Integrationen i Europa och Sveriges närmande till den europeiska gemenskapen skapar en tillväxt på transportmarknaden. Det är viktigt att denna tillväxt i stor utsträckning sker på järnväg, inte minst av miljöskäl. Därför måste järnvägssystemet i Sverige och förbindelserna till och från kontinenten förstärkas. Motsvarande krav ställer EG på järnvägsförvaltningarna runt om i Europa.
Järnvägen är definitivt det transportslag som har de största förutsättningarna att överbrygga de långa avstånden mellan näringslivet i Sverige och de stora marknaderna i Europa. Lastbilar kan med dagens trafikteknik inte köras snabbare. Ett modernt järnvägssystem kan däremot klara både tunga och snabba transporter över långa avstånd.
Behovet av snabba persontransporter mellan befolkningstäta regioner i Europa gör att ett europeiskt högfartsnät håller på att ta form. Man kommer inom en inte alltför avlägsen framtid att kunna resa vart man vill på kort tid med tåg. Sverige kan ansluta sig till detta trafiksystem genom att redan nu delta i planeringen av en nordlig Europagren av högfartsnätet. I Danmark och Tyskland genomförs en gemensam utredning av förutsättningarna för en högfartsförbindelse mellan Hamburg och Köpenhamn via en fast förbindelse över Fehmarn Bält. Denna fasta förbindelse skulle kunna börja trafikeras år 2005.
Att Sverige ska ansluta sig till denna förbindelse är viktigt. Det kan ske genom en ny länk Köpenhamn-- Helsingör--Helsingborg, som bör etableras så snart som förbindelsen över Fehmarn Bält är klar. Mellan Helsingborg och Helsingör bör en tunnel byggas där sundet är som smalast. En sådan järnvägsförbindelse skulle vara det klart snabbaste alternativet ner till kontinenten.
Med denna nya förbindelse mellan Skåne och Själland skapas också förutsättningar för att kunna etablera en snabb och säker servicelinje på järnväg på båda sidor Öresund, där det bor ungefär 3 miljoner människor och där effektiva tvärförbindelser med järnväg i dag saknas.
Det behövs också ett nytt spår från södra till mellersta Sverige. Eftersom kraven på allt snabbare tåg och bekvämare spår höjs kan inte befintliga spår, som är över 100 år gamla, förbättras hur mycket som helst. I stället behövs ett helt nytt, modernt spår mellan Helsingborg och Jönköping.
Detta spår kommer att kunna trafikeras med höghastighetståg som går i 350 km/h. Det viktigaste är emellertid att det kommer att gå att åka med regiontåg i 200 km/h mellan orterna Helsingborg, Åstorp, Örkelljunga, Ljungby, Värnamo, Vaggeryd/Skillingaryd och Jönköping. Med stopp i samtliga kommuner tar resan ändå bara drygt en och en halv timme mellan Helsingborg och Jönköping. Därmed kommer tågresandet att bli det snabbaste färdsättet i denna, för Sverige, viktiga region.
Men det är inte bara i nord-sydlig riktning förbindelsen har betydelse. Tvärspåren kan göras attraktiva och snabba. Kust-till-Kustbanan mellan Göteborg och Kalmar/Karlskrona får en knutpunkt i Värnamo, Markaryd får regional kontakt med Halmstad och Kristianstad, Kustpilen mellan Helsingborg och Kristianstad gör Åstorp till knutpunkt och Jönköping binder samman Falköping med Växjö.
E4 har tillsammans med riksvägar och länsvägar i regionen redan skapat ett effektivt system. Genom att det nya spåret i stort ansluter till E4-sträckningen drar järnvägen nytta av det redan befintliga vägnätet och det är viktigt för många passagerare.
Det innebär nämligen att det går snabbt och enkelt att ta bussen eller bilen till stationen. På så sätt kombineras det bästa med både tåg- och biltrafik för att skapa ett snabbt och miljövänligt trafiksystem, som även kan nyttjas av dem, som inte bor i en storstad nära en järnvägsstation.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt spår för höghastighetståg mellan Helsingborg och Jönköping,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tunnel för järnväg mellan Helsingborg och Helsingör.
Stockholm i januari 1994 Jan Andersson (s) Bengt Silfverstrand (s) Martin Nilsson (s)