Motion till riksdagen
1993/94:T50
av Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

med anledning av prop. 1993/94:167 En effektivare fordonskontroll


I propositionen föreslås att AB Svensk Bilprovnings
monopol på viss registreringsbesiktning och periodisk
kontroll av motorfordon upphör från 1 januari 1995. Vidare
föreslås att de fristående besiktningsföretag som uppstår
skall ackrediteras av Styrelsen för teknisk ackreditering
samt stå under statlig tillsyn. Uppgifter om resultatet av
besiktningen skall lämnas till Vägverket.
Fri prissättning införs för alla typer av
besiktningsuppdrag.
I propositionen föreslås också att beslut om
typgodkännande av hela fordon samt godkännande av
registreringsbesiktning överförs från AB Svensk
Bilprovning till Vägverket.
Propositionen samt betänkandet Kontroll i konkurrens
Propositionen är inte föranledd av behovet att förändra
och effektivisera en dåligt fungerande verksamhet. Den är
i stället ett resultat av regeringens övertygelse att statlig
verksamhet skall avvecklas samt att konkurrens är det enda
verksamma medlet att uppnå effektivisering.
Detta framgår tydligt av betänkandet ''Kontroll i
konkurrens'' (SOU 1992:115) som ligger till grund för
propositionen. Betänkandet, som presenterades i
november 1992, är resultatet av den utredning som tillsattes
av regeringen för att föreslå hur AB Svensk Bilprovnings
monopol på periodisk kontrollbesiktning av fordon kan
avskaffas inte om ett sådant behov föreligger.
I betänkandet säger utredaren bl.a. följande: ''Jag har
inte från konsumenthåll funnit någon aktuell och uttrycklig
kritik av den ordning på vilken vi i Sverige hittills har
bedrivit kontrollbesikning av fordon. Av detta skäl finns
heller knappast någon anledning att överge nuvarande
besiktningsorganisation, som i många fall fungerat som ett
positivt exempel i det internationella arbetet på att höja
trafiksäkerhet och minska fordonens miljöpåverkan''.
-- -- --
''Den uttalade kritik jag under utredningen funnit mot
AB Svensk Bilprovnings monopol har kommit från
bilbranschen, främst märkesverkstäder och biltillverkare.
Motorförarnas riksförbund har i en intern utredning
bedömt att mellan 200 och 400 av deras medlemmar har
kompetens och kapacitet att ta sig an bilbesiktning i sina
nuvarande former. Från dessa producenters synpunkt ger
konkurrens möjligheter för företag att tävla om denna
marknads intäkter.''
Efter en redovisning av kostnaderna för hushållens
bilinnehav och kontrollbesiktningens andel av dessa
kostnader konstaterar utredaren även följande: '' -- -- --
Ekonomiskt är troligen bilbesiktning i dag mer intressant
som marknadspotential för serviceföretag inom
bilbranschen än som kostnad för konsumenten.''
Utredningen lämnade dock, i enlighet med direktiven,
förslag om hur en avmonopolisering skall ske. Förslaget
föranledde allvarlig kritik från bl.a. Naturvårdsverket,
Statens Väg- och Trafikinstitut, Riksrevisionsverket,
Konsumentverket, Institutet för vatten och luftvård,
samtliga glesbygdskommuner samt de fackliga
organisationerna.
AB Svensk Bilprovnings verksamhet
År 1963 fattade riksdagen beslut om periodisk
besiktning av fordon samt om bildande av AB Svensk
Bilprovning. Skälet var att öka trafiksäkerheten genom att
åtgärda tekniska fel på fordonen. Därefter har kontrollen
utökats i olika steg till att gälla även fordonens
miljöegenskaper. Det finns nu ett väl fungerande system för
att kontrollera att de bilar som rullar på vägarna är i gott
skick. Efter nästan 30 år av periodisk kontrollbesiktning har
vi i Sverige en fordonspark med hög teknisk standard, något
som är till gagn både för trafiksäkerheten och för miljön.
Under åren har AB Svensk Bilprovnings
verksamhetsområde utvidgats till att omfatta även
typbesiktning av nya fordon, avgascertifiering och
registreringsbesiktningar.
AB Svensk Bilprovnings verksamhet uppfyller också
kravet på god regional tillgänglighet. Det finns 176
välutrustade bilprovningsstationer utspridda över landet. 97
% av fordonsägarna har en bilprovningsstation inom 30 km
från bostaden och hela 99 % av fordonsägarna har en
bilprovningsstation inom 60 km från bostaden. Avgiftsnivån
är låg internationellt sett.
Sedan år 1978 är AB Svensk Bilprovning riksprovplats
för den helt övervägande delen av fordonsområdet. I den
egenskapen följer man det internationella forsknings- och
utvecklingsarbetet (FoU) inom sitt område och bedriver
också egen forskningsverksamhet. Tillsammans med
Naturvårdsverket bedrivs FoU-arbete inom
bilavgasområdet. Arbetet utförs vid AB Svensk
Bilprovnings motortestcenter i Jordbro, en anläggning som
har få internationella motsvarigheter. Regeringens förslag
att avveckla riksprovplatssystemet innebär en uppenbar risk
för att FoU-arbetet upphör vad gäller metodutveckling
eftersom vare sig AB Svensk Bilprovning eller någon annan
aktör på marknaden torde anse sig ha råd med sådan
verksamhet. Det forsatta FoU-arbetet inom detta område
blir därmed en uppgift för sektorsmyndigheten och
bekostas av staten.
Våra överväganden
Bristande analys
I propositionen saknas övertygande skäl för
avmonopolisering. Regeringen har inte presenterat några
bevis för att en avmonopolisering skulle leda till att fler än
97 % av fordonsägarna får en bilprovningsstation inom 30
km avstånd från bostaden. Regeringen har inte heller
presenterat några bevis för att fordonsägarnas kostnader för
kontrollerna skulle minska eller för att verksamheten skulle
bli effektivare.
Särskilt allvarligt är det att propositionen saknar analys
av avmonopoliseringens effekter för glesbygden, inte minst
mot bakgrund av den tillgänglighet som nu finns. Vi anser
att det finns en uppenbar risk för en sämre service. Orsaken
till det är att varje förändring som innebär att man överger
det samhällsekonomiska synsättet leder till att
förutsättningarna för att bevara befintlig glesbygdsservice
och att eventuellt bygga ut den helt försvinner. Medan
monopolföretaget AB
Svensk Bilprovning har kunnat ta på sig ett
samhällsekonomiskt ansvar som möjliggjort
samhällsservice kommer de privata företagen av
marknadsekonomiska skäl att etablera sig i områden som
har tillräckligt kundunderlag för att verksamheten skall bli
lönsam. Den mera kostsamma verksamheten lämnas
därmed till AB Svensk Bilprovning. På sikt innebär detta en
försvagad ekonomi för AB Svensk Bilprovning och därmed
nedläggning av sådana bilprovningsstationer som inte kan
täcka sina egna kostnader.
Enligt propositionen skall, om AB Svensk Bilprovning
tvingas stänga någon station, ett annat besiktningsföretag
erbjudas att överta stationen och driften. I glesbebyggda
områden skall Vägverket kunna ge t.ex. ett
bilverkstadsföretag dispens från kravet på fristående
ställning. Detta är en försämring i stället för förbättring av
servicen till fordonsägarna i glesbygd. Den troliga följden
av en nedlagd bilprovningsstation i glesbygd är att en
bilverkstad tar över och då kan opartiskheten, trots goda
föresatser, ifrågasättas.
Ökad byråkrati och ökade kostnader
Propositionen saknar redovisning av kostnaderna för att
bygga upp det nya systemet. Enligt vår bedömning kommer
dessa kostnader, liksom kostnaderna för den fortsatta
verksamheten, att bli omfattande. Detta medför
fördyringar för konsumenterna/bilägarna.
För att den av regeringen eftersträvade konkurrensen
skall uppstå måste nya besiktningsföretag etableras. För att
säkerställa att de nya företagen har den kompetens som
krävs för att kontrollera att verksamheten bedrivs på ett
seriöst sätt föreslår regeringen att verksamheten ställs
under statlig tillsyn. Besiktningsföretagen skall
ackrediteras.
När verksamheten har startat skall såväl de nya
besiktningsföretagen som AB Svensk Bilprovning
rapportera kontrollresultaten till Vägverket. Detta skall ske
med elektronisk post i omedelbar anslutning till
besiktningen. Eftersom det torde röra sig om ca 20 000
besiktningar per dag kommer det att kräva betydande
resurser inte minst på Vägverket för att resultaten skall
kunna tas om hand på ett betryggande sätt. Eftersom varje
rapport torde ta några minuter i anspråk kommer
tidsåtgången och därmed kostnaderna att bli stora. Till
detta skall läggas företagens kostnader för att installera
datakommunikationer, något som naturligtvis slutligen
läggs på konsumenterna/ fordonsägarna.
Regeringen föreslår också att rätten att besluta om
typgodkännande och godkännande vid
registreringsbesiktning av fordon skall överföras från AB
Svensk Bilprovning till Vägverket. Det innebär i sin tur att
de företag som utför besiktningarna skall ha en ständigt
funktionsberedd dataförbindelse uppkopplad mot
Vägverket. Vägverket skall för sin del hålla sin dataterminal
bemannad med kvalificerad personal för beslut, även i
komplicerade besiktningsärenden, hela den tid som något
företag håller öppet för besiktningar. Det rör sig om ca 1 000 
besiktningar per dag. Dessa skall läggas till de
tidigare nämnda 20 000 inrapporterade
kontrollbesiktningarna. En försiktig uppskattning av det
totala antalet rapporter uppgår till ca 4 miljoner per år till
en sammanlagd kostnad av ca 100 miljoner kronor.
Det kan också ifrågasättas om någon prövning värd
namnet av 1 000 
ärenden per dag är möjlig. Den otympliga
beslutsprocess som föreslås i propositionen kommer i
realiteten att bli ett rent expeditionsförfarande där
prövningsresultatet i de allra flesta fallen automatiskt
kommer att leda till beslut. Det är enligt vårt förmenande
en kvalitetssänkning. Detta visar tydligt att
avmonopolisering inte alltid är liktydigt med effektivisering
och förbättring. I stället skapas på många områden ökad
byråkrati och fördyringar som i sin tur leder till sämre
kvalitet.
Övrig kontrollverksamhet
I propositionen föreslås inte bara avmonopolisering av
kontrollbesiktningen utan också för flertalet andra
fordonsbesiktningar. Detta sker utan någon som helst
föregående utredning eller konsekvensanalys. Resultatet
blir en blandning av monopol och öppet system som inte
förefaller vara tillräckligt genomtänkt. AB Svensk
Bilprovning föreslås behålla monopolet på typbesikning,
avgascertifiering, mopedbesiktning, TIR-, ADR- och ATP-
besiktning (regler som avser ''internationell godstrafik
under tullförsegling'', ''transport av farligt gods'' och
''transport av lättfördärvliga livsmedel'') samt fullständiga
registreringsbesiktningar av bussar och lastbilar över 3,5
tons totalvikt. Alla andra besiktningar konkurrensutsätts.
Detta leder till en försämring av AB Svensk Bilprovnings
konkurrenssituation eftersom monopolet skall finnas kvar
på de besiktningar som kräver de dyraste lokal- och
utrustningsresurserna.
Det finns anledning att även av andra skäl ifrågasätta
regeringens förslag. Är det t.ex. rimligt att Vägverket tar
beslut i avgascertifiering, TIR-, ADR- och ATP-
besiktningar? Om beslutsrätten inte delegeras till
besiktningsorganen borde den kanske i första hand ligga hos
behöriga sektorsmyndigheter, dvs. Naturvårdsverket,
Generaltullstyrelsen, Räddningsverket och
Livsmedelsverket.
Flygande inspektioner
Riksdagen har beslutat att antalet fordonskontroller på
väg skall fördubblas år 1994. Minst 120 000 kontroller skall
genomföras innevarande år. Detta bekräftas i föreliggande
proposition där regeringen också redovisar att Vägverket
och Rikspolisstyrelsen var för sig skall redovisa hur många
bilinspektörer som behövs i varje organisation och var dessa
skall placeras inom respektive organisation.
Eftersom det råder enighet om att antalet
fordonskontroller på väg behöver öka samt att den
kompetens som finns hos AB
Svensk Bilprovning skall tas tillvara är det
anmärkningsvärt att genomförandet av den utökade
fordonskontrollen på väg ännu inte har fullföljts. För att
riksdagens beslut om 120 000 kontroller skall kunna
uppfyllas borde kontrollverksamheten redan vara i full
gång. Det är hög tid att besluta om de organisatoriska
formerna för samarbete mellan Vägverket, Polisen och AB
Svensk Bilprovning så att verksamheten kan starta.
Enligt vår uppfattning, som vi har redovisat i tidigare
motioner, skall antalet 120 000 kontroller endast ses som en
början, antalet behöver utökas betydligt. För att öka
trafiksäkerheten och minska fordonens påverkan på miljön
krävs en ytterligare utökning.
I propositionen redovisas den nya tekniken med
fjärrmätningar av avgasutsläpp och de möjligheter detta ger
att avslöja just de fordon som står för den största delen
utsläpp. Av propositionen får man intrycket att denna
teknik är färdigutvecklad och tillgänglig och att
mätningarna kan starta. Så är nu inte fallet. Institutet för
vatten och luftvård och AB Svensk Bilprovning bedömer att
det återstår år av utvecklingsarbete innan tekniken är
mogen för en löpande verksamhet.
Vi delar dock regeringens uppfattning att ett viktigt mål
för arbetet med att utveckla kontrollverksamheten är att
skapa metoder som avslöjar de fordon som har höga utsläpp
och att sådana metoder skall användas vid flygande
inspektioner. Vi motsätter oss dock att en ännu outvecklad
teknik tas som förevändning för en alltför omfattande
utglesning av kontrollbesiktningarna i hall.
Sammanfattning
Regeringens förslag innebär att man nu slår sönder en
väl fungerande verksamhet som lett till att den svenska
bilparken är i mycket gott skick både vad gäller
trafiksäkerhet och fordonens miljöpåverkan. AB Svensk
Bilprovnings verksamhet täcker hela landet och svarar väl
upp mot fordonsägarnas krav på service. Till detta kommer
att verksamheten i många fall är förebild för andra länder i
deras arbete med att utveckla sin fordonskontroll.
Regeringens förslag om avmonopolisering grundar sig inte
på någon analys som visar att verksamheten genom den
föreslagna förändringen blir effektivare, av bättre kvalitet
eller billigare för konsumenterna och för samhället. Risken
är istället uppenbar att avmonopoliseringen kommer att
innebära ökad byråkrati, ökade kostnader och sämre
service.
Av de skäl som angetts i motionen yrkar vi avslag på
regeringens förslag att avmonopolisera AB Svensk
Bilprovnings verksamhet samt åtföljande förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1993/94:167.

Stockholm den 12 april 1994

Sven-Gösta Signell (s)

Håkan Strömberg (s)

Sten-Ove Sundström (s)

Bo Nilsson (s)

Anita Jönsson (s)

Jarl Lander (s)

Ines Uusmann (s)

Ulrica Messing (s)

Christer Skoog (s)

Sten Östlund (s)

Lisbet Calner (s)

Georg Andersson (s)

Sigrid Bolkéus (s)

Krister Örnfjäder (s)