Kommunerna i södra Dalarna, Ludvika och
Smedjebacken, är i transporthänseende till stor del
inriktade mot Mälardals- och Stockholmsområdena. En
utveckling av Mälarbanan och järnvägsförbindelsen
Västerås--Ludvika är därför av största vikt för dessa båda
kommuner liksom för hela Bergslagsområdet. Banan
passerar ett flertal orter. Orter som genom
omstruktureringar inom stål- och gruvindustrin sedan
mitten av 1980-talet varit föremål för särskilda insatser från
staten för att mildra effekterna av näringslivets förändring.
En upprustning av järnvägen kommer att få goda
effekter för näringslivets utveckling i regionen. Banan följer
Kolbäcksåns dalgång från Västerås till Ludvika och knyter
således samman Mälarbanan, Godsstråket genom
Bergslagen och Bergslagsbanan och kan utnyttjas som
komplement till befintliga mycket starkt belastade
huvudstråk genom Mellansverige.
Inom Kopparbergs län finns i Smedjebacken bl a Fundia
Steel som transporterar stora mängder gods på järnvägen.
I Ludvika finns ABB som för området kraftöverföring är
världscentrum inom ABB-koncernen. I Ludvika finns också
Swedish Transmission Research Institute (STRI) som
arbetar med forskning och utveckling av
kraftöverföringsteknik. I samband med nedläggningen av
Grängesbergs gruva lokaliserades till Ludvika en enhet från
Riksskatteverket samt Hydro Power som är dotterbolag till
Vattenfall.
För att bibehålla och utveckla ny kompetens måste det
finnas tillgång till kvalificerad arbetskraft. Snabb
spårbunden persontrafik mot Mälardalen och Stockholm
bidrar i hög grad till att stärka näringslivets möjligheter att
rekrytera och få tillgång till den kompetens man är i behov
av. Persontrafiken har också en stor betydelse för att
utveckla och etablera nya kunskaps- och tjänsteföretag i
regionen. Till detta kommer att järnvägen är av väsentlig
betydelse för att knyta samman de två stora ABB-orterna
Ludvika och Västerås.
Järnvägsspåret har byggts ut med början i Västerås och
kommer att vara färdigbyggt upp till Fagersta 1995.
Sträckan Fagersta--Ludvika kvarstår och går till största
delen i Kopparbergs län. För sträckan i Kopparbergs län har
i LTA-planen beräknats en kostnad på 64 miljoner kronor.
SJ anför i skrivelse till länsstyrelsen i Kopparbergs län att
nödvändiga åtgärder för att klara godstrafiken är rälsbyte,
slipersförtätning och förbättrad dränering. Uppskattad
kostnad för dessa arbeten är ca 40 miljoner kronor.
Banverket har inte begärt ökade anslag för underhåll
vilket är nödvändigt för att bibehålla nuvarande låga
banstandard. Hastigheten är i nuläget nedsatt på grund av
dålig banstandard. Anledningen till att Banverket inte
begärt ökade underhållsanslag är bl a att man räknat med
investeringsmedel för banan. Enligt SJ bör åtgärder på
banan påbörjas snarast.
Kopparbergs län är ett av de län som har flest kilometer
trafikerad länsjärnväg (fem län har fler kilometer). En så
stor investeringsvolym som bansträckan Ludvika--Fagersta
motsvarar nästan två års tilldelning av länstrafikanslag till
länet. Det innebär att andra angelägna investeringar i
länsvägar inte kan komma till stånd.
Mot bakgrund av det eftersatta underhållet och banans
stora betydelse för regionens utveckling bör särskilda medel
tillföras länsstyrelsen för satsningar på bandelen Ludvika--
Fagersta. Det som ytterligare talar för detta är dels den
rådande arbetslöshetssituationen i området, dels att
Kopparbergs län har erhållit en jämförelsevis liten
tilldelning till investeringar i det regionala transportnätet
samt att projektet snabbt kan komma igång.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen under anslagsposten
Kommunikationsdepartementet A 15, Underhållsåtgärder
för sysselsättning och tillväxt, budgetåret 1994/95 anvisar 64
miljoner kronor till Länsstyrelsen i Kopparbergs län för
upprustning av järnvägen Ludvika--länsgränsen till
Västmanland.
Stockholm den 14 januari 1994
Per Erik Granström (s)
Inger Hestvik (s)
Iréne Vestlund (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Leo Persson (s)