods-
som persontrafik. Utbyggnad för höghastighetståg kommer
att väsentligt minska restiderna. Om stambanenätet
dessutom byggs ut på ett sätt som möjliggör regional och
kanske även viss lokal trafik, utökas användningsområdet
och den kommersiella potentialen i investeringarna
påtagligt.
Såväl Banverkets som SJ:s utredningsmaterial visar att
en samlad lösning av rangeringen av godstrafik i en
Riksbangård Syd är ekonomiskt lönsam och ger goda
förutsättningar för en utveckling av godstrafiken och en
ökad integrering med järnvägstrafiken i Europa.
Lokaliseringen av en sådan anläggning måste göras i ett
ur trafikekonomi- och effektivitetssynpunkt optimalt läge.
Banverket arbetar i dag med fyra alternativa områden men
har uttalat sig för att en lokalisering i ''tratten'' mellan S.
Stambanan och Västkustbanan är det mest intressanta
lokaliseringsalternativet. I det läget finns
lokaliseringsalternativen Marieholm och Stehag, båda inom
Eslövs kommun.
En bangårdsanläggning av den omfattning det här är
fråga om innebär i en rad avseenden stora konsekvenser,
oberoende av var anläggningen lokaliseras. Inför de
ställningstaganden som förr eller senare måste komma, har
Eslövs kommun genomfört en rad åtgärder för att bredda
kunskapsbasen såväl hos allmänheten och lokala
beslutsfattare som hos länsstyrelsen och Banverket.
Kommunen har i sitt arbete utgått från några viktiga
utgångspunkter. Det är viktigt med öppenhet och dialog i
ett så omfattande ärende som detta. Det är viktigt med
kunskapsinhämtning och då huvudsakligen inom
naturresurslagens områden, och det är viktigt med
samverkan, centralt, regionalt och lokalt.
Kommunen har bl.a. studerat bangårdsanläggningar i
Tyskland. Då speciellt kopplingen mellan bangård och s.k.
kombiterminaler.
Man har anordnat utställningar på biblioteken i
kommunen.
Man har vid olika tillfällen mött de boende i såväl Stehag
som Marieholm.
Man har också anordnat seminarium för beslutsfattare
kring godshantering i generella termer och specifikt kring
bangårdsfrågor i Eslövs kommun.
Länsstyrelsens politiker och tjänstemän har varit på
besök i kommunen för att dels få föredragning i ärendet,
dels på platsen bilda sig en egen uppfattning om
naturförhållanden och övriga förutsättningar i de båda
lokaliseringarna.
Generaldirektören på Banverket har tillsammans med
sina medarbetare besökt kommunen och noga orienterat sig
i ärendet.
Slutligen har kommunen genomfört ett omfattande
utredningsarbete i syfte att bredda kunskapsbasen och i viss
mån förbereda en framtida NRL-prövning. Upplägget av
utredningsarbetet har skett i samråd med Banverket.
Utredningsarbetet omfattade:Studie av
socioekonomin, dvs. påverkan av arbetsmarknaden och den
kommunala infrastrukturen.Godstransport- och
infrastrukturutveckling i Tyskland och Polen till år 2000.
Beskrivning av kulturmiljön i de två
Eslövslokaliseringarna.Analys av och konsekvenser för
naturvärdena.Synpunkter på jordbrukets intressen.
Konsekvenser för friluftslivet.Landskapsbildanalys, hur
kommer anläggningarna att rymmas i landskapsbilden.
Kommunens fortsatta planering för de berörda
områdena är i dag helt beroende av vad Banverket kommer
att besluta.
Ovanstående beskrivning av en berörd kommuns
engagemang och arbetsinsatser visar klart att en
beslutsprocess av den här omfattningen både skapar
förväntningar och oro och berör vitala delar av det lokala
samhället. Det är därför angeläget att ett beslut om en
slutlig lokalisering inte i onödan dras ut i tiden.
Men det är framför allt viktigt att investeringarna inom
järnvägsområdet nu genomförs i en takt som gör att vi kan
möta den ökade efterfrågan av transporttjänster som vi kan
se framför oss och på ett sådant sätt att vi kommer i fas med
den utveckling som sker i övriga Europa.
Med en utbyggnad av Västkustbanan och en lokalisering
av Riksbangård syd inom Eslövs kommun, i ''tratten''
mellan stambanorna, får järnvägen betydande
utvecklingsmöjligheter till gagn för såväl näringslivets
transportbehov som för miljösituationen i Skåne.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anläggande av Riksbangård syd
inom Eslövs kommun.

Stockholm den 19 januari 1994

Gunnar Nilsson (s)